Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live

Hjälp elever hitta rätt i jobbdjungeln

0
0

Om man drömmer om att jobba utomlands är det kanske bättre att bli byggnadsingenjör än utrikeskorrespondent. Och om man vill hjälpa sjuka är det lättare att få jobb som undersköterska än veterinär.

Arbetsförmedlingen har tagit fram ett lektionsmaterial för lärare och yrkesvägledare på högstadiet och gymnasiet som vill guida elever till jobbdjungeln. Arbetsförmedlingen beskriver materialet som en slags häftigare power point med bilder, filmer och ett medföljande talmanus för läraren.

Syftet är att göra elever uppmärksamma på att det finns över 8 400 yrkesroller att välja mellan och att det bland dem finns mindre kända yrken med brist på arbets­kraft.


Fler vill bli speciallärare

0
0

Allt fler vill studera vidare till speciallärare och specialpedagog, visar nya siffror från Universitets- och högskolerådet.

Inför hösten ansökte sammanlagt 1 041 behöriga personer om en plats på något av landets speciallärarprogram, vilket är 238 fler jämfört med i fjol. Intresset för specialpedagogutbildningen var dock ännu större; från 992 förra hösten till dagens 1 431. Det är en ökning med nästan 50 procent.

Linnéuniversitet i Växjöär ett av de mer populära lärosätena. Till specialpedagogprogrammet var det till exempel nästan två förstahandssökande per plats. Dessutom har de allra flesta registrerat sig och påbörjat sin utbildning, vilket utbildningsledare Susanne Liedberg ser som ett trendbrott.

– Det är en tydlig förändring jämfört med förra året. Men samtidigt tappade vi nästan hälften av alla antagna på speciallärarprogrammet, det är inte är bra, säger hon.

Susanne Liedberg tror inte att det ökade söktrycket är en effekt av den utlovade premien på 50 000 kronor, vare sig i Växjö eller i övriga landet.

– Nej, det är inte så mycket pengar i sammanhanget. Snarare handlar det nog om det enorma behovet ute på arbetsmarknaden, och att valrörelsen fokuserade så mycket på skolan och just de här två yrkesgrupperna.

I söndags aviserade den blivande regeringen att den ska satsa på speciallärare och specialpedagoger, men hur och i vilken omfattning är ännu oklart.

Premien på 50 000 kronor riktar sig till dem som påbörjade sina speciallärar- eller specialpedagogstudier efter den 1 juli i år.

Till de båda programmen antogs tillsammans 1 270 studenter, vilket är nästan 300 fler jämfört med förra hösten.

Pontus Ohlin

Så gör vi: Verb ger stöd för utveckling

0
0

När grundskollärare Åsa Rosqvist och hennes kollega Pia Jönsson gick igenom Lgr 11 för att genomföra den i sin undervisning, väcktes en tanke: Vilka verb förekommer egentligen flest gånger i läroplanen?

Idén var att just de verben skulle visa kärnan i deras kommande under­visning.

— Vi pratar mycket om förmågor, alltså vad eleverna faktiskt förväntas göra, eftersom läroplanen så tydligt lyfter fram förmågorna som de ska utveckla, säger Åsa Rosqvist.

Hon och Pia Jönsson läste läroplanen samtidigt som de skrev in varje verb i programmet Wordle, en generator på nätet som bildar moln av ord och där ofta förekommande ord växer i grad och blir större och större.

Resultatet blev en A4-sida fylld av verb som de laminerade och satte upp på väggen i klassrummet. När rektorn på deras skola, Emanuelskolan i Sjöbo, såg planschen ville hon genast att den skulle spridas till all lärarpersonal på skolan.

I dag har det hunnit gå en tid sedan dess, men läro­planen är så klart lika aktuell.

— Planschen är ett bra stöd när vi pratar med barnen om vad de ska utveckla, men även i mötet med elev och föräldrar i samband med utvecklingssamtal.

Samtidigt som just »ana­lysera« och »använda« förekommer ofta, så tycker Åsa Rosqvist att det är förvånande att verb som »redovisa« och »framföra« inte alls förekommer särskilt ofta.

— Det hade vi förväntat oss. Särskilt som kommunikation är så viktigt i Lgr 11.

Torbjörn Hallgren

Väck kroppen

0
0

Vi vill gärna dela med oss av vår aktivitet som vi kallar ”Wake Up and Shake Up”. Det är ett koncept från England där man dansar sig i form till popmusik och som bygger på rörelse, takt, motorik och glädje.

