Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live

Lärarlönelyft för fritidspedagog med kombinationstjänst

0
0

Den som arbetar i både fritidshem och skola kan omfattas fullt ut av lärarlönelyftet – om huvudmannen vill. Det klargör nu Skolverket för Lärarnas tidning.

Regeringen satsar tre miljarder kronor på höjda löner för särskilt skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger med start i höst.
 
Men det har rests ett antal frågetecken kring satsningen. Ett av frågetecknen gäller alla de som har kombinationstjänster. 
 
Bakgrunden är att 90 procent av lärarlönelyft-pengarna ska gå till grundskolan, gymnasiet och förskoleklassen. Bara 10 procent får användas till förskolan och fritidshemmen. 
 
Men vad händer med den som har en kombinationstjänst och jobbar en del av dagen på fritidshemmet och en del av dagen i skolan? Ska den personen höra till 90-procentgruppen eller 10-procentgruppen? Regeringen har inte velat eller kunnat ge något svar på den frågan. Mer än hälften av alla som jobbar i fritidshem har en sådan kombinationstjänst.
 
Nu klargör undervisningsrådet Tomas Johansson på Skolverket att det blir fritt fram för huvudmannen – kommunen eller friskoleföretaget – att bestämma vilken av grupperna den som har en kombinationstjänst ska höra till:
I stället för att begränsa huvudmännens frihet har vi sagt att de får välja själva. Vi ser ingen anledning att gå in och reglera det här i onödan. Det viktiga är att personen lever upp till kraven i förordningen om att vara särskilt skicklig.
Det här gör att det säkert kommer att se olika ut i olika kommuner. Vissa kommer att satsa mer på fritidshemmen och förskolorna och se till att mer pengar går dit. Det ska finnas utrymme för huvudmännen att göra sådana strategiska val, säger Tomas Johansson.
 
Ett annat stort frågetecken har gällt skolledarna. Regeringen förklarade i höstas att även skolledare kan få del av lärarlönelyftet. De måste vara legitimerade lärare eller förskollärare och att ha arbetsuppgifter som ”till största del består av undervisning eller hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur”.
 
Flera remissinstanser kritiserade förslaget eftersom det var oklart vilka arbetsuppgifter detta är och hur stor del av tjänsten det handlar om.
 
I de föreskrifter Skolverket nu föreslår framgår det att ”till största del” betyder att minst 75 procent ska vikas för dessa arbetsuppgifter. Skolverket preciserar också att ”uppgifter som hör till undervisningen” innebär att läraren, förskolläraren eller fritidspedagogen:
  • planerar och följer upp undervisningen
  • bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapskrav
  • återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

Skolverket väljer samtidigt att inte definiera begreppet ”andra uppgifter av pedagogisk natur” vilka också kan höra till arbetsuppgifterna.

Förslaget till föreskrifter skickas nu ut på remiss. Planen är att Skolverket ska ta beslut om föreskrifterna den första juni och att de ska träda i kraft den 15 augusti.
Stefan Helte

Regeringen uppmanas skapa fakultet för utbildningsvetenskap

0
0

Skapa en egen fakultet med egna forskningspengar för lärarutbildningen – precis som andra vetenskapsområden har. Lärarförbundet med flera riktar uppmaningen till regeringen inför höstens forskningsproposition.

Medicin har en. Juridik likaså. Liksom teknik och naturvetenskap. Men inte utbildningsvetenskap/lärarutbildning. Vi talar om en egen fakultet med ansvar för och pengar till forskning och utbildning.
– Jag har jobbat i högskolevärlden i många år men efter det att jag kom in i skolvärlden har jag börjat titta lite mer seriöst på detta. Jag är förvånad över att den största professionen i landet behandlas på annat sätt än andra professioner, säger Lena Adamson, direktör på Skolforskningsinstitutet.
 
Hon är en av dem som på tisdagens DN Debatt kräver en egen fakultet för lärar- och skolledarutbildningen, med tillhörande forskarutbildning och resurser.
Övriga undertecknare är Anders Arnqvist, ordförande för Lärarförbundets vetenskapliga råd, Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund, och Håkan Sörman, vd för Sveriges kommuner och landsting.
 
Kampen för att göra utbildningsvetenskap till ett eget vetenskapsområde och ge lärarutbildningen egna forskningspengar har förts länge. 2001 sa den dåvarande regeringen nej och inrättade istället Utbildningsvetenskapliga kommittén som fördelare av forskningsmedel. Kommittén ger ungefär 150 miljoner om året till utbildningsvetenskaplig forskning. Dessutom har Skolforskningsinstitutet 18 miljoner att fördela.
 
Detta kan jämföras med den medicinska fakulteten som förfogar över ett basanslag på 10,5 miljarder kronor. Den kliniska forskningen får även pengar genom de så kallade ALF-avtalen som reglerar ersättningen för landstingens kostnader i samband med utbildning av läkare (1,7 miljarder 2014). Dessutom ger Vetenskapsrådet cirka 900 miljoner om året till forskning inom medicin och hälsa.
 
Hur mycket av högskolornas pengar som går till utbildningsvetenskaplig forskning är det ingen som vet, enligt Lena Adamson..
– Det innebär att vi inte ens kan föra en seriös diskussion om hur mycket mer resurser som kunde vara lämpligt. Vi vet dock att det är långt ifrån några 10,5 miljarder och att det finns enorma behov när det gäller den praktiknära forskningen. Det får vi bevis på i alla kontakter vi har med skolan, säger hon.
 
Fragmentiseringen gäller även lärarnas fortbildning som inte har någon naturlig hemvist eftersom den inte ingår i lärosätenas basuppdrag.
 
Forsknings- och högskoleminister Helene Hellmark Knutsson är inte beredd att styra pengar till lärarutbildningen som staten gör till den medicinska fakulteten. Hon hänvisar till lärosätenas autonomi och rätt att bestämma över sin egen organisation.
– Men vi tittar på om ALF-avtalet kan vara en modell för att stärka den praktiknära forskningen och öka kopplingen mellan lärarutbildning och skola. Vi ser nu om vi kan stärka medlen till ett liknande avtal mellan skolhuvudmännen och lärosätena/staten, säger hon.
Karin Lindgren

Årets skolpunkare vill se mer mod i skolan

0
0

Hallå där, Johan Eriksson, förstelärare på Runbacka skolor i Sollentuna som tillsammans med Janna Schéele och Michael Andersson utsetts till Årets skolpunkare och får ta emot stipendium till Trevor Dolans minne.

Hur känns det?

– Suveränt bra! Kul att alla tre vann.

På vilket sätt är du punk?

– Det handlar om att våga misslyckas och att lära sig någonting av det. Jag försöker sprida det till elever och kolleger. Det har gett ett klimat i klassrummet där eleverna vågar också, trots att de till exempel är nervösa för att gå fram och prata. Det är också viktigt att våga säga ifrån när det är något man tycker känns fel.

Priset handlar också om att se alla elever. Hur gör du för att göra det?

– I klasser med många dyslektiker har jag många muntliga prov för att alla ska få chansen att visa vad de kan. Jag märker även att killar kan ha svårt för att skriva och få ner någon större textmängd, men när de får prata om någonting blir det en helt annan klass på resonemanget.

Behövs det mer punk – folk som inte följer normen – i skolan?

– Ja, det tror jag. Man måste våga säga vad man tycker. Man måste våga lita på att man har en rektor som kan se skillnad på sak och person.

Pristagarna får dela på 10 000 kronor. Vad ska du göra med din andel?

– Det är snart en pedagogisk pub och jag har lovat bjuda kollegerna om jag skulle vinna. Sen finns det alltid hål att stoppa pengarna i.

Lotta Holmström

Snabbspåret igång för 420 lärare

0
0

Nära två tusen lärare med utländsk examen väntar på att få börja undervisa. 420 av dem får börja på ett snabbspår i år.

Nu drar regeringens snabbspår igång med en pilotgrupp vid Stockholms universitet, där ett 20-tal lärare påbörjade sin utbildning den här veckan.
 
420 nyanlända lärare ska få påbörja samma kurs på något av de sex lärosäten runt om i landet som under 2016 startar snabbspår på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Ytterligare 720 kan gå utbildningen under 2017. Av de nära 2000 lärare som finns inskrivna på Arbetsförmedlingen kan majoriteten komma in på ett snabbspår.
Om vi ser att det finns ett behov kan vi också utöka platserna, säger Soledad Grafeuille, utvecklingsledare på Arbetsförmedlingen.
 
