Holdingbolaget bakom PPS-koncernen, där bland annat Cybergymnasiet ingår, har gjort 130 miljoner kronor i förlust de senaste två räkenskapsåren. Men någon konkurs liknande den för John Bauer-koncernen i fjol blir det inte, hävdar koncernen.

– Vi har lagt en femårsplan och den ska vi uppfylla. Och elever kommer inte att bli utan utbildning, säger vd Marlene Terkowsky, enligt SVT Nyheter.

Det amerikanska riskkapitalbolaget Riverside, som äger koncernen, har hittills skjutit till 100 miljoner kronor sedan köpet för tre år sedan och även tagit över banklånen.

Enligt SVT står var tredje skolplats tom på Cybergymnasierna.

En elev med synnedsättning trakasserades i flera år. Nu kritiseras Oskarshamns kommun av Skolinspektionen.

Oskarshamns kommun gjorde inte tillräckligt för att stoppa mobbningen av en synskadad elev. Det anser Skolinspektionen och kräver bättring av kommunen.

Flickan utsattes under flera års tid för kränkanden uttalanden, inte bara från andra elever utan även från en lärare. Hon fick också sina hjälpmedel stulna i klassrummet och en elev flyttade runt flickans kläder så att hon inte skulle hitta dem.

Skolinspektionen tycker det är anmärkningsvärt att skolan behandlat de återkommande kränkningarna som isolerade händelser i stället för att ta ett samlat grepp om elevens situation.

Kraftiga slag dödade lilla Yara Alnajjar – men den som höll i brödkaveln bär lika mycket skuld som den som lät våldet pågå, anser åklagaren Pernilla Åström och yrkar på att paret fälls för mord. – Livstids fängelse är det enda rimliga, säger hon.

Yaras föräldrar orkade inte sitta öga mot öga med brodern och kvinnan – de som misstänks för det brutala flickmordet i Karlskrona.

– Ni har sett känslorna i salen, men inte efteråt. Det har jag. De klarar inte av att höra det här, säger målsägandebiträdet Karin Åkesson Rehnholm och kastar en känga på myndigheter som brustit i sina rutiner när folk larmat om Yaras tillvaro.

– Annars hade hon förmodligen levt i dag.

För chefsåklagare Pernilla Åström är det glasklart att Yara blev mördad med uppsåt. Den nerblodade brödkaveln. Blodstänken i lägenheten. Flera fynd i lägenheten är minst sagt besvärande. Vittnesmål om blåmärken och att Yara skulle ha varit "familjens lilla piga"– med ansvar för städning och tvätt – ger också en bild av Yaras hemska situation, enligt Åström.

– Hon var helt sönderslagen.

"Påhitt" säger hon om kvinnans påståenden att en okänd man skjutsade Yara till skolan. Hon pläderar också om mannens filmer från den ödesdigra valborgskvällen när Yara hittades död.

– Om morbrodern nu älskade Yara så mycket borde han ha skyddat henne. Det är märkligt att i stället ställa sig och filma.

Hon anser att båda varit delaktiga i det dödliga våldet.

– Därefter har de gjort saker i syfte att dölja spår.

Yaras blodiga kropp duschades. Rena kläder sattes på. Och filmklipp blev till för att "dölja och vilseleda".

Åströms resonemang att underlåtenhet ska bedömas lika allvarligt som praktisk handling förvånar mannens försvarsadvokat Christer Holmqvist.

– Det är helt utanför praxis, säger han.

Christer Holmqvist har inte sett något bevis för att hans klient är skyldig.

– Det vore förödande för rättsväsendet om man kan dömas för mord enbart på grund av sitt garantansvar, utan att aktivt ha utfört handlingen.

Vem, hur, varför och när? Alla frågor lyfter kvinnans försvarare Eric Widner i sin plädering och menar att alla ger osäkra svar.

– Åtalet är inte styrkt och ska ogillas.

