Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live

Krav på forskning stoppar utbildning

0
0

Universitetskanslersämbetets hårda krav gör att Södertörns högskola hindras från att utbilda lärare i svenska som andraspråk. – trots den skriande bristen på sådana lärare. Det hävdar fyra debattörer.

Bakom debattartikeln i Svenska Dagbladet står tre representanter för Södertörns högskola – Henrik Bohlin, Per Ledin och Lisa Öberg – samt utbildningsdirektör Jukka Kuusisto på Huddinge kommun.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har avslagit Södertörns ansökan om att utbilda högstadielärare i svenska som andraspråk. Motiveringen är att lärosätet saknar forskning om klassrum i högstadiet.

Debattörerna hävdar att detta är en alltför snäv definition av vetenskaplig ämnesdidaktisk kompetens. De menar att det inte går att dra sådana skarpa gränser för lärandet och att Södertörn bedriver omfattande forskning om hur man tar sig in i ett nytt språk.

”UKÄ:s rigorösa krav riskerar att permanenta och förstärka problemen i den mångspråkiga svenska skolan”, skriver debattörerna.

Var femte elev i grundskolan har ett annat modersmål än svenska. Lärarna som undervisar i svenska som andraspråk är den kategori där bristen är störst. Bara 35 procent av andraspråkslärarna i årskurs 4-6 är behöriga, enligt en rapport från Skolverket.

Stefan Helte

Lärare drunknar i e-post

0
0

Minska e-posten och effektivisera mötena. Så kan lärarna få mer tid för läraryrket, framhåller forskaren Elinor Schad.

Den före detta skolpsykologen arbetar nu med en doktorsavhandling om psykosocialt välbefinnande bland grundskollärare i Sverige.

Under våren har hon djupintervjuat 44 lärare. Var tredje lärare säger att de troligtvis inte kommer att fortsätta arbeta som lärare ända fram till pensionen.

I fokusgrupperna har Elinor Schad gallrat fram flera förbättringsförslag för hur lärare ska kunna orka med sitt arbete.

· Ge lärarna bra kompetensutveckling.

· Inrätta fler renodlade IT- och administratörstjänster i skolan.

· Frigör tid för lärarna att utöva sitt yrke.

· En mycket stor förbättring av arbetsmiljön skulle kunna ske om mötena på skolan blev färre, kortare och effektivare, samt om informationsflödet begränsades.

– Lärarna drunknar i e-post från alla håll; eleverna, föräldrarna, rektorn, utbildningsförvaltningen. Därför gäller det att man på skolorna gemensamt tänker igenom hur man vill jobba med detta informationsflöde, säger Elinor Schad till nyhetsbrevet Suntliv.nu.

Det kan till exempel handla om att ha en gemensam policy för kommunikationen med föräldrarna - och att rektorn besinnar sig med eventuella ovanor att i tid och otid skicka ut information till alla. 

Stefan Helte

Olika möten

0
0

För en tid sedan var jag med om en härlig musikalisk upplevelse. Eleverna spelade på bygelgitarrer, klangplattor och andra instrument. Det var Jorielskolans tränings­klasser som uppträdde tillsammans med Stockholms läns blåsarsymfoniker. Applåderna lät inte vänta på sig efter föreställningen i den pampiga konsert­lokalen vid Nybrokajen i Stockholm.

Skolans arbete stannade inte bara vid en konsert utan projektet har levt vidare. Elever i närliggande Farsta Strandskolan har lyssnat till musiken, målat om hur de upplevt den och gjort en film.

I det här numret berättar vi om ett möte mellan eleverna från träningsklassen och eleverna från Farsta Strandskolan. Det blev både filmvisning och spontan dans i gymnastiksalen.

”Sådana här möten sker alldeles för sällan. Får våra barn inte chansen att möta olikheter kommer vi aldrig att få bort fördomar”. Det säger Lotta Magnell som är fritidspedagog och lärare i bild och slöjd.