Snabbspåret innebär en sex månader lång utbildning som ger en orientering om det svenska skolväsendet och lärarens arbete. Utbildningen innehåller även en lång praktik med handledning, som Arbetsförmedlingen ser som en viktig väg in i arbetslivet. 
Vi ser positivt på möjligheterna. Efter utbildningen kan de bli anställda som lärare utan legitimation, och komplettera med de delar som behövs för att få legg, säger Soledad Grafeuille.
 
Susanna Malm, samordnare för utländska lärares vidareutbildning (ULV) och snabbspåret vid Stockholms universitet, ser också positivt på de nya möjligheterna. I och med det nya snabbspåret för lärare hoppas man att deltagarna i ett tidigt skede ska få kunskaper om vad som krävs för att få en svensk lärarlegitimation.
Man behöver information mycket tidigare, redan under asylprocessen. Det är fantastiskt att det här snabbspåret finns men man behöver tidigarelägga hela processen, säger Susanna Malm.
 
Susanna Malm rekommenderar lärare med utländsk examen att söka legitimation, även om de i första steg får ett avslag. Bara genom Skolverkets bedömning vet de exakt vilka kompletteringar som behövs för att i nästa steg få legitimationen. Då kan de kompletterande utbildningarna kortas ner med 1-2 terminer i bästa fall, menar hon.
 
Vad händer med alla lärare på flykt som kommer utan papper?
– De allra flesta vi möter lyckas faktiskt få fram alla dokument. Men det kommer  troligen bli fler och fler utan. Där behöver vi, hela utbildningsystemet, bli bättre på att validera deras kompetens och kunskap, säger Susanna Malm.
Enikö Koch

Betygsexpert kritiserar utredning om nationella prov

0
0

Utredningen om nationella prov får hård kritik. Inget av förslagen tar fasta på bristerna som finns med dagens nationella prov, anser Per Måhl, expert på bedömning och betygsättning.

För en månad sedan presenterade statens särskilda utredare Tommy Lagergren sina förslag till förändringar av de nationella proven. Dessa går i huvudsak ut på: 
  • att nationella prov ska tas bort i årskurs 3
  • att en del prov ska rättas digitalt medan andra, där eleverna ska skriva texter i exempelvis engelska och svenska, rättas centralt och inte av elevernas lärare.
  • att lärarna ska knyta elevernas slutbetyg till deras resultat på nationella proven.
Per Måhl, sakkunnig i betygs- och bedömningsfrågor, kritiserade nyligen utredningen i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han anser att utredningens förslag sväljer kameler och silar mygg:
– Jag kan inte se att förslagen får sådana effekter så att de blir mer stödjande för läraren vid betygsättning eller påverkar elevens lärande eller om de behöver stöd. Om man inte ändrar provens konstruktion i grunden så blir utredningens förslag mer en kosmetisk förändring, säger han.
 
Problemen med dagens proven är, enligt Måhl, att kraven för godkända prov är för lågt ställda. Det beror på att det finns ett för stort fokus på flervalsfrågor om detaljer, samtidigt som det finns en brist på mer komplexa frågor där eleverna får visa att de förstått vad exempelvis en text handlar om.
 
Det får konsekvenser, enligt Per Måhl, och jämför med de internationella proven Pisa och Pirls, som han anser har bättre konstruerade frågor. 
 
I Sverige klarar cirka 95 procent av eleverna de nationella proven i svenska och engelska i år 9, trots att 15 procent inte klarar av att förstå de mest basala texterna i Pisaundersökningarna.
 
Per Måhl hävdar att vissa delar av prov innehåller uppgifter som inte speglar kunskapskraven och att det finns delprov som bedöms med betygsnivåer som inte existerar.
 
Han ger ett exempel på frågor som ställs från ett läsprov i åk 3 som Skolverket publicerat på sin hemsida. Där ställs först 17 enkla flervalsfrågor kring detaljer i texten och endast i den sista frågan ber man eleven att berätta vad texten handlar om.
För att nå målen ska eleven ha 14 rätt. Men vad händer om en elev svarar rätt på  detaljerna från texten och får 14 rätt, men inte kan beskriva vad texten handlar om på fråga 18?
Flervalsfrågorna är visserligen lätta att rätta för läraren men de säger inte mycket om huruvida eleverna på ett djupare plan förstår vad texten handlar om.
 
Om digital rättning införs riskerar enkla flervalsfrågorna får ännu större utrymme, tror Per Måhl. Att formulera flervalsfrågor där en elev exempelvis ska kunna redogöra för ett ett historiskt förlopp är väldigt svårt. Åtminstone om man ska följa kunskapskraven och läser svenska betygsanvisningar.
– Vad ska vi med nationella prov till som visserligen är lätta att rätta men som säger väldigt lite om elevernas kunskaper och inte är betygsstödjande? Och hur ska lärarna kunna knyta elevernas betyg till resultaten med sådana underlag som utredningen nu föreslår? undrar Per Måhl.
 
Han tycker att Sverige borde göra om proven i grunden. Måhl tror att det skulle vara en god idé att vända sig till de holländska provkonstruktörerna som utformar Pisa och hämta inspiration, men att Sverige då utgår från den svenskaläroplanen.
 
Han tror att utredarens förslag om central rättning av prov skulle bli en dyr reform även om den skulle kunna förbättra likvärdigheten något.
– Troligen skulle det kosta mer än det smakar. Det vore klokare att uppmana skolhuvudmän att de arbetar mer med att utvecklar sambedömningen inom kommunerna. Det är ett bra stöd för lärarna, säger han.
 
 
Lenita Jällhage

Gymnasieminister Hadzialic: Programmering är framtiden

0
0

Gymnasieminister Aida Hadzialic och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand fick prova på att programmera på scen inför publik på SETT-mässan i Kista. Nervöst, tyckte ministern som fick hjälp av några skolelever.

Den största salen på årets SETT-mässa i Kista i Stockholm var fullsatt när läraren Karin Nygårds, känd förespråkare för införande av programmering i skolan, höll i en tillställning döpt till SETT kodar på onsdagen. 
Med sig på scen hade hon några av sina elever som fick agera lärare när gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand fick kliva upp på scen och prova på att koda inför församlade lärare och skolledare. 
 
En av lärarna på plats var Leane Riiser, som undervisar i år 4–6 på Estniska skolan i Stockholm. Hennes förväntningar inför eventet var att få inspiration och praktiska idéer hur hon kan arbeta med programmering i en klass eller i en grupp. Hon har ännu inte använt programmering i skolan i sin undervisning och har bara provat lite hemma med sina egna barn.
 
Är det din ambition att införa programmering i din undervisning?
– Ja, det vore jättekul. Inte bara i min undervisning, jag är arbetslagsledare och vill se hur vi kan använda det i vårt arbetslag, säger hon. 
 
Är det skolans uppgift att lära ut programmering, tycker du?
– Det är lite svårt att svara på innan man vet vad det innebär. Men jag tror det. Det är lite som att fråga om det är skolans uppgift att lära barnen att läsa och det tycker jag det är. 
– Det är ett verktyg i livet eftersom våra barn växer upp i en digital värld. 
 
Gymnasieminister Aida Hadzialic är inne på samma linje.
– Programmering bör vara en naturlig del av undervisningen. Vi vet att det här är framtiden, säger hon till Lärarnas tidning efter sin kodarinsats på SETT. 
 
Införandet av programmering i skolan har seglat upp som ett hett ämne under senare år. Det diskuteras även på högsta politiska nivå. Regeringen vill att det ska in i kursplanerna och Skolverket har fått i uppdrag att utforma en nationell it- och digitaliseringsstrategi. 
Nyligen presenterade Skolverket ett preliminärt förslag som går ut på att programmering inte blir ett eget ämne, utan kommer att ingå framför allt i ämnena  matematik och teknik. 
Mats Thorén

Riksdagen vill att regeringen inför tioårig grundskola

0
0

Den politiska striden om tioårig grundskola och förskoleklassens vara eller icke vara går vidare. En majoritet i utbildningsutskottet vill att regeringen tar fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av nuvarande förskoleklassens förskollärare.