Kvinnan fick sista ordet – i en hel timme.

– Jag är ingen mördare. Ni förverkligar ingen rättvisa om ni dömer oss.

Hon talar med hela handen och pekfingret i luften. Maken sitter alltjämt nedböjd – men lägger nu handen på pannan. En stor psykundersökning kan vänta båda två.

Efterspelet till mordet på åttaåriga Yara går vidare. Hustrun till den avstängda rektorn i Karlskrona har nu beslutat att polisanmäla Karlskrona kommun för förtal och arbetsmiljöbrott.

Lärarförbundet stöder beslutet och kommer att hjälpa den avstängda rektorn vid Tullskolan i Karlskrona och hans hustru att formulera polisanmälan.

– Genom att Karlskrona kommun vid en presskonferens påstod att rektorn Johan Johansson agerat fel i samband med den tragiska dödsmisshandeln pekades han ut som en syndabock. Det kan betraktas som förtal, säger Lärarförbundets förbundsjurist Kiirsi Pispanen.

Polisanmälan kommer också att gälla misstanke om arbetsmiljöbrott, bland annat för att kommunen inte hade något genomtänkt krisplan utan stängde av rektorn och sedan inte gav honom det stöd han behövde.

Bakgrunden är attåttaåriga Yara, som gick på Tullskolan, hittades dödsmisshandlad på valborgsmässoafton hemma hos sin morbror i Karlskrona. Morbrorn och hans hustru är mordåtalade.

Rektorn stängdes av från sin tjänst, eftersom han enligt kommunen inte hade gjort någon orosanmälan till socialtjänsten om Yaras situation. Senare har det visat sig att rektorn hade följt kommunens rutiner och muntligen fört fram oro till socialtjänsten.

Händelserna drabbade rektorn så hårt att han skadade sig själv svårt i en trafikolycka med allvarliga hjärnskador som följd.

Kommunens kommunikationschef vill inte kommentera polisanmälan, eftersom den inte är formellt upprättad än.

Lärarförbundet kommer också att begära att hustrun till rektorn får vara delaktig i den externa utredning som kommunen har beslutat om. Förbundet har också beslutat att lyfta förhandlingen om kommunens påstådda brott mot överläggningsskyldighet i samband med rektorns avstängning till central nivå.

Tolvåriga Vera Nord har chans på en grammis. Hon är den yngsta artisten någonsin att bli nominerad.

Igår blev skivan Alla gör sin grej grammisnominerad i kategorin Årets barnalbum. Sångerskan Vera Nord är med sina tolv år den yngsta någonsin att bli nominerad under eget artistnamn.

– Det känns helt obeskrivligt roligt, säger Vera Nord.

På skivan finns debutsingeln Dyslexi är bajs som har gjort stor succé på Youtube. I en tidigare intervju med Specialpedagogik berättade Vera Nord hur hennes dyslexi gör att varje skoldag blir en kamp.

Gångertabellen fastnar inte och hon har svårt att få saker som var de svenska älvarna ligger att fastna.

För att inte glömma vad hon ska säga om hon vinner kommer hon att träna in ett tacktal inför grammisgalan.

– Blir det fel får man bara skylla på att man är nervös. Bara att få gå på en riktig gala är roligt, säger Vera Nord.

Grammisgalan går av stapeln 25 februari.

Färre yrkeselever tog studenten i rätt tid när första kullen lämnade GY 2011 i år, jämfört med året innan. Det visar nya siffror från Skolverket.

När Alliansen gjorde om gymnasieskolan 2011 var en tanke att fler skulle klara av sin yrkesexamen på tre år. Så har det inte blivit hittills.

Bland den första kullen yrkeselever som gick ut GY 2011 efter tre års pluggande i somras var det 66 procent som plockade ut sin yrkesexamen. Året innan var andelen 74 procent, visar färsk statistik från Skolverket.