På Stenby förskola i Eskilstuna har vi Wake Up and Shake Up varje morgon. Hela förskolan möts på torget och det kan bli så många som 160 barn som dansar på samma gång. Syftet är att stärka individen samtidigt som motorik, koordination och samspel möts på ett lustfyllt sätt. Barnen får möjlighet att uppleva musik och rörelse, att väcka kroppen och i dansen tränar de också matematik genom takten, och olika begrepp som bakom och framför. Barnen tränar också språk. Eftersom vi dansar till olika slags musik kan vi även arbeta med detta när vi har gruppverksamhet utifrån ett tema.

Vi har tänkt starta en dansgrupp där de får möjlighet att lära sig dans från grunden.

Barnens inflytande styr vår verksamhet och så även under Wake Up, därför är det viktigt att deras idéer får ta plats i dansen och att deras rörelser kan utmynna i nya koreografier, så att vi tillsammans kan inspirera varandra.

Elvira Plummer, Eskilstuna

Förlängd grundskola ger sämre resultat

0
0

Regeringen vill att sexåringar ska ha en tioårig skolplikt. Grundskolan ska förlängas.

Var finns det vetenskapliga underlaget för detta förslag? Återigen ett ogenomtänkt förslag som syftar till att vrida uppmärksamheten bort från sjunkande resultat i svenska skolan.

Förskoleklassen är en verksamhet som fungerar som en övergång mellan förskola och grundskola, med leken och förskolepedagogiken som grund. Skolverket har under mycket lång tid påpekat att verksamheten inte följer lagenliga direktiv, utan bedrivs enligt grundskolans pedagogik. Förskolepedagogiken måste stärkas och ytterligare befästas gentemot grundskolans pedagogik för att kunna hävda sig.

Det finns forskning som klart visar att tidig formell undervisning inte alls har en positiv effekt på inlärning och resultat. Sven Persson, professor i pedagogik på Malmö högskola, menar att förskoleklassens verksamhet är viktig och avskaffandet av den kommer att ge sämre resultat. Tvärtemot intentionerna i förslaget.

Genom förlängd grundskola minskar förskolepedagogikens inflytande på det livslånga lärandet. Vad som behövs är en kvalitativ förändring med ökade resurser till skolan. Mindre barngrupper och fler pedagoger. Inte extra grundskoleår.

Bengt Nilsson, förskollärare i Osby

Pröva vävning

0
0

Jag heter Linnéa Danielsson och arbetar som förskolechef i Mörbylånga kommun med ansvar för Torslunda Naturförskola. Det är en förskola med cirka 55 barn i åldern 1–5 år där 5-åringarna går tillsammans på avdelningen Vallmon.

Barnen har provat olika hantverk och tekniker. Jag blev så glad när jag kom till förskolan en dag och möttes av så kreativa barn som satt och vävde på ganska stora vävramar. De hade först gjort besök hemma hos varje barn och fotograferat huset för att sedan göra en ritning med fotot som underlag. Ritningen har sedan varit förlaga till vävnaden och det har blivit helt underbara ”textila hus”. Jag vill bara inspirera andra att prova vävning, som kanske är ett lite bortglömt kulturarv i dag.

Linnéa Danielsson, Torslunda Naturförskola, Mörbylånga  

Barn och äldre har gemensamma aktiviteter

0
0

I våras inledde förskolan Västra allé i Helsingborg ett samarbete med äldreboendet Pålsjö park. Syftet är att ytterligare stärka förskolans värdegrundsarbete genom att på ett konkret sätt låta barnen utveckla sin empati och omtanke samt skapa öppenhet och respekt för människors olika behov och skillnader. 

Förskolan valde att kontakta äldreboendet eftersom personalen uppmärksammat att många barn i dag inte har någon kontakt med äldre människor.  

Barnen och de äldre har haft gemensamma aktiviteter som bakning, spela spel, sagostund, grillning, gårdsbowling och gymnastik.

Barnens ord och reflektioner från första besöket på äldreboendet: ”Vi fick se hur det är att bli gammal, att man ibland behöver hjälp med att äta och att man ibland kissar på sig och att man kanske behöver sitta i rullstol.” ”Vi lärde oss att alla inte kan röra sig lika bra när man blir gammal och att man inte är lika snabb, att man hör dåligt ibland och att det kanske till och med är så att man ser dåligt. Då är det bra att man kan hjälpa varandra.” ”Är man stark så kan man hjälpa till att putta kompisens rullstol och ser man dåligt så får en kompis berätta så att man inte krockar.”