Regeringen bör arbeta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskollärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan. Det uppmanade en majoritet – bestående av M, L, Kd, C och SD – i riksdagens utbildningsutskott regeringen i ett så kallat tillkännagivande på torsdagen. 
– Vi ska givetvis behandla detta som tidigare tillkännagivanden, på det sätt som lagen föreskriver, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 
 
Enligt honom gäller kärnfrågan om förskollärare ska vara behöriga att undervisa sexåringar eller inte. 
– Min uppfattning är att förskollärare är akademiskt utbildade experter på små barns lärande. Däremot, för att vi ska kunna genomföra läsa-skriva-räkna-garantin från förskoleklass till årskurs 3, kommer det även innebära att man måste titta på hur fortbildningsbehovet ser ut för alla som jobbar där. 
 
Vad är det egentligen i alliansens förslag som ni är emot?
– Det är en väldigt bra fråga. I den här diskussionen har det funnits många symboler. Vi ska titta närmare på det, men om man ska tolka tillkännagivandet som att man inte anser att förskollärare är behöriga att undervisa sexåringar, då har vi en åsiktsskillnad. Då måste vi hantera den. 
 
Och en åsiktsskillnad verkar det vara. För Camilla Waltersson Grönvall (M), vice ordförande i utbildningsutskottet, är tioårig grundskola en viktig pusselbit till en, som hon säger, ”framtida kunskapsframgång i svensk skola”. 
– Vi ser att förskoleklassen inte tagit vara på kunskapsresans start på ett bra sätt. Där är pedagogernas kompetens helt avgörande för att det här sker på bästa möjliga sätt, säger hon.  
– Jag tycker förskollärare är helt fantastiska och jag ser gärna att de finns kvar med sin kunskap om små barns tidiga lärande, men deras förskollärarutbildning behöver kompletteras och de behöver kompetensutvecklas om de ska kunna stå och ta vid i nya årskurs 1. 
 
Är det helt omöjligt att enas i den här frågan? 
– Vi resonerar i en rad olika frågor och det viktiga är inte namnet på verksamheten utan att de pedagoger som möter våra kunskapstörstiga sexåringar har en kompetens som verkligen kan ge effekt i högre kunskapsresultat, säger Camilla Waltersson Grönvall. 
 
Utbildningsministern är ändå hoppfull.
– Nu har vi grundskoleutredningen på plats, den är precis remissbehandlad, sen har vi läsa-skriva-räknautredningen som kommer i oktober. Med de två två hoppas jag att vi – regeringen och riksdagsmajoriteten – ska kunna hitta en samsyn, säger Gustav Fridolin. 
 
Mats Thorén

Ökade möjligheter till studiehandledning på modersmålet för nyanlända

0
0

I höst blir det möjligt för kommuner och friskolor att köpa undervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet av varandra. – Det här kommer öka antalet tillgängliga lärare, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Regeringen beslutade i går torsdag att lägga fram ett lagförslag till riksdagen som innebär att skolhuvudmän – kommuner och friskolor – får bättre möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. 
 
 
Men för regeringen väger tidsaspekten tyngre. 
– Lagrådets yttrande är på alla sätt rimligt, men vi har ju också att väga in skyndsamheten i att få den här lagstiftningen på plats. Flera kommuner använder sig redan av den här möjligheten. Vi tror inte det skulle vara en framkomlig väg att utreda frågan ytterligare en tid, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.  
 
Syftet med förslaget är att underlätta för kommuner och friskolor att uppfylla det nyanlända elever enligt lag har rätt till. I och med flyktingsituationen har behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet ökat markant. Samtidigt råder det brist på den typen av lärare. 
– Det här kommer öka antalet tillgängliga lärare. Det blir betydligt lättare att jobba som modersmålslärare när man kan få en full tjänst. Därigenom blir det också lättare att hitta modersmålslärare. Det är också svårt för små skolor att ha modersmålslärare på alla språk de behöver, det här blir ett sätt att lösa det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 
Samma sak gäller för studiehandledningen.  
 
Förslaget innebär att skolhuvudmän kan köpa de här tjänsterna av andra skolhuvudmän – så kallad entreprenad – och gäller såväl närundervisning som fjärrundervisning (undervisning i realtid men där lärare och elev är på två olika platser). 
 
Åtgärderna är efterlängtade. Flera kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Skolinspektionen har legat på regeringen för att få till förändringen. 
 
En del remissinstanser ville gå längre och tillåta skolhuvudmän köpa de här tjänsterna även av privata aktörer. Men så långt vill regeringen inte sträcka sig i nuläget.
– Att det är skolhuvudmän som hjälper varandra säkerställer att alla som utför den här uppgiften är anställda i en pedagogisk verksamhet, har en rektor som chef och att skollagens alla paragrafer är tillämpliga – det tror vi är viktigt, säger Gustav Fridolin. 
 
Propositionen är en del av den så kallade migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och de fyra borgerliga partierna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti i år. 
Mats Thorén

Moderaterna ändrar sig om yrkesprogrammen

0
0

Moderaterna gör en omsvängning i skolpolitiken och vill att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet. Det innebär att det finns en majoritet i riksdagen för detta, vilket förre utbildningsministern Jan Björklund (L) beklagar.

Det var den tidigare alliansregeringen som genomförde gymnasiereformen med tydligare skillnader mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Eleverna på yrkesprogrammen fick inte längre självklart högskolebehörighet, utan för det krävdes att de valde "rätt" kurser. Efter reformen sjönk intresset för yrkesprogrammen, och det är orsaken till Moderaternas helomvändning.
 
– Många elever väljer bort en yrkesutbildning i dag, för att man ser att det inte finns tillräckligt många dörrar öppna efter gymnasiets slut, säger partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson (M).
 
Liberalernas partiledare och förre utbildningsministern Jan Björklund är som väntat inte nöjd med Moderaternas nya hållning.
– Det vore olyckligt, det skulle öka avhoppen och utslagningen av ungdomar rätt så dramatiskt om man gör en sådan förändring. Alla ungdomar vill inte bli, eller har inte förmågan att bli akademiker, säger han.
 
Han tillstår samtidigt att 2011 års reform hade brister.
– Jag är den första att erkänna det. Vi behöver mer lärlingssystem, tvååriga yrkesprogram och kanske några fyraåriga yrkesprogram. Men lösningen ligger inte i likriktning.
 
Björklund konstaterar också att det nu finns en riksdagsmajoritet för en förändring av yrkesprogrammen.
– Regeringen har nu plötsligt majoritet i riksdagen, så det kommer väl att ske i en uppgörelse. Men det vore olyckligt.
 
Hur bäddar detta för en enighet inom alliansen på utbildningsområdet?
– Det försvårar naturligtvis. Vi har ju varit eniga fram till i dag, säger Björklund.
   
Omsvängningen framkom när Moderaterna presenterade sin ekonomiska vårmotion på måndagen.
 
Skolan får 2,8 miljarder kronor i M:s budget, varav nästan hälften går till en ny reform som innebär en ytterligare undervisningstimme per dag. Moderaterna vill satsa 1,33 miljarder kronor på en timme mer lärarledd undervisning i lågstadiet per dag 2017. Året därefter stiger kostnaden till 2,65 miljarder för att 2019 ligga på knappt fyra miljarder kronor.
– Varje timme med en utbildad lärare räknas. Vägen till det svenska samhället och till arbetsmarknaden, den börjar i skolan. Och den börjar tidigt. Får man inte den hjälp man behöver då så kan det vara för sent sen, säger M-ledaren Anna Kinberg Batra. 
– Tittar man på grundskolan i jämförbara länder i OECD så har svenska elever ungefär ett år mindre i undervisningstid jämfört med konkurrenterna och det har Sverige inte råd med. 
TT

Skolverket föreslår lägre trösklar i betygssystemet

0
0

Många elever och lärare vittnar om att det är svårt att klara trösklarna i det nya betygssystemet — ett misslyckande och betyget A blir i stället D. Men nu aviserar Skolverket förbättringar. Och en del av dem kan börja gälla på en gång.

Betygsreglerna säger att en elev som uppnått A-nivå i alla delar utom en, där den bara nådde E-nivån, inte kan få högre betyg än D. Skolverket föreslår att reglerna ändras så att lärarna får möjlighet att sätta B eller C.
 
Men, påpekar Skolverket, en sådan regeländring måste utredas först och kräver beslut från regeringen.
 
Skolverket vill också se att en elev som med råge klarar kraven för C och även klarar delar av A-nivån ska kunna få betyget B. Som reglerna är skrivna i dag måste eleven klara merparten av A-nivån. Den skrivningen mjukas upp och lärarna får större utrymme att sätta B i stället för C och D i stället för E.
 