En annan förändring som genomfördes i den nya gymnasieskolan var slopad obligatorisk högskolebehörighet. Numera är det frivilligt för yrkeseleverna att läsa de ämnen som ger behörighet till högre studier.

Skolverkets siffror visar att fyra av tio yrkeselever som gick ut i somras valde att läsa in en grundläggande högskolebehörighet.

Hur eleverna väljer att göra med behörigheten varierar stort mellan programmen. På Fordons- och transportprogrammet var det tolv procent av studenterna som hade en högskolebehörighet i sina examenspapper. Bland vård- och omsorgsstudenterna var motsvarande andel 73 procent.

Utredningen om begränsningar av vinstuttag i välfärden tillsätts efter årsskiftet – trots att det är Alliansens budget som gäller för nästa år och att det ska utlysas ett extraval. Stefan Löfven kan dock tänka sig att förhandla med de borgerliga partierna även om friskolevinsterna.

Nedröstningen av regeringens budget till förmån för alliansens innebär att det nu blir mindre pengar till regeringskansliet. Det begränsar i sin tur utredningsresurserna och gör att flera rödgröna utredningar skjuts på en osäker framtid.

Det gäller dock inte vinstbegränsningarna. De ska fortfarande utredas med start efter årsskiftet, meddelar regeringen.

Det var i oktober som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde upp med Vänsterpartiet om att utreda hur vinsttuttagen ur välfärden ska minskas och hur ett kommunalt veto när vinstdrivande företag vill starta skola ska se ut.

De fyra borgerliga partierna anser att regeringen därmed bröt mot den blocköverskridande överenskommelsen i Friskolekommittén. Enligt Folkpartledaren Jan Björklund (FP) har statsministern låst in sig i en ”vänsterbur” och omöjliggjort nya överenskommelser med alliansen.

Stefan Löfvén kan dock tänka sig att förhandla med de borgerliga partierna om friskolorna, vinstbegränsningarna och det kommunala vetot – trots att den nya utredningen ska tillsättas. Det säger han i en intervju i Dagens Nyheter. Men samarbetsviljan innebär inte att det är carte blanche för alliansens politik.

– Det är viktigt att klargöra vad som är vår utgångspunkt. Jag tycker att välfärden ska styras av demokrati och inte av en marknad, säger Stefan Löfven till DN.

En anmälan om att ett barn far illa på en förskola är att betrakta som en myndighetsutövning, slår Högsta domstolen (HD) fast i en dom. HD vill därför att hovrätten på nytt prövar fallet med en förskolechef som väntade med att anmäla misstänkta sexuella övergrepp.

Fallet gäller en föreståndare på en förskola i Malmö som väntade i nio dagar med att polisanmäla en anställd som misstänktes ha förgripit sig sexuellt på barn på förskola. Hovrätten över Skåne och Blekinge friade föreståndaren från misstanken om tjänstefel med hänvisning till att en orosanmälan till socialtjänsten inte utgör  myndighetsutövning.

– Nu får hovrätten pröva om det finns förutsättningar för att döma för tjänstefel. Första kravet för att dömas för tjänstefel är att det ska vara vid myndighetsutövning, säger Ella Nyström, justitieråd vid HD.

170 politiker fick varsin julklapp från Lärarförbundet på torsdagen. De har knappast någon större glädje av innehållet – paketen var nämligen tomma så när som på en julhälsning. – De var lika tomma som klassrummen kommer att vara om fem år då det enligt SCB kommer att saknas 43.000 lärare, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Paketen lämnades över till partiledarna och riksdagsledamöterna i de utskott som påverkar skolpolitiken. I julhälsningen framfördes en önskan till politikerna: ”se det här extravalet som en möjlighet att ta er skolpolitik ett steg längre för varje lärare, barn och elev”.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) var allra först med att ta emot sin julklapp som han fick ur Johanna Jaara Åstrands hand.