Malin Ekberg

Bred spridning av nya råd

0
0

De nya allmänna råden för fritidshem beslutades i somras. Nu satsar Skolverket på en bred spridning, via samarbete med Lärarförbundet, lärosäten och SKL.

Det finns stora skillnader mellan de nya och gamla råden, bland annat ställs större krav på huvudmän och rektorer. För att det ska kunna efterlevas kommer Skolverket att satsa på en bred informationsspridning i höst. Målet är att träffa både huvudmän och personal på olika konferenser och nätverksmöten runt om i landet.

– Vi får se hur stort intresset är och vad vi hinner med. Eftersom materialet även syftar till att belysa ansvarsnivån på olika områden är det viktigt att nå ut till berörda målgrupper, säger Bengt Thorngren, expert på Skolverket, som har skrivit de nya råden.

Skolverket samarbetar med SKL (Sveriges kommuner och landsting) för att nå huvudmännen, och med Lärarförbundet för att komma i kontakt med personal. De har även gått ut till högskolor och universitet och erbjudit information via regionala utvecklingscentrum. Bengt Thorngren kommer själv åka ut på träffar, men får också hjälp med informationsarbetet av Ewy Dahlin, ordförande i Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik.

Enligt Bengt Thorngren har de nya råden fått ett varmt mottagande hittills.

– Jag har haft kontakt med flera pedagoger och forskare nyligen, som alla har varit positiva till de nya råden.

Ett komplement till de allmänna råden är också under produktion – ett verktyg, Bruk, för fritidshem ska färdigställas under september månad och spridas tillsammans med de nya råden.

– Tanken är att det ska finnas en samstämmighet mellan dessa dokument. Brukär ett mer praktiskt verktyg för självskattning av den egna verksamheten med påståenden att diskutera och ta ställning till i arbetslaget.

Enikö Koch

Mattelyft för (nästan) alla

0
0

Matematiklyftet är en satsning på lärare, men inte fritidspedagoger och lärare i fritidshem. Nässjö kommun tar nu saken i egna händer.

Skolverket har tagit fram ett omfattande material riktat till lärare, som stöd i att lyfta elevernas matematikkunskaper. Men bland modulerna, som riktar sig till lärargrupper från förskola till gymnasium, finns ingen för fritidspedagoger. Resursslöseri, tycker Heléne Dalsmyr, utvecklingslärare i matematik, Nässjö kommun.

– Vi har nu påbörjat ett eget utvecklingsarbete på Runnerydsskolan. Fritidspedagogerna vill jobba mot samma mål, och vi har satt oss tillsammans och hittat olika områden som de kan arbeta med.

Varför saknas då material i matematiklyftet riktat till fritidspedagoger? Enligt Helena Karis, undervisningsråd på Skolverket, är det en politisk fråga.

– Vi har inte fått det uppdraget från regeringen. Vi skulle göra fortbildning för matematiklärare och stödmaterial även för förskola och förskoleklass.

Materialet finns tillgängligt för alla och fortbildningen är gruppvis. Fritidspedagoger som undervisar i matematik kan fråga sin chef om att ingå i fortbildningen, enligt Helena Karis.

Heléne Dalsmyr i Nässjö tycker inte att det räcker. Hon och kollegorna vill gärna få in matematikkunskapen från ett annat perspektiv, även hos dem som inte undervisar i klass.

– Vi tänker att fritidspedagoger ska jobba utifrån sin profession och en fritidspedagogisk ingång.

Enikö Koch

Rektorer tvingas ta ansvar för pedagogisk ledning

0
0

Rektorerna i Sollefteå måste engagera sig mer i fritidshemmen. Det betonar Skolinspektionen i en granskning.

I sitt beslut skriver Skolinspektionen att det råder en allmän uppfattning i Sollefteå att fritidshemmet är ”C-laget” (i skolans värld) som får den tid med pedagogisk ledning som blir över.

Skolinspektionen förelägger Sollefteå kommun att åtgärda bristerna och riktar även kritik mot bristande samverkan mellan personal vid fritidshemmen och kollegor i skola och förskoleklass.

Lärarförbundet instämmer i kritiken.