Ett sätt att mötas utan att träffas kan ske med digital teknik. På fritidshemmet i Ulriksdalsskolan arbetar man med podcast. Programmen blir som ett extra veckobrev där barnen enligt ett rullande schema får berätta om vad som är på gång. Varje fredag läggs ett nytt avsnitt ut på skolans hemsida, så det är bara att tanka hem och lyssna när man har tid.

Hur den digitala tekniken kommer att förändra våra liv och våra jobb på längre sikt är svårt att förutse. Kanske ligger min yrkeskår risigt till då robotar kan ta över vissa arbetsuppgifter från journalister. Det handlar till exempel om artiklar som skapas artificiellt i dataprogram.

Totalt sett visar forskning att vartannat jobb kommer att försvinna i tjänstesektorn som en följd av digitaliseringen.

Konstnärlighet, social förmåga och omtanke om andra människor är dock svårt att ersätta med ny teknik.

Risken att fritidspedagogers uppgifter automatiseras bedömer därför national­ekonomen Stefan Fölster som obefintlig. Det är just den sociala rollen som gör lärare och fritidspedagoger så väl rustade för det digitala paradigmskiftet. Så ni kan andas ut när det gäller den biten!

Till sist: Nu hoppas jag på sol och värme efter en ganska ruggig majmånad.

Glad sommar!

Björn Andersson Chefredaktör

Hallå där...

0
0

... Åsa Sjöstrand, 1-7-lärare på Råslättsskolan i Jönköping, som utsetts till representant i Lärarförbundets nya referensorgan för förstelärare och lektorer.

Hur känns det?
Spännande. Det finns så mycket att säga om förstelärarreformen. Den slår så olika i olika kommuner och skolor. 
 
Vad ska ni göra i det nya referensorganet?
Vi ska samla ihop synpunkter och erfarenheter från olika delar av landet om hur reformen har fungerat och vad som kan förbättras. Jag hoppas att vi kan vara med och påverka reformen till det bättre.
 
Tänker du driva någon särskild fråga?
Ett stort problem är att många förstelärare känner otrygghet i sin nya roll. Kollegor och chefer har förväntningar på dig, men det är otydligt vad du ska prestera och det finns ingen tid avsatt för detta. Detta måste vi lyfta upp och diskutera.
 
Varför blev just du utsedd som representant?
Jag är arbetsplatsombud på min skola, aktiv i avdelningsstyrelsen och har varit med och tagit initiativ till ett nätverk för förstelärare i Jönköping. Det bidrog väl till att lokalavdelningen nominerade mig.
 
Till sist – vad ska du göra i sommar?
– Vi har inte planerat så mycket. Men vi ska vara i stugan i Axmarby norr om Gävle och idka friluftsliv.
Stefan Helte

Komvux allt mer privatiserat

0
0

Allt fler läser på komvux hos privata utbildningsföretag eller andra externa aktörer. På tio år har andelen kursdeltagare i extern regi fördubblats.

En ny rapport från Skolverket visar att det blir mer och mer vanligt att den som studerar inom kommunal vuxenutbildning gör det i någon annans regi än kommunens. Det kan handla om privata utbildningsföretag, studieförbund eller folkhögskolor.

 År 2014 var det närmare hälften av alla kursdeltagare, eller 46 procent, som studerade hos någon annan utbildningsanordnare. Det är nästan dubbelt så mycket som för tio år sedan.

Lärarnas Riksförbund gick häromdagen ut i en debattartikel och krävde stopp för vuxenutbildning på entreprenad, eftersom det enligt LR finns stora problem med vuxenutbildning som upphandlas.

Skolverkets rapport visar också att det blir allt populärare att plugga på distans inom den gymnasiala vuxenutbildningen. För tio år sedan var det bara några enstaka procent som studerade på distans. Nu gör fjärde kursdeltagare det.

Stefan Helte

Satsning på fler speciallärare

0
0

Fler lärare måste bli speciallärare, anser regeringen. Därför fördubblas statsbidraget för lärare som vidareutbildar sig till speciallärare.