Den nya skrivningen kan tillämpas omedelbart – faktiskt redan nu i vårens betygssättning, enligt Skolverket.
– Det kan man absolut göra. Betygen sätts ju inte förrän kurserna är avslutade, säger enhetschef Karin Hector Stahre vid Skolverket.
 
Följden av detta blir att ett okänt antal elever som lämnar gymnasiet får ett högre meritvärde än vad de skulle ha fått med den tidigare tillämpningen. Det i sin tur ger dem ett bättre läge i konkurrensen om högskoleplatser, i förhållande till något äldre sökande.
– En sådan här förändring kommer aldrig helt vältajmad. Men vi tycker att det vore fel att inte gå ut med möjligheten nu när betygen ska sättas. Man kan inte avstå från förändringar när utvärderingen visat att detta är ett problem, säger Karin Hector-Stahre.
 
En annan nyhet är att kunskapskraven ska skrivas tydligare och mer övergripande. Med dagens mycket detaljerade formuleringar blir det svårt för lärarna att pröva eleverna på alla delar och risken finns att enstaka svagare prestationer direkt slår på betyget. Denna förändring kan Skolverket självt besluta om för grundskolan, medan det krävs regeringsbeslut för gymnasieskolan.
 
Skolverket lyfter också fram att betyget underkänt skulle kunna få flera steg och att kunskapskraven för olika betygssteg ersätts med ett riktmärke. Men båda dessa förändringar måste först utredas ordentligt, påpekar Skolverket.   
TT

”Skolverket är för otydliga om betygen”

0
0

Det var fel av Skolverket att säga till lärarna att de kan vara mer generösa med B- och D-betygen redan i vår. De anser Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi. – Det är för tätt inpå betygsättningen och för otydligt. Antingen ska den nya skrivningen användas av alla eller inte alls, säger han.

På tisdagen presenterade Skolverket utvärderingen av betygsskalan som myndigheten gjort på regeringens uppdrag. Flera av de förändringar som föreslås behöver utredas men ett förslag kan lärarna börja använda direkt, enligt myndigheten.

Det gäller ”mellanbetygen” B och D som saknar egna kunskapskrav. Hittills har det krävts att en elev uppnått alla delar av kravet för betyget under och merparten av kravet för betyget över för att få B/D. Från och med nu räcker det med särskilt välutvecklade kunskaper i någon eller några delar på A- eller C-nivån.

– Det låter märkligt och vagt när Skolverket säger att lärarna KAN använda den nya skrivningen. Om de känner för det? Det finns inga ”kan” när det gäller betyg utan alla lärare SKA tillämpa samma regler. Skolverket bör vara tydligare i sitt budskap, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Han är en av författarna till den nya boken ”Policyidéer för svensk skola” som är en slutrapport från Studieförbundet Näringsliv och samhälles utbildningskommission. Där skåpas betygssystemet ut, bland annat för att det lägger för stor vikt vid elevers svagheter.

Men även om Jonas Vlachos anser att Skolverkets omformulering är rätt i sak tycker han att man kunde ha väntat till sommaren – för likvärdighetens skull. Nu är risken uppenbar att lärare gör olika när de sätter slutbetygen, som eleverna ska söka vidare på.

Alli Klapp, betygsforskare vi Göteborgs universitet, välkomnar inriktningen på Skolverkets förslag men även hon tycker att det är problematiskt om inte alla tillämpar den nya åtgärden när det är berättigat.

– Det ligger på Skolverket att informera och det är rektorernas ansvar att samla lärarna och se till att de blir uppdaterade om vad som gäller, säger hon.

Enligt Karin Hector-Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten på Skolverket, är det inte aktuellt just nu att göra några riktade informationsinsatser till skolorna, mer än det som finns på myndighetens sajt.

Men kan ni utgå från att alla lärare känner till den generösare tolkningen av B- och D-nivån när de sätter betyg den kommande månaden?

– Det kan vi inte, tyvärr. Ett sådant här förtydligande kommer aldrig helt vältajmat, säger Karin Hector-Stahre.

Karin Lindgren

Om kroppen som funktion

0
0

Jag minns när ett barn jag känner började dra in kinderna när hon skulle fotas för att hon skulle se smalare ut. Hon var fem år då. Själv fick jag som 16-åring höra att mina överarmar hade blivit tjocka under sommaren i London. Sedan dess bär jag sällan ärmlöst.

Det är något med flickors och kvinnors kroppar, att de alltid är uppe för bedömning och värdering – och fria för alla att kommentera.

Idealen är stränga och pressen hård även för pojkar. Nära en fjärdedel av alla femtonåriga pojkar tycker att de är för tjocka, visar statistik från Folkhälsomyndigheten.

Som vuxen kan det vara svårt att veta hur mycket, eller hur lite, man ska prata om svåra ämnen som ätstörningar, träningshets och kropps­ideal. Och på vilket sätt.

I det här numrets tema möter du två lärare som hittat sätt att angripa frågorna. Vi hoppas att det ska ge er lite nya verktyg att ta med in i era egna klassrum och salar.

Och för egen del hoppas jag att alla männi­skor ska få chansen att uppskatta sina kroppar för deras styrka och funktionalitet – snarare än att må dåligt över hur de avviker från ouppnåeliga utseendeideal.

Gertrud Svensén chefredaktör

»Våga prata med elever som mår dåligt«

0
0

Pressen på att vara smal och vältränad är hård för dagens ungdomar. Många försöker banta och andra tränar ohälsosamt mycket. För lärarna är det viktigt att uppmärksamma elever i riskzonen.

Att vara missnöjdmed hur kroppen ser ut har blivit lite av en norm i dag. Ett missnöje som accentueras i tonåren. Varannan femtonårig flicka tycker att hon är för tjock. Motsvarande siffra för pojkarna är nära en fjärde­del, visar statistik från Folkhälsomyndigheten.

– I de tidiga tonåren börjar det hända saker fysiskt, psykiskt och socialt. Man börjar också att jämföra sig med andra i större utsträckning. Då ökar också risken för att man fokuserar mycket på hur kroppen ser ut. Det kan yttra sig i överdriven träning, extrem bantning eller ätstörningar, säger Carolina Lunde, som är doktor i psykologi vid Göteborgs univer­sitet.

Önskan om en ideal kropp väcks ännu tidigare än i tonåren. En svensk studie visar till exempel att en femtedel av de sjuåriga flickorna vill gå ner i vikt.

– Det finns en medvetenhet om kroppen och olika ideal väldigt tidigt, kanske ner i fyraårsåldern. Små barn har berättat om ideala kroppar och hur man inte ska se ut. Barnen möter ju tidigt stereotypa bilder i till exempel sagor.

Carolina Lunde menar att pressen är större på flickor vilket också syns i statistiken. Men kravet att vara vältränad och smal är en norm som påverkar alla unga i dag.

Hur kan skolan motverka fixering vid mat och träning?

– Ett sätt är att ha mediekritiska diskussioner och att granska de kroppsideal som finns. Det kan hjälpa dem som försöker efterlikna idealen och som köpt den här utseendekulturen, säger Carolina Lunde.

– I idrotten är det viktigt att få känna glädje av sin kropp och att få använda den utan att bli jämförd med sina kompisar. Det är också viktigt att våga prata med en elev som verkas brottas med problem kring kroppen eller ätandet.

Carolina Lunde har bland annat forskat i hur ungdomar som idrottar ser på sin kropp. Att röra på kroppen kan hjälpa en att få ett annat förhållningsätt.

– Man ser kroppen mer utifrån funktion, glädjen i vad man kan göra med den. På så vis blir det en motvikt till att bara betrakta kroppen utifrån. Man är också i ett sammanhang där kroppen är till för att användas, i till exempel ridning eller fotboll.

Men bilden är inte helt samstämmig. Det finns också så kallade riskidrotter där frågan om kroppen blir mer komplex. Det kan vara idrotter där det finns en sammankoppling mellan smalhet och prestation. Eller idrotter med olika viktklasser. Exempel på så kallade riskidrotter är konst­åkning, gymnastik, balett, fri­idrott och orientering.