Gunilla Bystedt, vice ordförande i lokalavdelningen och fritidspedagog vid Lillängets fritidshem i Sollefteå, säger att hon är trött på att höra från lokala skolpolitiker att fritids är ”deras dåliga samvete”.

Hon pekar bland annat på att det saknas kompetensutvecklingsplaner för fritidspedagoger.

– I olika sammanhang har vi påtalat att det är viktigt att rektorerna tar sitt ansvar gällande fritidshemmen. Känslan av att vi är C-laget växer, säger Gunilla Bystedt.

Lärarförbundet är också kritisk mot att det saknas en plan för samverkan mellan olika verksamheter i skolan. Det finns ingen gemensam tid för planering och diskussioner, vilket även Skolinspektionen påpekar i sin tillsynsrapport.

En stor brist, enligt Gunilla Bystedt, är att arbetet i de olika kommunövergripande yrkesnätverken stannade av för ett par år sedan.

– Nätverksträffarna är jätteviktiga för att stärka vår identitet som fritidspedagoger och för att utveckla och synliggöra fritidshemmets verksamhet. Våra rektorer måste nu ge oss mandat att sitta med på träffarna – annars orkar vi inte, säger Gunilla Bystedt.

Lisbeth Boman, utredare på barn- och skolförvaltningen i Sollefteå, säger att granskningen kommer att leda till vissa åtgärder.

– Vikten av pedagogiskt ledarskap kommer att diskuteras i rektorsgruppen och vi behöver få igång det fritidsnätverk som hade en bra verksamhet tidigare, säger hon.

På ett par områden får kommunen bra betyg. Det gäller den höga andelen, 87 procent, med pedagogisk högskoleexamen och att föräldrarna överlag är nöjda med fritidsverksamheten.

Fredrik Mårtensson

Erfarenhet ger legg

0
0

Även fritidspedagoger och lärare i fritidshem kan numera söka legitimation i skolämnen baserat på åtta års erfarenhet av undervisning i ett skolämne. Först behövs ett lärarlegg baserat på behörighetsgivande examen, där alla högskoleutbildningar efter 1977 räknas. Sedan är det fritt fram att söka utökad behörighet, alltså plussa på fler ämnen på legitimationen baserat på minst åtta års undervisning, om erfarenheten intygas av en skolchef. Det är Skol­verket som har ändrat sin tolkning av lagtexten, efter en dom i förvaltningsrätten.

− Vi ändrade oss ganska snabbt eftersom fritidspedagoger också har en behörighetsgivande examen i grunden, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket.

Enikö Koch

Lämna trygghetszonen och upptäck något nytt

0
0

Jag ser upp mot berget, kollar att selen och repet sitter där de ska.

Benen darrar, händerna svettas, jag blundar, andas djupt och bestämmer mig. Nu eller aldrig! Säkring klar! Jag klättrar!

En av mina bästa fortbildningar, under mina 17 år som idrottslärare, var en klätterkurs. Jag och mina idrottslärarkollegor klättrade i riktiga berg och fick lära oss hur man gör det på ett säkert sätt. Eftersom jag är höjdrädd så var det en oerhört stor utmaning för mig att ta mig uppför berget och sam­tid­igt lita på att mina vänner på marken har säkrat mig ordentligt. Jag kämpade och misslyckades, kämpade igen och lyckades. Att lämna sitt liv i en annan persons händer, lita på den och fira sig neråt är en känsla som är obeskrivlig!

Mina elever får uppleva samma sak. Vi anordnar bergsklättring under en vecka för eleverna i årskurs två. Många elever känner sig pirriga eller rädda inför äventyret som väntar. Ett par dagar efteråt får de skriva en utvärdering och reflektera över sina upplevelser. Då har de allra flesta upplevt att de stigit utanför sin trygghetszon för att upptäcka något nytt om sig själva.

”Det var nervöst i början och man darrade lite men det gick över sen när man hade börjat klättra lite. Det var en ny upplevelse eftersom att jag aldrig har klättrat i berg tidigare. Det var även lite spännande för att jag var höjdrädd men det var roligt.”

”Klättring var bland det bästa jag har upplevt, först var det jätteläskigt. Men samtidigt kul och spännande.”