Regeringen beslutade på torsdagen att höja statsbidraget för den lärare som inom ramen för Lärarlyftet 2 vidareutbildar sig till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning från 500 kronor till 1 000 kronor per högskolepoäng. Syftet är att göra sådan vidareutbildning attraktivare, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Pengarna går till skolans huvudman, det vill säga kommunen eller friskoleföretaget. Pengarna ska täcka kostnader för huvudmannen när läraren är borta, men också ge bättre förutsättningar för lärare att studera.

– Vi ser att vi behöver fler speciallärare i svensk skola. Det behövs att stöd kommer in tidigt till de elever som behöver det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Svenska Dagbladet.

Han pekar på exemplet Finland, som till skillnad från Sverige har presterat bra i Pisa-proven. Finland har inte fler lärare per elev än Sverige, men en större andel speciallärare som sätts in tidigt för att stödja elever med särskilda behov.

Många speciallärare och specialpedagoger i den svenska skolan kommer att gå i pension de kommande åren, med tanke på att 60 procent av dem är över 50 år.

Stefan Helte

Lärare heta på arbetsmarknaden

0
0

Förskollärare, specialpedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. Det kommer att vara några av de mest efterfrågade yrkesgrupperna på arbetsmarknaden de kommande åren.

Arbetsförmedlingen presenterade på torsdagen en ny rapport om framtidsutsikterna för 200 yrken.

I rapporten gör Arbetsförmedlingen bland annat en bedömning av vilka som kommer att vara de 20 mest efterfrågade yrkesgrupperna på eftergymnasial nivå under det kommande året. Men prognosen gäller även på fem och tio års sikt. I denna grupp återfinns förskollärare, specialpedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen.

– Bristen på lärare är nu så stor att den riskerar att hindra arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera, kommenterar analytiker Håkan Gustavsson på Arbetsförmedlingen.

Enligt prognosen ljusnar det på arbetsmarknaden. I år beräknas sysselsättningen öka med 50 000 jobb och nästa år med 60 000 jobb.

Men Arbetsförmedlingen varnar för att det kommer att bli svårt att skaffa jobb för den som saknar gymnasieutbildning.

– Det enskilt viktigaste råd man kan ge att man ska slutföra sin gymnasieutbildning. Fullständiga gymnasiebetyg är helt enkelt en förutsättning för goda jobbmöjligheter, säger Håkan Gustavsson.

Stefan Helte

Chef för Skolforskningsinstitutet utsedd

0
0

Lena Adamson, docent i psykologi, blir direktör för det nyinrättade Skolforskningsinstitutet. Det beslutade regeringen på torsdagen.

Lena Adamson har tidigare varit ställföreträdande myndighetschef för Högskoleverket och har ungefär 15 års erfarenhet av ledarskapsuppdrag inom och utanför den akademiska världen. I dag arbetar hon som expert med kvalitets- och utvecklingsfrågor för European Institute of Innovation and Technology.

Så här kommenterade hon utnämningen vid en pressträff på torsdagen:

– Vi har mycket allmän forskning i Sverige om vad som främjar lärande, men vi behöver mer ämnesdidaktisk forskning som stödjer lärarna och rektorerna. Skolforskningsinstitutet ska främja forskning som rör de professionellas verktyg.

OECD har i sin rapport om svensk skola visat att lärare och rektorer saknar modern forskning som direkt kan användas i undervisningen.

–  Här har det brustit. Lärare har inte fått tillgång till forskning som gör att de kan utveckla sina metoder och växa i sitt yrke. Vi vill att Skolforskningsinstitutet ska bli en närvarande del av Skolsverige och att detta ska märkas av lärarna och rektorerna, sade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vid pressträffen.

Stefan Helte

Garanti ska skydda elever vid konkurs

0
0

Gymnasieelever som går på en friskola som går i konkurs ska inte lämnas vind för våg. I stället vill regeringen införa en utbildningsgaranti.
 