En utmaning för lärare i idrott och hälsa är att anpassa övningarna för alla i idrottssalen. Både för dem som kanske tränar ohälsosamt mycket och för dem som är överviktiga och behöver mer fysisk aktivitet. John Hellström, utbildningsledare vid lärarprogrammet på Gymnastik- och idrotts­högskolan, betonar att det ingår i lärarens professionalitet att se vilka elever som ”sticker ut”:

– Sedan får man ta de här problemen individuellt. Om någon är kraftigt överviktig, underviktig eller tränar för mycket så anser jag att läraren ska fråga hur eleven mår och kanske ta det vidare. Prata med föräldrar, andra lärare och elevhälsan. Jag vill nog inte skilja på de frågorna och annat som om elever är mobbade, nedstämda eller kanske har det tufft hemma, säger han.

John Hellström anser att intresset för elevernas hälsa är stort hos lärarstudenterna. Åtminstone efter en tid in i utbildningen.

– Många av våra studenter kommer in som väldigt idrottsinriktade. Men under utbildningens gång blir de mer och mer intresserade av hälsodelen. Det är till exempel inte ovanligt att de skriver uppsatser om kroppsideal, överträning och liknande.

Men fokus i utbildningen ligger på glädjen i att röra på sig och att ge kunskap om hälsa och livsstil.

– Vi utgår inte från att människor är sjuka eller har ohälsa. Vi försöker att ge studenterna nycklar till att deras elever ska hitta rörelseglädje, som är det bästa sättet att uppnå hälsa. Det leder också till att eleverna utvecklar en bra rörelseförmåga och når kunskapskraven. Det ena ger det andra.

Hem- och konsumentkunskapär av naturliga skäl ett ämne där problematik kring mat blir extra tydligt. Det beror inte bara på situationer där elever smakar, eller inte vill smaka på maten, utan även på att måltiden i sig är en social situation där många frågor kan komma upp.

– En lärare i hem- och konsumentkunskap har ett stort ansvar och måste vara förberedd på att djupare frågor kan dyka upp under lektionen. Om man misstänker att någon elev har ätstörningar så får man ta upp det med eleven och elevhälsan enligt de rutiner som finns på skolan, säger Karin Höijer, som är lektor i mat- och måltidskunskap på Högskolan Kristianstad.

Hon betonar att lärare i hem- och konsumentkunskap följer de nordiska näringsrekommendationerna. Men i lärarutbildningen och i grundskolan tas också frågor upp om dieter, kosthållning och balansen mellan motion och mat.

– Vi försöker ge en nyanserad bild. I området ”mat som kultur och socialt fenomen” är det naturligt att komma in på frågor om självbilder och ätstörningar. Det gör vi definitivt med våra studenter och det tror jag också att lärarna ute på fältet gör, säger Karin Höijer.

Ett specifikt prov i lärarutbildningen tar också upp de här frågorna. Det är ”kropp och ideal – ätstörningar och stört ätande”.

Enligt Carolina Lunde, doktor i psykologi, är dagens ideal lite av att ha en smal kropp som samtidigt är stark. Det finns också undersökningar som visar att vi gör kopplingar mellan att se bra ut och vara lyckad på olika sätt.

Men man är inte lyckligare om man är snygg enligt den norm som gäller.

– Det finns inget stöd i forskningen för ett samband mellan hur man ser ut och hur lycklig man är, säger hon.

En önskan som Carolina Lunde har är att kroppen i större utsträckning ska få vara – utan att kommenteras.

– Framför allt tjejers kroppar kommenteras nästan vanemässigt. Antingen direkt till personen eller indirekt i reklam och media.

Samtidigt finns det kritiska röster och motstånd mot en utseendefixerad kultur. Carolina Lunde är hoppfull inför framtiden.

– Det finns många unga förebilder som formulerar motstånd mot utseendeideal och traditionella könsroller. Sociala medier har blivit ett ställe där unga kan lockas att få bekräftelse genom sitt utseende. Men även här finns det bra motkrafter.

Björn Andersson

Djupdykning: Kroppsideal

0
0

Collage: Irons design

miVIDA nr 2 2016 Fyraåringar kan beskriva den ideala kroppen, sjuåringar talar om att gå ner i vikt och varannan tonårstjej känner sig för tjock. Vad kan man göra för att bryta ungas kroppsfixering? Vi har träffat lärare och forskare som ordinerar rörelseglädje, mediekritik och en förlåtande näringslära.

Radioaktiva didaktiker

0
0

Ämnesdidaktisk radio med forskare som sitter runt ett bord och reflekterar – hur intressant låter det? Jodå, ämnet är ju hem- och konsumentkunskap! Vi hängde med när Karin Höijer spelade in en podcast i Umeå.

Foto: Johan Gunséus

Karin Höijer arbetartill vardags som lektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad. Men vid sidan av jobbet, familjen och huset i Skåne har hon också en hobby. Härom året tog hon och hennes vän och kollega i Uppsala, Lolita Eriksson, överHK-rummet, ett webbaserat didaktiskt forum som täcker in det mesta som har med ämnet hem- och konsumentkunskap att göra. Och nu har duon startat en egen podcast.

– Vi funderade på hur vi skulle utveckla webb­sidan och försöka hitta fler sätt att nå ut till hkk-lärare som är intresserade av didaktiska frågor. Och så kom vi på det: ”Jamen poddradio, det låter ju kul, det kan man väl prova!”

Det är en regnig och grå eftermiddag i april och vi träffar Karin Höijer i en av lärarhögskolans lokaler i Umeå. Vid institutionen för kostvetenskap för att vara exakt. Under förmiddagen deltog hon i ett seminarium här. Nu ska hon snart kliva in i rollen som intervjuare och radioproducent och spela in ett nytt avsnitt av HK-podden. Det tredje i ordningen.

Hon slår på sin bärbara dator, plockar fram diktafon och mikrofon och alltmedan hon kontrollerar att utrustningen lyser och fungerar som den ska förklarar hon för sina studiogäster – tre doktorander i hem- och konsumentkunskap – själva syftet med podden.

Foto: Johan Gunséus

– Vi vill helt enkelt göra didaktiken mer begriplig för hkk-lärarna runt om i Sverige, hjälpa dem att bättra på sin kompetens. Jag menar, om man bara har 118 undervisningstimmar så är det ju jätteviktigt att man försöker fylla dem med något klokt…

Hon synar apparaturen en sista gång, får ett par nyfikna kommentarer från doktoranderna runtom. Sedan fortsätter hon:

– Podden är dessutom ett suveränt format att nå ut till folk. Dels är det enkelt för mig att göra, rent tekniskt sett. Dels är det lättillgängligt för lyssnarna. Det är ju bara att ladda ned ett program och lyssna precis när man känner för det.

En annan fördel med podcast är att det inte kostar särskilt mycket att göra. Tack vare ett stipendium från Stiftelsen Uppsala hushållsskolas fond behövde de inte heller betala utrustningen ur egen ficka.

– Vi fick till och med dubbelt så mycket pengar som vi hade ansökt om!

Mediet podcast fick sitt stora genombrott för ett tiotal år sedan. Men det innebär inte attHK-poddensupphovsmän är efter sin tid. Tvärtom, hur många ideellt drivna människor – i eller utanför den akademiska världen – bjussar på en podd egentligen?

Karin Höijer hoppas emellertid att hon och Lolita Eriksson ska kunna öka inspelningstakten och sända ännu fler program så småningom. Ty idéer och uppslag saknas det inte.

– Vi har en lång lista över olika ämnen som vi vill ta upp. Timplan, planering, schemaläggning, lokaler.

Foto: Johan Gunséus

– Tyvärr erbjuds ju hkk-lärarna inte särskilt mycket vidareutbildning. Men då hoppas jag att vår podd kan ge dem lite inspiration. Få dem att börja reflektera över vad de håller på med.

Och reflektera, sätta ord på vad och hur de gör – liksom kritisera och önska fritt om det som ryms inom hkk-världen – det är vad de här tre doktoranderna nu får göra:

Cecilia Lindblom, vars projekt handlar om lektionstid, samarbete och klassrummens utformning; Ingela Bohm, som undersöker hur lärare och elever pratar om och förhåller sig till olika sorters mat; och Albina Granberg, som vill ta reda på hur elever i särskolan lär sig att laga mat och hur de använder och förstår recept av olika slag.

Tre doktorander, tillika hkk-lärare, som disputerar inom kort. Cecilia Lindblom redan i juni.

Det börjar nervöst och lite trevande men efter bara någon minut är samtalet i gång och mikrofonen bortglömd.

Foto: Johan Gunséus

Allsköns frågor stöts och blöts. Ifrågasätts. Upprepas. Som varför hkk-ämnet inte lärs ut redan i lågstadiet och varför undervisningstimmarna är så få. Eller varför recepten är skrivna och utformade som de är, varför mattraditionerna ser ut som de gör, varför matlagningslektionerna alltid avslutas med en måltid, varför det ofta är hkk-lärarna som ska fixa fikat till personalmötena, varför kåren som helhet inte tas på allvar.