– Jag håller helt med. Vi ska inte ha några tomma paket till Sveriges lärare och skolor. Ska man anställa fler i skolan så måste man göra investeringar så att fler vill bli lärare, sa Gustav Fridolin direkt efter att han öppnat julklappen.

Inför valrörelsen flaggar Gustav Fridolin för satsningar både från regeringens och från miljöpartiets sida för att höja läraryrkets attraktivitet.

– Det kan handla om satsningar på fler anställda, på elevhälsan, på bättre bemanning i skolbiblioteken och på att minska barngrupperna i fritidshemmen, säger Gustav Fridolin till Lärarnas tidning.

En förskollärare som åtalats för vållande till annans död frias av Gävle tingsrätt. Fallet gäller en treårig pojke som avled efter att han fastnat med hjälmremmen i ett träd på förskolans gård.

Förskolläraren hade gått över gatan med ett par av barnen för att hämta post i en brevlåda. Hon hade fortfarande uppsikt över gården där fem barn var kvar.

När förskolläraren och barnen kom tillbaka till gården upptäckte de att treåringen hade fastnat med hakremmen i trädet. Trots hjärt- och lungräddning gick hans liv inte att rädda.

Händelsen inträffade för tre år sedan, men åtal väcktes först i våras. Enligt åklagaren hade förskolläraren brustit i tillsynen och därigenom av oaktsamhet orsakat pojkens död.

Gävle tingsrätts bedömning är att förskollärarens agerande inte har varit så klandervärt att det innefattar straffbar oaktsamhet. Hon frias därför från misstankarna om att hon har vållat pojkens död.

Utbildningsutskottet ger i sitt betänkande bifall åt de flesta förslagen i Alliansens budgetmotion för 2015. Bland annat kommer regeringen behöva förbereda för införande av betyg i årskurs 4, vilket de är emot.

Utskottet avsätter i sitt betänkande om utbildning 10 miljoner för att utreda ett införande av betyg i år 4, sedan allianspartierna och Sverigedemokraterna ställt sig bakom detta, tvärt emot vad regeringspartierna och bland annat de båda lärarfacken vill. Ett beslut kommer däremot inte att fattas under 2015, vilket gör att de tidiga betygen i och med extravalet den 22 mars kan komma att bli en valfråga.

– Vi är fast övertygade om att betyg leder till ett tydligare fokus på kunskapskraven och att det även ger möjlighet att sätta in tidiga stödinsatser där det behövs, säger Christer Nylander, Folkpartiets skolpolitiske talesperson.

Finns det inte en risk för att det här blir pengar i sjön ifall ni inte vinner valet?

– Även om vi inte vinner valet finns en vinst i att titta på tidiga kunskapsmätningar. Det är klart att om man tar fram handledningar för betyg i år 4 och det sedan inte blir så kan pengarna delvis sägas hamna i sjön. Men större delen av 2015 kommer vi veta vilken regering vi har, säger Christer Nylander.

Alliansens förslag om ett lågstadielyft om nära 2 miljarder kronor får också bifall av utskottet. Regeringen hade en satsning i sin budget om 1,1 miljarder år 2015 och därefter 2 miljarder årligen för fler anställda i lågstadiet. Den stora skillnaden, förutom pengasumman år 2015, är att alliansförslaget ska lägga grunden för en 10-årig grundskola där förskoleklassen ändrar karaktär och blir ett första skolår. Även förskoleklassen ingår alltså i lågstadielyftet.

Hur pengarna ska fördelas är det däremot upp till huvudmännen att bestämma. Exempel som ges är mindre klasser,  fler speciallärare, fler timmar i halvklass och fler lärare i klassrummet.

Även i förskolan och i fritidshemmen ska barngrupperna bli mindre, särskilt för de yngsta barnen. Ett stöd kommer att betalas ut till huvudmän som har små barngrupper eller som minskar sina barngrupper mycket. Men någon fast nivå är det inte tal om.