– Elevernas hemkommuner ska få ett ansvar att ta hand om eleverna så att de får fullfölja sin utbildning, säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S) till SVT Nyheter
 
Friskolekoncernerna får betala garantin genom ett avdrag på skolpengen. En promemoria med förslaget skickas nu ut på remiss från utbildningsdepartementet.
 
Arbetet med att utreda en utbildningsgaranti började redan under den förra regeringen.
TT

Många gymnasieelever saknar motivation

0
0

Hälften av eleverna på gymnasiet har ingen eller bara liten motivation för sina studier. Det visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer.

 
De två organisationerna har låtit intervjua drygt 1 000 sistaårselever och drygt 1 000 gymnasielärare om deras syn på gymnasieskolan. Svarsfrekvensen var 75 respektive 67 procent.
 
53 procent av sistaårseleverna hade ingen eller bara liten motivation för sina studier. Eleverna på yrkesprogrammen är mindre studiemotiverade än eleverna på högskoleförberedande program. Viktigast för att öka elevernas motivation skulle vara kunniga och engagerade lärare.
 
20 procent av sistaårseleverna har någon gång har övervägt att hoppa av sina studier. Dessa funderingar är vanligare bland elever på yrkesprogrammen än bland elever på högskoleförberedande program. Till saken hör att ungefär en fjärdedel av alla som påbörjar gymnasiestudier hoppar av dessa.
 
Undersökningen visar också att gymnasielärarna tycker att grundskolan ger eleverna alldeles för bristfälliga kunskaper. Bara sex procent av gymnasielärarna tycker att eleverna i stor utsträckning får tillräckliga kunskaper i grundskolan för att klara gymnasieskolan.
 
Det är framförallt kunskaperna i svenska och matematiskt/logiskt tänkande som skulle behöva förbättras. Dessutom skulle eleverna på grundskolan behöva lära sig mer om studieteknik för att klara studierna på gymnasiet, tycker många gymnasielärare.
Stefan Helte

Motstridiga uppgifter om undervisningstid

0
0

Rektorer hävdar att gymnasieelever får den undervisningstid som de har rätt till. Men enligt lärarna ersätts inte sjuka eller lediga lärare fullt ut, och lektioner ställs in.
   När Skolverket ställde frågor om undervisningstiden blev svaren alltså motsägelsefulla. Nio av tio rektorer och skolansvariga säger att eleverna får all den undervisning de ska ha. Men enligt en av fem lärare hade deras lektioner blivit inställda någon gång under den aktuella tvåveckorsperioden hösten 2014. Enligt en av tio blir de inställda lektionerna inte kompenserade.
   Skolverkets slutsats är att kontrollen av undervisningstiden snarare handlar om den planerade tiden än den faktiskt genomförda undervisningen. Skolverket påpekar också att Skolinspektionen vid ett flertal tillfällen kritiserat skolor för att de inte erbjuder tillräckligt mycket undervisningstid, och att undervisningstiden inte alltid utnyttjas fullt ut.
TT

Lärarfacken: Agera i vinstuttagsfrågan

0
0

Vinstuttag har en negativ effekt på skolresultaten. Det anser 53 procent av väljarna i en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av de båda lärarfacken.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund inledde Almedalsveckan med en gemensam uppmaning till regeringen och oppositionen att sluta käbbla om skolfrågor.

En av de frågor de lyfter fram är möjligheten för skolföretag att ta ut vinst. Lärarfacken har låtit opinionsföretaget Demoskop fråga 1000 personer svara på frågan hur skolans resultat påverkas av den möjligheten. 53 procent svarar att det påverkas mycket eller ganska negativt. 35 procent anser att det varken är positivt eller negativt och 12 procent att det påverkas positivt. 

– Jag ser det som en naturlig reaktion. Samtidigt som vi har larmrapporter om sjunkande resultat och lärarbrist är det helt orimligt att vi ska kunna ta ut vinst, säger Johanna Jaara Åstrand till Dagens Nyheter.

Andra frågor där förbunden vill se mer handlingskraft från politikerna gäller lärarbristen och mottagandet av nyanlända elever.