Och så vidare.

Ja, det är både intressant och nördigt, något för de redan invigda. Men alla talar och förklarar på ett sätt som gör att även en utomstående – någon som inte kan återge hela kursplanen mitt i natten – faktiskt begriper. På den punkten tycks de ha lyssnat på Karin Höijers inledande instruktioner.

Dessutom verkar de ha trevligt ihop, skrattar gör de ofta.

Innan Karin Höijer trycker på stoppknappen och börjar plocka ihop sina pinaler från bordet igen, frågar hon sina intervjuobjekt om de vill lägga till något. Nästan samtidigt svarar de:

– En eloge till alla hkk-lärare som kämpar därute.

Karin Höijer suckar och nickar instämmande:

Foto: Johan Gunséus– Ja, det kanske låter som om vi klagar. När man håller på med forskning som vi gör så pekar man ju ut alla svagheter och problemområden. Men om vi inte skrapar fram dem och lyfter fram dem i ljuset, så blir det ju aldrig någon förändring. Eller förbättring.

– Men vi gör det ju inte för att kritisera hkk-lärarna.

När vi senare står ute i regnet och väntar på en taxi, frågar jag Karin Höijer varför hon blev lärare och fastnade för just hem- och konsumentkunskap.

– Framför allt ville jag bli lärare, göra något viktigt. Det låter kanske väldigt idealistiskt, men då får jag väl vara det då!

Hur menar du?

– Jag hade redan utbildat mig till etnolog, men efteråt kände jag att jag ville göra något angeläget och viktigt, något som inte bara är roligt. Och så tänkte jag: hem- och konsumentkunskap!

Varför är det ”angeläget och viktigt”?

– Därför att det handlar om vardagen. Mat, näring, konsumtion över huvud taget – allt sådant utgör ju själva hjärtat i livet. Saker som man inte alltid reflekterar över men som är en del i alla människors vardag.

Vad kännetecknar didaktiken inom hkk-ämnet?

– Att det är ett oerhört görande ämne. Man gör något hela tiden, med både sina sinnen och sina händer. Ja, man kan säga att vi försöker göra abstrakta saker konkreta. Och så försöker jag tänka med radion också – att det abstrakta ska bli så konkret som möjligt.

Hon ser sig om, ingen taxi ännu.

– Dessutom är det ju så fantastiskt roligt att vara lärare.

Varför då?

– Vad ska jag svara på det? Jo, när man ser att en elev lär sig något, när man ser att polletten trillar ner och när eleverna börjar se samband och så – den processen är så fantastiskt häftig att få ta del av. 

HK-podden finns på www.hkrummet.se.

Pontus Ohlin

Han ger inblick i köttindustrin

0
0

Att stycka en kyckling blev en väg för Sebastian Jäderås att få in frågor om djurhållning, hälsa och ekonomi i undervisningen. Inspiration får han genom att lyssna på olika poddar.

Vad är din drivkraft?

– För mig är det viktigt att ge eleverna kvalitet, riktigt bra undervisning. Ämnet hem- och konsumentkunskap är så litet och då gäller det att vara noga med det man lär ut. Det gäller att prioritera och vissa saker måste man kanske välja bort. Att sjuda korv i tre lektioner är inte det jag vill lägga tid på.

Nyligen har ni styckat en kyckling. Hur gick det?

– Ingången var att få in ekonomi, mat och hälsa i en och samma uppgift. Men jag vill också att eleverna ska få se grunden i matlagning och diskutera etiska frågor kring djurproduktion.

– Jag vill lära eleverna att ta hand om en hel kyckling. Det blir billigare och de ser att kött inte växer ur några förpackningar i affären. Några elever blev lite vita i ansiktet och tyckte att det var läskigt.

Var hämtade ni kycklingen?

– Vi hade ett samarbete med en fågelproducent här i Halmstad. Hon har ekologisk uppfödning. Tanken var att hon skulle komma och prata om det men tyvärr fick hon förhinder. Eventuellt kommer hon till oss senare. Det här projektet skulle gå att utveckla mer. Om eleverna får se ett djur som är levande tror jag att de får mer respekt för köttkonsumtion och att det påverkar vad de kommer att köpa för typ av mat i framtiden.

Varför har du valt att komplettera din lärarexamen med hem- och konsumentkunskap?

– Jag är mycket intresserad av mat och hälsa och till viss del hade jag tröttnat på att undervisa i bild, som är mitt första ämne.

Hur hämtar du energi på fritiden?

– Genom att jobba halvtid behöver jag inte tänka så mycket på återhämtning. Jag är hemma med min tvååriga son ett par dagar i veckan. Jag undrar om jag verkligen skulle orka att jobba heltid med mentorskap och föräldrakontakter. Och så tränar jag thaiboxning ett par gånger i veckan och jag lyssnar mycket på podcasts om mat och hälsa. Det ger energi och inspiration i jobbet.

Är du lika intresserad av konsumentfrågor som av mat och hälsa?

– Nej, men jag försöker att göra de delarna bra så klart. Det finns mycket bra läromedel och filmer om konsumentfrågor som jag använder.

Vilken yrkesfråga tycker du är viktigast?

– Att inte ha för stora elevgrupper. Jag har jobbat med helklass och sett vilka konsekvenser det får. Kvaliteten och säkerheten blir sämre samtidigt som det blir svårare att uppnå målen. Nu har jag halvklass och det är väldigt stor skillnad.

Vad gör du om tio år?

– Kanske kommer jag att jobba eller ha jobbat på restaurang. Jag tror det är bra att byta yrke ibland och sedan kanske jag återkommer till skolan. Det är inte bra att gå för mycket i samma fotspår.

Björn Andersson

Haltande kontroll av fristående förskolor

0
0

Kommunerna har en del att jobba med vad gäller kvaliteten i förskolan, det framgår av Skolinspektionens rapport. Bland annat är kontrollen av de fristående förskol­ornas kvalitet för dålig.

Under tre år, med start förra året kvalitetsgranskar Skolinspektionen förskolan, på uppdrag av regeringen. Nu är den första rapporten klar.

Rapporten visar att det är stor skillnad när det kommer till uppföljningen av om de fristående förskolorna följer läroplanen. Skolinspektionen menar att förskolornas kvalitet inte alltid granskas utifrån läroplansuppdraget på samma sätt som frågor som är lättare att bocka av, som exempelvis säkerhet och lokaler. I många fall har kommunerna inte koll på om de fristående förskolorna har en hög pedagogisk nivå eller ej.

Det är också skiftande kvalitet på kommunernas tillsyn av fristående förskolor då det ofta saknas både beslutsrutiner och uppföljning av sedan tidigare påtalade brister.

Sedan satsningen inleddes i höstas har Skolinspektionen besökt ungefär 280 förskolor.

I den rapport som regeringen har fått, konstateras bland annat att flera kommuner brister i sin uppföljning av resursfördelningen och att de därför inte heller undersökt om det har gett önskad effekt. Kommunerna väljer ofta att lita på att den valda modellen fungerar.

Skolinspektionen konstaterar också att antalet vuxna i förhållande till antalet barn verkar ha större betydelse än storleken på gruppen, för att barnen ska få den uppmärksamhet och trygghet som behövs. Andra faktorer som spelar in är hur personalen förhåller sig till sitt arbete och till samspelet med barnen, men också personalens kompetens och hur organisationen ser ut.

Enligt Skolinspektionen har kommunerna problem med att tydliggöra vad de ska efterfråga i sitt kvalitetsarbete, det gör också att de inte vet vilka uppföljningsmetoder de ska arbeta med. Kommunerna hävdar ofta att det inte finns några mätbara resultat och få nämner läroplanens mål för förskolan.

Nu under våren genomför Skolinspektionen för andra gången Förskoleenkäten. Enkäten som även den är en del av förskolesatsningen, riktas till vårdnadshavare med barn i förskolan och kommer att genomföras i ungefär 800 förskolor i 48 kommuner.

Tanken är att myndigheten i februari 2018, när granskningen kommit i mål, ska kunna ge en bred bild av kvaliteten i förskolan ur många olika aspekter.