– Vi har inget förslag om att sätta fast ett tydligt riktmärke, utan fokus ligger på kvalitet. Exakt hur det ska ske får Skolverket utreda, säger Christer Nylander som menar att huvudsaken är att kommunerna inte drar in på sina egna satsningar när det statliga bidraget betalas ut.

Förslaget finansieras delvis genom att maxtaket i förskola och fritids höjs genom en indexering, vilket var regeringens förslag.

Både regeringen och Alliansen vill satsa på skolor i utanförskapsområden, men med lite olika metoder. Med en riksdagsmajoritet bakom sig är det alliansförslaget om satsningar på extra karriärtjänster i de här områdena som gäller. Totalt är det 175 extra förstelärartjänster i 40 skolor som ska tillsättas. Syftet är att rekryteringen till stor del ska ske genom nyrekrytering för att förstärka kompetensen på skolorna.

Karriärtjänstreformen byggs också ut totalt sett och kommer att omfatta 22 000 tjänster år 2018 enligt utskottets betänkande.

Ett anslag på 20 miljoner går till att förbereda för införandet av skriftliga ordningsomdömen samt till andra åtgärder som Skolverket kan vidta för att skapa en bättre studiero i högstadiet och gymnasieskolan. Det är ytterligare ett förslag som regeringen motsätter sig, men som den nu kan tvingas arbeta för att genomföra.

Här poängterar Christer Nylander att förslaget sträcker sig längre än ordningsomdömena, så blir de inte verklighet kan Skolverkets arbete ändå leda till andra satsningar för bättre studiero i skolan.

Fortbildningssatsningarna går på Alliansens linje. Även här förbereds för en 10-årig grundskola genom en särskild utbildningssatsning på förskollärare i förskoleklass som ska bli behöriga grundlärare. Eftersom det inte finns något beslut om en 10-årig grundskola tas satsningen fram i väntan på ett eventuellt framtida beslut.

– Det blir lite haltande när man har en budget och en annan regering, säger Christer Nylander.

Alliansens satsningar på Läslyftet och Förskolelyftet förlängs och ett Förskolechefslyft införs.

Jämfört med regeringens förslag förstärks satsningen på lovskola ytterligare. Men satsningen att även gymnasieelever ska få lovskola uteblir.

Beslut om betänkandet kommer att fattas i riksdagen på fredagen.

Arbetsmiljöverket får bakläxa för sin passivitet. Arbetsmiljön på Hägerstenshamnens skola i Stockholm är inte alls okej, slår förvaltningsrätten fast.

Lärarförbundets huvudskyddsombud hade slagit larm om den dåliga inomhusmiljön med dålig luft, drag och buller på skolan. Arbetsmiljöverket hotade därför Stockholms stad med ett vite på 800.000 kronor om inte arbetsmiljön åtgärdades.

Kommunen vidtogåtgärder. Arbetsmiljöverket ansåg då att ärendet kunde avslutas.

Men det tyckte inte huvudskyddsombudet, som menade att skolans problem med sjuka hus hade blivit ännu värre. Han överklagade Arbetsmiljöverkets beslut.

Och nu ger Förvaltningsrätten i Stockholm  huvudskyddsombudet rätt, skriver Arbetsvärlden.

Förvaltningsrätten ålägger Arbetsmiljöverket att besluta om föreläggande eller förbud mot Stockholms stad om inte inomhusklimatet på skolan åtgärdas.
 

Vad händer med ungdomarna som går ut gymnasiesärskolan? Högskolan i Halmstad har kartlagt drygt tolv tusen före detta särskoleelever och slår hål på myten om att de flesta hamnar i daglig verksamhet.

– Studien visar att mindre än hälften finns inom daglig verksamhet och att en dryg femtedel har arbete, berättar Jessica Arvidsson, doktorand i handikappvetenskap som gjort studien.

Den allmänna uppfattningen har annars varit att merparten av särskoleeleverna går direkt till daglig verksamhet efter studierna, enligt Jessica Arvidsson.