Min roll som lärare är att skapa förutsättningar för elevers lärande. Jag har märkt att det ofta handlar om att jag behöver fungera som mental coach. Jag ska locka fram modet hos mina elever. Modet att våga lyckas och därmed även modet att våga misslyckas. Det finns så många spärrar som jag behöver försöka lösa upp, rent mentalt. Det krävs mod för att våga klättra i berg, men även för att våga ta ut sig rent konditionsmässigt, svettas. Många behöver mod för att hoppa ner i simbassängen, göra kullerbytta eller träna på ett speciellt danssteg. Jag har även märkt, som lärare i matematik, att det krävs mod att acceptera att man kan lära sig andragradsekvationer. Rent mentalt är alla exempel likartade. Mina utmaningar som lärare är desamma. Jag kan vara den som avgör om eleven känner sig tillräckligt modig för att våga lämna sin trygghetszon och våga lyckas. Trots att jag upplever mig som en gans­ka erfaren lärare känner jag mig ganska osäker i min roll som mental coach. Jag behöver utgå från varje elevs förutsättningar och bakgrund. Jag ska hjälpa mina elever att våga lyckas. Det är först då som det finns en chans att börja undervisa och det är först då som eleverna kan börja lära sig.

Emma Holström Emma Holström är lärare i idrott och hälsa på Almåsgymnasiet i Borås.

Kritiska föräldrar – så bemöter du dem

0
0

Matnyttiga tips som underlättar ditt jobb och ger inspiration i vardagen.

Det går nog att sägaatt alla lärare någon gång råkar ut för det: kritik från elevernas föräldrar. Ibland kan det handla om saker som löser sig bara man pratar om dem. Som när Josefine Eklund, hem- och konsumentkunskapslärare i Östersund, nyligen blev kontaktad av några föräldrar för att deras barn hade känt sig utanför på en lektion: eleven fick jobba enskilt med att lära sig att göra en redning, medan det fanns kompisar i klassen som fick dela kastrull och arbeta ihop.

– Hon hade upplevt sig som ensam och det var ju bra att föräldrarna hörde av sig. Då kunde jag direkt förklara att den där uppdelning berodde på att vi är i en sal med åtta arbetskök i en klass med 20 elever. Varje kök har två kastruller, alltså totalt 16 stycken. Och det leder till att vissa måste dela. Den förklaringen fick föräldrarna att förstå situationen bättre, säger Josefine Eklund.

Andra gånger är det mer knivigt. Som när en lärare i idrott- och hälsa, som vill vara anonym men som arbetar på en gymnasieskola någonstans i Sydsverige, upplever att vissa föräldrars syn på ämnet färgas av deras egna ”skolgympa­erfarenheter”.

– De har svårt att förstå hur dagens ämne ser ut, att det även ingår mycket teori. Några tyckte att deras dotter skulle få gå till gymmet varje lektion och slippa de teoretiska delarna av ämnet. Och till exempel kan engagerade fotbollsföräldrar ha jättesvårt att acceptera att deras barn inte får högsta betyg, berättar läraren.

Tuula Vuorinen, universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola, forskar om föräldrasamverkan i förskola och skola. Ibland pratas det om ”den nya tidens föräldrar”, att föräldrar av i dag skulle engagera sig – eller lägga sig i, beroende på hur man ser det – i sina barns skolgång mer än tidigare generationer. Men det finns det ingen forskning som kan bekräfta.

– Däremot ökar utbildningsnivån generellt i samhället och det är tydligt att välutbildade föräldrar både har större insyn och högre självförtroende att engagera sig i barnens skola, säger Tuula Vuorinen (i en tidigare intervju i tidningen Chef och ledarskap).

Samtidigt finns det också en politisk ambition att öka föräldrarnas inflytande, i skollag och läroplaner.

– Så det finns två spår i det här: ligger förändringen hos individerna eller hos systemet? säger Tuula Vuorinen.

Josefine Eklund, hem- och konsumentkunskapsläraren i Östersund, har varit yrkesaktiv i över tio år. Hon har egentligen allt mindre direktkontakt med föräldrar, men desto mer digital.

– Skolan där jag arbetar är ansluten till ett webbaserat system där vi lärare hela tiden successivt prickar av hur det går för varje elev i förhållande till kunskapskrav och kursplan. Det blir tydligt med staplar och diagram, eftersom man kan knyta delmoment till specifika mål. Det gör det hela mycket tydligt för såväl elever som föräldrar.

Så det är sällan någon som hör av sig och klagar på undervisningsinnehåll eller bedömning, berättar Josefine Eklund. I stället kan föräldrarna ”chatta” med läraren via det här systemet och här görs även sjukanmälningar och ledighetsansökningar.