Martin Röshammar

Hitta källan till arbetsglädje

0
0

Arbetsglädje – en blandning av sött och salt. Känns jobbet meningsfullt och du får feedback, då har du arbetsglädje och kraft att engagera dig. Om inte, står likgiltigheten och lurar runt hörnet.

Foto: ©Johnér

Tidigare i år frågade fackförbundet Unionens tidning Kollega sina läsare vad som ger dem arbetsglädje. Arbetsuppgifterna hamnade överst på listan. Kollegorna kom på andra plats, tätt följd av delaktighet och uppskattning. Lönen, ansvar, chefen, tillit och förmåner, lyftes också fram som viktiga ingredienser för arbetsglädje.

När Anna-Carin Bredmar vid Göteborgs universitet, började jobba med sin avhandling, Lärares arbetsglädje – betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet, hade hon stora planer. En idé var att undersöka på alla pedagogiska nivåer, ”från småbarnsavdelningen till professorn”, som hon uttrycker det. Vad är gemensamt och vad skiljer sig åt? Men det blev för stort, för mastigt. Ändå är hon helt övertygad om att resultatet riktar strålkastarljuset mot sånt som är helt allmänmänskligt, som gäller för oss alla. 

Anna-Carin Bredmars studie fokuserar på nitton lärare och deras erfarenheter av arbetsglädje. De lärare hon pratade med, arbetade alla med elever i årskurs ett till tre, men var ändå på ett eller annat sätt involverade i förskoleklass. Lärarna pekar på saker som är typiska när man vistas i barns närhet, som kramar och roliga kommentarer, men också sånt som kan vara oerhört krävande för vuxna, inte minst energimässigt. Samtidigt är det just det som är grejen, det som gör arbetet så roligt. Men i inledningen av sin studie var hon orolig för att lärarna skulle uppleva projektet som ett hån. Komma och prata om arbetsglädje när krisdebattens vågor svallade som allra högst.

– Det märkliga var att de gärna ställde upp och att det var nästan omöjligt att få tyst på dem. Flera av lärarna undrade varför vi aldrig pratar om arbetsglädje. Varför lyfter vi aldrig fram det som är roligt i jobbet, det som verkligen ger kraft och energi? Men man ska veta att när man kastar ljus på ett sånt fenomen, då kommer per automatik dess skugga fram också, konstaterar Anna-Carin Bredmar.

Hon menar att arbetsglädjens främsta fiende eller hot, inte har något med ilska, frustration eller sorg att göra. Hotet kommer från likgiltigheten, att man känner att allt är skit samma. Anna-Carin Bredmar understryker att det är fundamentalt i så kallade mellanmänskliga arbeten att bibehålla arbetsglädjen. Hamnar man i likgiltigheten försvinner orken och energin som behövs för att involvera och engagera sig, det som är så betydelsefullt det pedagogiska arbetet ska bära frukt. Det är de intervjuade lärarna överens om. Känner man arbetsglädje gör man ett bättre jobb.

Uttrycket arbetsglädje blir på något sätt mindre diffust när man själv upplever just det. Anna-Carin Bredmar beskriver det som att ”det man uppfattar som sin kärnverksamhet” fungerar och att det känns men­ingsfullt. Då infinner sig någon slags bekräftelse och feedback som gör att man känner glädje helt enkelt. Och inte glädje i största allmänhet utan glädje i relation till arbete. När jag frågar henne vad hon själv gör för att locka fram arbetsglädjen de dagar då den lyser med sin frånvaro, konstaterar hon att det handlar om att förmå sig att reflektera. Över vad det är i jobbet som är roligt och när hon känner att ”Yes, det här betyder mycket för mig”. Vad är det då för fält, för område, för situationer och sammanhang? Kan hon åstadkomma mer av det? Kan hon tala med sin chef eller med kollegorna, eller kan hon själv strukturera sitt arbete så att hon gör mer av det roliga, det givande och mindre av det andra?

Anna-Carin Bredmar talar om arbetsglädjens tre fundament. Ett är den grundläggande stämningen som man inte riktigt kan ta på. Ett annat är det hon kallar för kraftkällan, den innebär att man orkar mer. Hon nämner lärare som jobbat med temaarbeten som krävt mycket merjobb, men det gjorde ingenting. Det var roligt, stimulerande och gav mycket energi tillbaka. En helt annan sak är det när man ställs inför situationer eller uppgifter som dränerar, som inte har att göra med det som man ser som sina främsta uppgifter. Fundament nummer tre är närvaro och Anna-Carin Bredmar använder sig av tre ord för att fånga denna innebörd hos arbetsglädjen, närvaro, härvaro och flöde, för att lyfta fram behovet av att vara här och nu, att göra ett bra jobb och för att känna just arbetsglädje.

Uttrycket ”det sitter i väggarna” är ett annat sätt att beskriva den grundläggande stämningen på en arbetsplats. Jag testar det på Anna-Carin Bredmar och hon poängterar direkt, med ett skratt, att arbetsglädjen förstås inte är helt oberoende av de människor som vistas där. Man kan inte tömma ett hus och sätta in helt nya personer och ändå ha kvar den stämning som varit tidigare.

Hon tar det hon kallar för det fenomenologiska perspektivet som handlar om relationer, de mellan människor såväl som relationer till en miljö, en kontext, ett sammanhang. Det är liksom mellanrummet som är i fokus, en form av samspel som också är ett sätt att hantera livets berg-och-dalbana. När det blir för stressat och pressat, då drar man lite skämt och försöker lätta upp stämningen. Det är en ventil på samma gång som det är ett sätt att känna en befriande gemenskap. ”Visst är det jobbigt och svårt, men om vi hjälps åt så kan vi göra skillnad. Då kan vi vända det här”, som Anna-Carin Bredmar säger det.

– Det är något av en mellanmänsklig styrka i den delade glädjen, att man får skratta och gråta tillsammans. Många gånger gör man saker bara för att det är kul och för att man vill känna glädjen tillsammans med barnen, i undervisningssammanhang eller med kollegorna.

Hon menar att arbetsglädje som emotionell närvaro i sin tur kan mynna ut i en förmåga, så kallad emotionell lyhördhet, en hörnsten i det pedagogiska arbetet. Det är något man kan utveckla om man är beredd att ta in de erfarenheterna. Hon syftar inte bara på glädjefyllda stunder, men säger att hon tror på vikten av att våga uppmärksamma det som är positivt och som fungerar, samtidigt som man försöker sålla ut det som är mindre lyckat.

– Jag vill påstå att man kan utveckla ett känsligt förnuft och en förnuftig känsla i pedagogiskt arbete som är så viktig. Då kan jag handla insiktsfullt, förstå sammanhang och det bidrar till möjligheten att till viss del och i viss mån, inta den andres perspektiv.

Just det, att kunna skifta perspektiv, är viktigt i allt pedagogiskt arbete. Anna-Carin Bredmars lärare återkommer i avhandlingen, till att när de är närvarande och lyhörda, då upplever de arbetsglädje. Och omvänt, i de glädjefyllda stunderna har man större förmåga att agera på ett bra sätt. Glädjen fungerar förebyggande och ska man skapa ett gott pedagogiskt arbete behöver man kunna engagera och involvera sig, bjuda på sig själv. För att kunna göra det är det nödvändigt att man lyssnar på sina egna signaler.

– Ta bara förskollärararbetet, det handlar så mycket om att göra upptäckter tillsammans med barnen, om att gå in i saker med nyfikenhet och en öppen attityd, då händer det något extra i mötet.

I sin avhandling skriver Anna-Carin Bredmar att arbetsglädje också bidrar med en förståelse av arbetet som en sammanvävd helhet. Hon använder ordet livsväv och menar att varaktig arbetsglädje i läraryrket handlar om möjligheten att få erfara en mängd olika känslor. En av de intervjuade, Gry, utvecklar: ”…att det är levande material, gör att jag vet ju inte riktigt vad som väntar mig. Men jag har hellre det och att jag får vara arg och glad och ledsen och sur och spela hela det här känsloregistret än att allting är lika, lika, lika”.

Martin Röshammar

Unna dig en grön semester

0
0

Byt förskolebrus och vardagsstress mot grönt semesterlugn i svensk natur. Häng med på klimatsmart resande som är bra för både kropp, själ och miljö.

Bland hundratals stjärnor kröner månen natthimlen som en stor, blänk­ande silverkula. Guiden Jan Nord­ström har just höjt handen som ett tecken till absolut tystnad. Plötsligt strömmar ett långt, utdraget ylande genom de täta Bergslagsskogarna. Mötet med vargfamiljen känns som något på film, starkt och overkligt.