Lotta Holmström

Nya vitesförelägganden till Praktiska

0
0

På måndagen kom två nya vitesförelägganden gällande gymnasieskolor som ägs av Praktiska Sverige AB. Hittills i år har fem av koncernens gymnasieskolor fått vitesförelägganden om sammanlagt 2,5 miljoner kronor.

Det är gymnasieskolorna Praktiska gymnasiet Karlskrona och Praktiska gymnasiet Gnesta som föreläggs med vite. Bristerna behöver åtgärdas senast 15 oktober om företaget ska undvika kostnaden.

Mer än hälften av eleverna vid Praktiska gymnasiet Gnesta når inte kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Särskilt pekar Skolinspektionen på att skolan inte erbjuder särskilt stöd till elever i behov av det i tillräcklig grad, detta trots att Skolinspektionerna påpekat bristerna sedan 2013.

Bristerna gäller även undervisningen, lärarstödet, elevinflytande, samverkan mellan lärare samt elevnärvaro. Ett fullgott skolbibliotek saknas och elevhälsans förebyggande arbete brister.

Även på Praktiska gymnasiet Karlskrona brister arbetet med att ge särskilt stöd. Undervisningen utgår inte från examensmålen, kvalitetsarbetet brister och rektorn brister i sitt uppföljande arbete vad gäller kunskapsresultaten.

Praktiska Sverige AB ägs av det nordiska riskkapitalbolaget FSN Capital. Koncernen lade ner åtta gymnasieskolor 2012 och består idag av 35 yrkesgymnasier.

Tidigare i år har vitesförelägganden riktats mot Praktiska gymnasiet i Kristianstad, Uddevalla och Borås. Totalt har 30 av koncernens skolor genomgått Skolinspektionens regelbundna tillsyn för 2015.

Lotta Holmström

Undervisningens innehåll och bra bemötande viktigast för nyanlända

0
0

För att nyanlända elever ska integreras i det svenska samhället och den svenska skolan krävs bland annat rätt innehåll i utbildningen och rätt förhållningssätt från lärarna. Det var några av synpunkterna som kom fram på Lärarförbundets integrationsseminarium i Almedalen.

Foto: Lenita Jällhage

Skolhuvudmän riskerar att misslyckas med integrationen av elever med utländsk bakgrund om de arbetar för ensidigt med en utbildningsmodell.

Den varningen gav professor Nihad Bunar på Stockholms universitet när han talade på Lärarförbundets seminarium i Almedalen om vad skolan behöver för att lyckas med integrationen.

– Det är inte självklart att det fungerar bättre för en grupp elever att gå direkt in i en klass i jämförelse med att börja i en förberedelseklass. Det finns ingen forskning som stödjer att det ena är bättre än det andra utan det handlar om vilket innehåll som eleverna erbjuds, säger Nihad Bunar.

Vad behövs för att integrationen av elever med utländsk bakgrund ska fungera bättre?Rahmat Rahmani, 22, kom till Sverige från Afghanistan för sju år sedan. Idag arbetar han på ett hvb-hem för ensamkommande ungdomar.Håkan Bertilsson, kontorschef Tyresö kommun och tidigare lärare och rektor.

Elever med utländsk bakgrund är en väldigt heterogen grupp, konstaterar han. Det finns bland annat asylsökande, papperslösa, ensamkommande barn, kvotflyktingar, barn till EU-migranter och de har självklart olika förutsättningar och behov.

– Därför finns det en risk om man har en för stor tilltro till en organisatorisk modell, förklarar han.

Han framhåller att det är viktigt att kartlägga elevernas behov och arbeta med modersmålsundervisning samt att ha ett språkutvecklande arbetssätt. Olika yrkeskategorier behöver samverka och lärare behöver få den fortbildning som krävs.

Läraren och projektledaren Anna Kaya på nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, som också deltog på seminariet, anser att den svenska skolan står inför stora utmaningar men att behoven skiftar enormt mellan olika kommuner och olika skolor.

– Det krävs att vi tänker helt nytt, säger hon.