– Jag upplever att med tydligheten minskar eventuella missförstånd och konflikter, säger Josefine Eklund.

Det är också Tuula Vuorinens generella råd: ett sätt att tackla kritiska föräldrar är att ge dem insyn.

– En genomskinlig process där kunskapsmålen och examinationerna blir tydliga underlättar. Det kan i alla fall motverka att föräldrar utvecklar felaktiga föreställningar om vad ämnet innehåller och vilka kunskaper som förväntas av deras barn.

Men ibland handlar det inte bara om åsikter. Då och då uppstår krockar i tro och värderingar. Inom ämnet idrott och hälsa kan det visa sig exempelvis när elever inte får delta i simundervisningen med motsatt kön på grund av religion. Cecilia Kihlman, som är lärare i idrott och hälsa på en gymnasieskola i Älvdalen, har ännu inte själv stött på en sådan situation. Men hon har elever som av and­ra skäl inte kan vara med på alla moment, exempelvis på grund av något fysiskt funktionshinder. Hennes inställning är att det oftast går att lösa, bara man som lärare är flexibel.

– Man får hitta en alternativ aktivitet som gör att eleven ifråga ändå kan tillgodogöra sig samtliga moment. Hade jag elever som inte fick bada med det andra könet, ja men då kan man ju lösa det genom att gå iväg med klassen i två olika grupper.

Men att låta elever”slippa” vissa moment som enligt kursplanen ska ingå, oavsett orsak, tycker Cecilia Kihlman inte ligger på hennes bord.

– Jag som enskild lärare tycker inte att jag har rätten att bestämma det. I så fall är det en hållning som skolan måste ta på ledningsnivå.

Fredrik Sjögren arbetar på Högskolan i Väst och har skrivit en avhandling om värdekonflikter mellan föräldrar, elever och lärare. Han delar Cecilia Kihlmans inställning.

– Det är just det jag efterlyser: en diskussion på högre nivå. För det här är en situation som lärarna ofta lämnas ensamma i. Och det är en komplex fråga. Styrdokumenten är ju dubbla: å ena sidan ska skolan vara neutral, å andra sidan ska den ge eleverna vissa värdegrunder och kunskap.

Fredrik Sjögren blev överraskad av det resultat hans forskning visade: många lärare löser värdekonflikten i förhandling med elever och föräldrar, utfallet blir lite ad hoc från fall till fall. Fredrik Sjögren ser en risk i det eftersom det kan leda till att oreflekterade, ”tillfälliga lösningar” blir permanenta.

– Om vi i samhället inte tycker att det är hela världen att vissa elever blir entledigade från till exempel evolutions- eller simundervisningen i skolan så är väl det okej. Men det ska då vara ett beslut som tas utifrån en välgrundad diskussion på olika nivåer inom samhället, inte något som varje lärare löser på sitt eget sätt.

Dagens styrdokumenten ger heller inte alltid tydliga svar, menar Fredrik Sjögren. De är ju i mångt och mycket tolkningsbara.

– Jag såg att lärarna snarare använder styrdokumenten som berättigande än som styrande. Gör man på ett visst sätt så hittar man i efterhand någon passus i dokumenten som styrker det. Här skulle Skolinspektion och Skolverket behöva gå in tydligare och säga vad som gäller.

Fotnot: Fredrik Sjögrens avhandling ”Den förhandlande makten. Kulturella värde­konflikter i den svenska skolan” las fram vid Göteborgs universitet.

Tora Villanueva Gran

På Kastanjen får handen styra

0
0

Den alternativa pedagogikens doldis – Freinet – frodas i Botkyrka.

Foto: Anders G Warne

Den stora gröna­ödlan betraktar misstänksamt Lärar­nas tidnings fotograf, som försöker hitta den bästa vinkeln på eleverna när de målar en skog i terrariet. Leguanen tillhör Freinetskolan Kastanjen.

Eleverna i år 9, MelanieTezcan, Okam Atilmis, Hayee Ribwar och Can Kucuköl visar runt på skolan som ligger i Fittja i Botkyrka kommun.

Regnskogsmålandet i terrariet är en del av undervisningen. Men inte i bild utan i språk — eleverna får bara instruktioner på engelska.

Handens arbete och praktisk nytta är det som mest utmärker Freinetpedagogiken. Det ska finnas mål och mening med kunskapen. Det finns ett tiotal specifika Freinetskolor i Sverige. Men till skillnad från andra alternativa pedagogiska rörelser vill freinetförespråkarna främst verka inom det befintliga skolsystemet.