– Wow! Man bubblar liksom av lycka, viskar Marie Knock som valt svensk vildmark på semestern.

Egentligen är det självklart. Natur är bra för oss. Få saker kurerar bullrig förskolemiljö och vardagsstress så effektivt som sällskap av träd, blommor och fågelsång. Forskning visar att tid som tillbringas i skog och mark gör gott. Pulsen går ner, halten av stresshormonet kortisol minskar.

Reser du dessutom med tåg i stället för flyg eller bil till svensk natur, blir din semester klimatsmart, vilket gör gott för både dig och miljön.

– Att semestra inom Sverige innebär att uppleva och upptäcka. Gör som allt fler gör, ta nattåget till Norrbotten, Lappland eller Skåne. Då vaknar du utvilad och kan direkt påbörja din semester. Förra året var det nästan dubbelt så många som tog nattågen till Malmö jämfört med året dessförinnan, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Tillsammans med allemansrätten rymmer vårt land nästan obegränsade möjligheter till gröna upplevelser. 240 mil kust har sällskap av fyra distinkta årstider. Tusentals insjöar, myrar och stora skogar finns också. Ibland med vår tids största bristvara, total tystnad. Pärlorna är dessutom väl spridda över landet. Gotska Sandöns kritvita sandstränder, öländska orkidéängar och Stockholms skärgård tillhör russinen i kakan tillsammans med salta Bohusklippor och fjällvandring till midnattssol och nyfångad röding.

Stanna gärna flera dagar på ditt resmål i stället för att flacka runt mellan många olika platser.

– Natur och nationalparker vinner på att upplevas under både morgnar och kvällar, menar Per Jiborn på Svenska ekoturism­föreningen.

Just Ekoturismföreningen står för kvalitetsmärkningen Naturens bästa som bland annat tar hänsyn till miljö och resmålets kulturvärden och människor.

– Vi erbjuder ett roligt sätt att uppleva svensk natur. Duktiga guider gör att du kommer nära inpå både djur och natur. Många arr­angemang bjuder dessutom på skönt boende, lokala smaker och kontakt med traktens människor, förklarar Per Jiborn.

Utbudet av svensk ekoturism är i ökande. För 10–15 år sedan fanns till exempel varken tjäderspel eller rovdjursspaning på programmet. Nu erbjuder flera aktörer akt­iviteterna. Mycket är tidiga morgnar och lite strapatser. Men det finns också gott om resmål som är lämpliga för barnfamiljer.

– Timmerflotte på Klarälven är ett spännande familjeäventyr. Fjällvandringen längs Jämtlandstriangeln Storulvån, Sylarna, Blå­hammaren ett annat, säger Per Jiborn.

Om resorna sker på rätt sätt, kan de faktiskt också hjälpa till att skydda hotade miljöer. Genom ditt besök får naturen ett tydligt värde som försvårar exploatering. Inkomster från besökare kan också bidra rent konkret till arbetet med att bevara hotade arter. Ett exempel är Helags fjällstation som donerat pengar från sina fjällräven­safaris till inköp av vinterfoder åt fjällrävar. Insatsen har varit betydelsefull för en av vårt lands mest hotade däggdjursarter.

Gröna rese-Sverige omfattar också andra smaker och nyanser.

På flera platser ordnas matvandringar och kurser med siktet inställt på kost som är nyttig för både oss och miljö. Många lätt föraktade vardagsväxter kan bli till mycket gott, till exempel svinmålla till lasagne och kirskål i sallader.

Tipsen lärs bland annat ut av småländska örtterapeuten och naturguiden Ann-Louise Fransson som också arrangerar örtkurser som går in på djupet hur man använder våra vilda läkeväxter.

– Jag har märkt en klart ökande trend i att vilja lära sig mera om vår vilda natur. Att själv ha kunskapen att gå ut och plocka och laga sin mat lockar. På den senaste kursen vi hade om matlagning på vilda växter, fann vi inte mindre än 20 användbara arter på en och samma plats. Det blir som ett helt nytt skafferi öppnar sig, säger Ann-Louise Fransson.

Svensk natur kan självklart också upplevas på egen hand. Länsstyrelsens hemsidor rymmer besökstips och kartor till landets nationalparker och naturreservat. I flera fall finns också naturkalendrar med mängder av gratisaktiviteter.

– Naturreservaten håller alltid öppet! I vår folder Naturutflykter i Kronoberg finns massor av spännande aktiviteter som är gratis och som leds av kunniga guider. Bland årets utflykter erbjuds alltifrån kräldjurssafari till meditation i naturen vid sjön Åsnen, tipsar Ellen Flygare på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Mikael Persson

Ett nystan av lärprocesser

0
0

Jag blickar ut över en oändlighet av vitsippor som bildar en lysande vit matta i bokskogen utanför Svejser­dalens förskola i Mölndal, där jag arbetar. Jag sluter ögonen mot vårsolens värmande strålar och tänker tillbaka på min egen skoltid. Jag minns att jag hade svårt att ta till mig lärarens förklaring om att alla dessa vitsippor är en och samma individ.

I dag har jag lite lättare att förstå hur varje liten blomma i detta vita hav av kronblad är sammanbundna genom ett komplext rotsystem. Denna underjordiska jordstam utan synbar ordning, början eller slut kan också kallas för rhizom. Ett begrepp som även har vuxit fram som en metafor för kunskapsspridande och så vitt jag förstår bygger på idéer från de franska filosoferna Gilles Deleuze och Felix Guattari. Kopplingen till kunskapsbyggande baseras på att rotsystemet är obegränsat och ständigt skapar föreningar och förlängningar precis som lärandet.

Ett nystan av relationer och lärande som växer fram utan mönster eller förutbestämd riktning kan låta trassligt. Men i det här trasslet ryms barnens röster, nyfikenhet, frågor och delaktighet. Eftersom ett rhizom varken har början eller slut så kan det tyckas alltid vara emellan saker, i mitten. När vi inte har någon färdig, utstakad slutdestination så kan vi ge tid till barnens tankar, processer och lärande.

Vi kan ge utrymme så att det skapas mellanrum där många gånger barnen kan finna egna svar och nya infallsvinklar. Det handlar om att våga vänta, att lyssna även på det som sker i tystnaden och att på allvar försöka förstå barnens tankar. Det är så lätt att vi pedagoger blir ivriga och frågar allt mer enträget för att rikta lärandet i den riktning vi hade tänkt oss.

Men vi behöver stanna upp här och låta vår vuxna syn på världen möta barnens värld. När tvååringarna i vår grupp om och om igen drogs till vattenpölar och ateljéns vattenbalja så låg det nära till hands att dra slutsatsen att de var nyfikna på vatten och att direkt utforma verksamheten vidare utifrån den slutsatsen. Men när vi följde barnens utforskande, filmade och mötte filmen tillsammans med barnen så fanns det mer än det uppenbara att upptäcka. Det barnen möttes runt var utforskandet av ljud i form av, plask, stamp, plupp och dripp.

Vårt tillägg till verksamheten blev därför varierade möjligheter till ljudskap­ande med fler typer av material. Det som i första anblicken skulle kunna ha varit början till ett vattenprojekt blev också ett ljud och musikprojekt.

Närvaron, lyhördheten, dokumentationen och reflektionen hjälper oss att förstå barnens tankar så att vi kan bygga upp verksamheten med deras nyfikenhet som utgångspunkt. Utifrån ett rhizomatiskt sätt att tolka läroplanen blir det inte så viktigt vad vi tänker att barnen ska lära i olika situationer, men lärandet är i fokus i allra högsta grad genom obegränsade lärprocesser som slingrar sig hit och dit likt vitsippornas rotsystem. För mig handlar det här om ett oförutsägbart utforskande och ett nyfiket lärande i rörelse där olika uttrycksformer och läroplanens målområden krokar i varandra i det ständiga trasslet. Kunskapen växer fram under utforskandet och genom relationer som barnen skapar med varandra, med pedagoger och med miljöer och material. Vi behöver fråga oss vilka material som får våra barn att blomma och att skjuta iväg åt olika håll med tankar, idéer och frågor. Den rhizomatiska synen på lärande hjälper oss att stanna upp i mellanrummen med en flexibel riktning som möjliggör att tillvarata det som sägs och sker bland barnen.

Marie Eriksson är förskollärare som arbetar med förskoleutveckling i Mölndal och skriver pedagogisk litteratur. 
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live