– Att en av fem arbetar är därför en högre andel än förväntat. Samtidigt är det en låg andel om man jämför med ungdomar i allmänhet.

Studien visar också att de som arbetar oftast gör det i små privata företag. Jessica Arvidsson har inte hunnit analysera orsakerna till det.

– Det kan handla om hur yrkesprogrammen är utformade och hur man riktar praktiken, spekulerar hon.

Hon menar att särskolorna kan göra mer för att förbättra ungdomarnas jobbchanser.

– Samverkan med arbetslivet är svag på vissa gymnasiesärskolor. Det visar tidigare studier vid Högskolan i Halmstad.

Och fler än yrkesvägledarnas måste ta ett ansvar för detta, anser hon.

– Yrkeslärarna måste också spela en roll när det gäller att bjuda in arbetsgivare, se till att eleverna får komma ut på arbetsplatser och få igång samarbete med Arbetsförmedlingen, tycker hon.

En fjärdedel av de före detta eleverna finns varken i arbete, daglig verksamhet eller studier visar kartläggningen.

– Det är en uppseendeväckande stor andel eftersom det borde finnas ett gott skyddsnät för den här gruppen. Risken är att de återfinns i den större grupp av ungdomar som brukar kallas Uvas, det vill säga ungdomar som varken arbetar eller studerar, säger Jessica Arvidsson.

En kollega till Jessica Arvidsson ska titta närmare på den här gruppen och försöka ta reda på vad de gör.

Endast två tredjedelar (66 procent) av de yrkeselever som lämnade gymnasiet i våras gjorde det med en examen. Det är väsentligt lägre än i den föregående kullen, som också var den sista som lämnade den gamla gymnasieskolan. I den fick 74 procent ett slutbetyg från yrkesförberedande program.

Även andelen elever som lämnade gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet har sjunkit påtagligt: från 87 till 70 procent. En viktig orsak är att elever på yrkesprogram numera inte automatiskt får behörigheten. Av yrkeseleverna som tog examen i våras hade 41 procent läst in högskolebehörigheten.

– Ett av syftena med att göra om gymnasieskolan var att fler elever skulle klara utbildningen på tre år och samtidigt få de kunskaper som är viktiga för deras framtid. I den första elevkullen som går ut från den nya gymnasieskolan har det inte blivit så, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i en kommentar.

Detta är inget annatän ett stort misslyckande, anser Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Politikerna måste inse att deras lösningar inte fungerar och tänka om. Problemen startar inte i gymnasiet, utan långt tidigare. Det måste till en mer grundläggande analys av elevernas behov för att komma tillrätta med avhoppen. Det krävs en långsiktig strategi över blockgränserna, säger Bo Jansson.

Lilla Yara Alnajjar i Karlskrona dog av alla kraftiga slag som den åtalade kvinnan delade ut, slår tingsrätten fast. Hennes man — flickans morbror — förklaras också skyldig eftersom han inte gjorde något när flickans åttaåriga liv tog slut.

Tingsrätten skickar nu båda till rättspsykiatrisk undersökning för att utreda om paret dödat flickan under påverkan av en allvarlig psykisk störning.

– Min uppfattning är att bevisningen räcker för att få båda fällda för mord, men det går inte att utläsa ur tingsrättens beslut om det är den rubriceringen som man landar på, säger chefsåklagare Pernilla Åström till TT.

Åklagarens bevisning mot paret är så övertygande att Blekinge tingsrätt anser att båda är skyldiga. Kvinnans slag mot Yaras huvud, ben, fötter, armar, händer och bål har lett till flickans död, konstaterar domstolen.

– Det går inte att styrka vem som utövat våldet, ur den synpunkten är det här beskedet oväntat, säger Eric Widner, kvinnans advokat.

För mannens del handlar skulden om att han, i sin garantställning, inte skyddat Yara från våldet. Inget larmsamtal till 112. Ingen hjälp att ta henne till sjukhus, menar tingsrätten.