Förutom att minska bristen på lärare i svenska som andraspråk och ge eleverna studiehandledning på modersmålet så behöver lärarutbildningen förändras, enligt henne.

– Ämneslärare måste få kunskap om hur de kan undervisa elever med annat modersmål redan på lärarutbildningen och yrkesverksamma lärare måste få fortbildning. Men kunskapen måste också öka från förvaltning ned till lärare, säger hon.

Hon önskar sig också elevhälsoteam med specialistkompetens om exempelvis posttraumatisk stress och tvålärarsystem i klassrummen med flerspråkig personal.

– Men det absolut viktigaste är hur vi möter de här eleverna som individer. Vilket förhållningssätt vi har som lärare, säger hon.

Det är viktigt, menar hon, att inte stirra sig blind på elevernas formella skolbakgrund utan även ta reda på vad de faktiskt har med sig för kunskaper och bygga på det.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand poängterar att det krävs resurser från politikerna för att klara utmaningarna och att alla är överens om vad som behöver göras:

– Det kostar betydligt mer om man inte gör de här satsningarna nu, säger hon.

Lenita Jällhage

”Alla lärarstudenter bör läsa svenska som andraspråk”

0
0

I ett gemensamt utspel går de båda lärarförbundens studerandeföreningar tillsammans med Moderaterna ut och kräver utbildning i svenska som andraspråk samt mer specialpedagogik för alla lärarstudenter. Dessutom vill de öka den statliga styrningen över lärarutbildningen.

– 20 procent av studenterna har svenska som andraspråk, och skolan spelar en extremt central roll i mötet med dem, säger Ditte Karlsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

Hon tycker inte att det räcker att de eleverna läser svenska som andraspråk som ett separat ämne.

– Det måste in i ämnesdidaktiken. Det finns en mängd olika begrepp i ämnen som matematik, svenska, fysik och så vidare. Som lärare måste vi få in i didaktiken hur vi pratar om de olika ämnena med de här eleverna, säger hon.

Hur svenska som andraspråk-undervisningen ska integreras med lärarutbildningen och hur omfattande den bör vara vill ingen av parterna specificera.

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförenings ordförande Isak Skogstad säger till Svenska Dagbladet att han inte anser att lärarutbildningen är en heltidsutbildning idag, och hänvisar till en TCO-undersökning som visar att 53 procent av lärarstudenterna har åtta eller färre lärarledda timmar i veckan.

– Det finns utrymme att lägga till moment utan att behöva ta bort något annat, säger han.

Riktigt så långt vill inte Ditte Karlsson gå. Hon säger att det är upp till lärosätena att se över hur de kan få in ämnet i utbildningen.

Studerandeföreningarna och Moderaterna vill även få in mer specialpedagogik i lärarutbildningen.

– Det ligger i den utbildningsvetenskapliga kärnan men skulle behöva kopplas tydligare till ämnesdelen av utbildningen. Då kan vi få en större progression, en koppling mellan teori och praktik, säger Ditte Karlsson. 

Alliansregeringen satsadeåtta miljoner på att höja kvaliteten på att få mer lärarledd tid på lärarutbildningen.

– Vi kan konstatera att det inte lyckades, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson-Grönvall till Svenska Dagbladet.

Med en ökad statlig styrning skulle man kunna ställa högre krav på att pengarna landar där det är tänkt, anser hon.

– Det ska inte spela någon roll var i Sverige man läser lärarutbildningen, säger Isak Skogstad till Svenska Dagbladet. 

Lotta Holmström

Lönesatsningar går till 60 000 skickliga lärare

0
0

Regeringens nya lärarlönelyft beräknas ge 60 000 lärare en statlig lönehöjning. Men satsningen gäller bara särskilt skickliga lärare.

Foto: Lenita Jällhage

Från hösten 2016 kommer skolhuvudmännen att kunna ta emot i snitt 3 000 kronor i månaden för dessa lärare. Besluten om vilka lärare som ska få höjd lön kommer att fattas lokalt av arbetsgivarna. De avgör vilka lärare som uppfyller kraven och hur stor löneökningen blir för var och en. Lönesatsningen ska ligga utöver den vanliga lönepotten.

Statsminister Stefan Löfven (S) presenterade lärarlönelyftet vid en presskonferens inför sitt tal i Almedalen på måndagen. Vid sin sida hade han Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister och ordförandena från de båda lärarfacken samt Helen Fritzon från förhandlingsdelegationen på SKL. De centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan har tillsammans med lärarförbunden varit med och tagit fram modellen för satsningen.

Stefan Löfven lyfte fram den svenska skolans allvarliga läge med sjunkande kunskapsresultat, ökad ojämlikhet i skolan och en kraftig lärarbrist som skäl till att lärare och inga andra yrkesgrupper prioriteras i denna ovanliga statliga lönesatsning. Totalt kostar detta statskassan 3 miljarder årligen.

– Det här är en satsning för läraryrket. Jag kan förstå att andra grupper anser sig lågbetalda men vi prioriterar nu lärarlönerna, säger Stefan Löfven.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, konstaterar att lärarbristen redan är ett faktum och att det kommer saknas 65 000 lärare fram till år 2025 om inte det allvarliga läget förändras.

– Nu ligger bollen hos skolhuvudmännen om vi ska hejda lärarbristen, säger hon.

Lenita Jällhage Helene Hellmark Knutsson om varför man satsat på särskilt skickliga lärare istället för att göra en generell lönehöjning för alla.

SKL och Friskolornas riksförbund bildar expertråd

0
0

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bildar tillsammans med Friskolornas riksförbund ett eget expertråd som ska komplettera regeringens skolkommission.

Expertrådet ska samla erfarenheter av skolutveckling grundad i forskning och kommer att bestå av huvudmän, forskare och lärare.

SKL:s ordförande Lena Micko och Friskolornas riksförbunds ordförande Mikaela Valtersson skriver i en gemensam debattartikel i Dagens samhälle att de anser att det lokala perspektivet saknas i skolkommissionen. Det ska expertrådet bidra med genom att lämna sina slutsatser till regeringen och skolkommissionen.

De båda ordförandena lyfter fram vikten av utvärdering och analys. ”Vi behöver lyssna till de som verkligen har varit med, genomfört förändringarna i sin praktik, studerat och funderat över resultaten.”

Lotta Holmström

Mer utbildningsvetenskaplig forskning ska ge fler lektorer

0
0

Helene Hellmark Knutsson (S) ser ett behov av att öka forskningen inom det utbildningsvetenskapliga området. Det tror hon kan stärka lärarutbildningen och även leda till fler lektorer i skolan.

I april i år tillsatte regeringen en forskningsberedning med 17 ledamöter från vitt skilda vetenskapsområden, allt ifrån professorer i pedagogik till zooekologi. De ska i dialog med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, ta fram de forskningspolitiska prioriteringar som regeringen ska presentera i en forskningsproposition hösten 2016.

Den 16 juni hade de sitt första möte och Helene Hellmark Knutsson har redan aviserat att hon bland annat vill satsa på unga forskare för att fler ska välja att satsa på en forskarkarriär.

Men i samband med Lärarförbundets seminarium i Almedalen på tisdagsmorgonen lyfte hon också bristerna när det gäller forskningen inom det utbildningsvetenskapliga området och lärarutbildningen.

Forskning inom andra vetenskapsområden har fått ganska stora anslag men det gäller inte det utbildningsvetenskapliga området?

– Nej vi har inte varit så framstående där, säger Helene Hellmark Knutsson.

Ministern räknar med att beredningen ska komma fram med förslag som både kan stärka kompetensförsörjningen på lärarutbildningarna och bidra till att fler väljer att studera vidare för att bli lektorer.
Arbetsgivarna har inte varit särskilt intresserade av att anställa lektorer om det inneburit högre lönekostnader.

Hur ska ni hantera detta?

– Här har vi ett arbete att göra. Vi måste föra en dialog med arbetsgivarna, säger hon. 