– Hittills verkar ju inte domstolen ha kommit fram till att bevisningen räcker för att fälla mannen för något annat än underlåtenhet i sin garantställning, säger mannens advokat Christer Holmqvist.

Widner är inte särskilt förvånad över att tingsrätten enbart lägger skulden för det brutala våldet mot Yara på kvinnans axlar.

– Fler omständigheter pekade mot kvinnan. Därför är den här uppdelningen mellan kvinnan och mannen ganska naturlig.

Kort efter tingsrättens besked var Holmqvist i kontakt med sin klient.

– Det är en lättnad för honom att restriktionerna släpps och att han kan ta kontakt med sina släktingar.

Först i slutet av januari väntas rättegången återupptas — därefter meddelas påföljden.

– Det är ett hemskt öde som den här stackars flickan har gått till mötes. Jag förstår att det väcker känslor och att många vill följa rättegången, säger lagman Laila Kirppu.

101.000 kunder i Lärarförsäkringar får tillbaka 80 miljoner kronor i inbetalda premier.

Återbäringen gäller de kunder som betalade för en sjukförsäkring under 2013. Kunderna får tillbaka de sjukförsäkringspremier som de betalade under det året.

Bakgrunden är att det finns ett överskott i sjukförsäkringen. Detta beror enligt Lärarförsäkringar på att sjuktalen nu är lägre än vad bolaget räknade med när sjukförsäkringen startade 2006.

Lärarförsäkringar ägs gemensamt av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Karlskronas skolchef Maria Persson är skäligen misstänkt för tjänstefel och ska höras av polisen, rapporterar SVT:s Blekingenytt.

Det var skolchefen som ansvarade för att Tullskolans rektor stängdes av efter att åttaåriga Yara hittats ihjälslagen i en släktings lägenhet.

Beslutet om avstängningen meddelades på en presskonferens och utan att överläggning hade hållits med Lärarförbundet.
 

Det ska bli möjligt för skolor att använda sig av fjärrundervisning om det inte finns någon legitimerad och behörig lärare att tillgå eller när elevunderlaget är otillräckligt. Det föreslår regeringen.

Det ska bli lättare för skolor att ge fjärrundervisning, en form av distansundervisning där läraren har direktkontakt med eleverna via länk. Fjärrundervisning förekommer redan, men begreppet finns inte i skollagen och därför har det varit oklart hur undervisningsformen kan användas.

Regeringen föreslår nu i en proposition att en skola kan ha fjärrundervisning när den själv saknar en behörig lärare i ett visst ämne eller en viss kurs.

Fjärrundervisning ska också kunna vara ett sätt för en skola att exempelvis erbjuda undervisning i ett modersmål eller ett modernt språk, trots att bara ett fåtal elever valt språket. Fjärrundervisning kan därför vara ett viktig komplement för glesbygdsskolor.

Regeringen föreslår att fjärrundervisningen endast bör vara möjligt "i ett begränsat antal ämnen", och tänker återkomma om vilka. Regeringen föreslår samtidigt att försök med fjärrundervisning i alla ämnen bör införas.

Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2015.

Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas skyndsamt, inom två månader. Kartläggningen är viktig för att de inte ska förlora tid och halka efter i sin kunskapsutveckling. Det föreslår regeringen som ett led i att förbättra nyanlända elevers skolgång.

Tanken är att man snabbt ska kunna placera eleven i rätt årskurs och undervisningsgrupp samt planera och fördela tiden rätt mellan ämnena. Det är skolan som bestämmer vem som ska göra kartläggningen, men det är önskvärt att den kan ske på elevens starkaste språk.

För att bedömningen ska bli likvärdig och rättssäker så ska Skolverket ta fram ett nationellt kartläggnings- och hanledningsmaterial.

Regeringen betonar också att det är  viktigt att definiera vad man menar med nyanländ.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.