Lenita Jällhage

Lärarförbundet: Mer dialog styr skolan bättre

0
0

Lärarförbundet vill bort från marknadstänkande och detaljstyrning i skolan. Styrning och kontroll bör ersättas med dialog och fokus på att förbättra undervisningen, anser förbundet i en ny rapport.

Politiska beslut bör gälla övergripande frågor, inte detaljer, anser Lärarförbundet Skolledare som önskar mer autonomi för skolledare och lärare. I rapporten ”Dags för dialogstyrning av den svenska skolan” nämner de som exempel på övergripande frågor val av fokuserade kunskapsområden i förskolan och indelning i ämnen i grund- och gymnasieskolan. Förbundet vill också ha riktmärken för skolans samhällsuppdrag. Men de vill att politikerna lämnar val av metoder, processer, stoff och arbetsorganisation till professionen. 

Över lag önskas mer av dialog – ”arenor där politiker/huvudman, chefstjänstemän och profession kan mötas”–  och mindre av styre och kontroll. Syftet med arenorna är återkoppling och kommunikation mellan politiker på olika nivåer och professionen, både vad gäller beslut och mål.

”Kvaliteten i politiken prövas i frågan om ett politiskt beslut är genomförbart lika mycket som praktiken prövas genom att utvärderas i förhållande till den beslutade politiken”, står det i rapporten.

I rapporten sneglar förbundet på Ontario i Kanada. Där utvärderades tidigare skolreformer som misslyckats, och Lärarförbundet drar paralleller till Sverige. Orsaken till misslyckandet var enligt rapporten bland annat att reformerna låg för långt från undervisningen, att de inte hade lärarnas stöd och att för många reformer genomfördes på kort tid. Insatserna dessa slutsatser ledde till var bland annat omfattande fortbildning av lärare. 

Lärarförbundet Skolledare listar i fyra punkter vad de skulle vilja se i Sverige:

  • Rikta mer fokus mot förutsättningarna för att utveckla undervisningen, det vill säga bättre stöd för skolledares pedagogiska ledarskap samt mer tid för lärare att förbereda, efterarbeta och utveckla
  • undervisningen.
  • Satsa mer på systematisk kompetensutveckling för professionen och inrätta ett statligt kompetensutvecklingscentrum.
  • Fördela pengar i större utsträckning efter elevers olika behov.
  • Låt Skolinspektionen granska även vilka förutsättningar verksamheterna ges av huvudmannen.

Skolinspektionen skulle i Lärarförbundets vision verka framförallt på lokal nivå och mer med utveckling än kontroll. Kunskapsresultat skulle tillsammans med skolornas självvärderingar ligga till grund för deras arbete.

Professionen skulle få ett större inflytande över när och om nationella prov ska användas. Politiska reformer skulle vara långsiktiga och fokusera på att förbättra undervisningen. Forskningen skulle knytas närmare skolan och samarbeten mellan olika lärare och skolor skulle uppmuntras.  

Lotta Holmström

Fyra elevrådsordförande: Så kan skolan bli bättre

0
0

Lärarna inspirerar eleverna men betygshetsen får många elever att må dåligt. Det konstaterade eleverna på seminariet om "Skolutveckling med 100 procent elevfokus" i Almedalen. Fyra elever som är engagerade i Sveriges elevråd berättar hur det känns att gå i skolan i dag och hur den skulle kunna bli bättre.

Tua Lundgren, 17 år, går på Akademi Sinclair i Uddevalla och är regionsordförande för Sveriges elevråd Väst.

Diego Mourandian, 17 år, går på IT-gymnasiet i Sundbyberg och är regionsordförande för Sveriges elevråd-Sthlm.

Sofie Adler Kleborgh, 19 år, har precis tagit studenten från Katedralskolan Lund och är Ordförande för Sveriges elevråd Skåne.

Viktoria Lamberth, 16 år, har gått ut nian från Spångholmsskolan i Bara och är vice ordförande Sveriges elevråd Skåne.

Lenita Jällhage
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live