Foto: Anders G Warne

Idéerna har funnits i Sverige sedan 1970-talet, men den första Freinetskolan startade inte förrän 1993.

Det är en klockren ironi att de pedago­giska tankarna i Célestin Freinets vänsterradikala och progressiva budskap fick möjlighet att etablera sig i Sverige först i och med den borgerliga regeringens friskolereform i början av 1990-talet.

— Ja, det var ett problem, eftersom vi visste att det var något som Freinet inte skulle gilla, säger Inger Nordheden, lärare på Kastanjen och ordförande för Freinetrörelsen i Sverige.

— Vi satt med var sitt glas vin och diskuterade hur vi skulle göra. Till slut kom vi fram till att vi måste ta chansen, säger hon.

Läraren Mia Vävare är nyvald ordförande för den internationella Freinetrörelsen, som är representerad i ett 40-tal länder, från Kanada till Senegal.

— Det finns ingen formell lärarutbildning för Freinetpedagoger och vi kräver inte specifika förkunskaper i pedagogiken av lärarna. Men alla nyanställda får gå en kurs innan terminsstart, säger hon.

Foto: Anders G Warne

Eleverna går i skolan mellan 08:00 och 15:10 varje dag. Och alla har rast samma tider. Låg- och mellanstadiet är åldersintegrerat medan år 7, 8 och 9 har egna klasser.

Högstadiet håller till i Kastanjegården, en pampig sekelskiftesbyggnad.

— Det ser ut som ett mentalsjukhus, det säger alla, säger eleven Okam Atilmis.

Högstadiet har en egen matsal, men för övriga elever intas lunchen i klassrummet — som även är ett bibliotek.

— Det kan vara jobbigt att ha lektion efteråt om någon har glömt att torka sin plats, säger klasskompisen Can Kucuköl.

Kastanjen är ett personalkooperativ och lärarna är noga med att markera avstånd till vinstdrivande friskolor. ­Freinets ideologiska övertygelse om minskade klassklyftor och solidaritet lyser igenom. Eleverna har hantverksdagar och en vintermarknad varje år.

— Pengarna skänker vi till fattiga i Guacamole, säger Okam Atilmis.

— Guatemala! rättar kompisen Melanie Tezcan och himlar med ögonen.

Niklas Arevik

Kia ska hindra avhopp

0
0

Du har just rekryterats till Avbrottsmottagningen, en ny enhet inom Uppsala kommun som har till uppgift fånga upp de elever som avbrutit eller är nära att avbryta sina gymnasiestudier och erbjuda dem vägledning och studiehjälp. Varför sökte du tjänsten?

– Jag har trivts bra i Östersund, men jag har längtat söderut och därför började jag under våren söka efter lediga specialpedagogtjänster i Uppsala med omnejd. Mina barn bor i eller i närheten av Uppsala, och själv har jag bott där i några år. Dessutom är jag uppvuxen i Västerås.

– Men framför allt tyckte jag att tjänsten lät intressant. Den påminner ganska mycket om vad jag har arbetat med på Jämtlands gymnasium, nämligen att försöka få eleverna att stanna kvar i skolan.

 

Varför fick just du jobbet, tror du?

– Oj, det vet jag faktiskt inte. Men dels tror jag att min långa erfarenhet kan ha spelat in, då jag har jobbat inom gymnasieskolan sedan 1994. Dels tror jag att jag är ganska bra på att lyssna och fånga upp elevers situation och se deras svårigheter.

 

Varför blev du specialpedagog?

– Jag är väldigt road och intresserad av pedagogik. Att läsa specialpedagogutbildningen innebär att man delar erfarenheter med andra pedagoger, från förskolan till gymnasiet. Så 1999 började jag läsa speciallärarutbildningen i Umeå på distans. Just distansutbildning passade mig dessutom väldigt bra på den tiden, eftersom det innebar att jag oftare kunde vara hemma hos min pappa i Västerås, som var svårt sjuk i cancer då.

 

Vad är det som driver dig?

– Som specialpedagog är man elevernas ombud på något sätt, deras länk till lärarna, och jag tycker att det är väldigt intressant att jobba med ungdomar i gymnasieåldern. Att försöka få dem att lyckas och stärka deras självförtroende under dessa få år – när de är någonstans mellan att vara barn och vuxna – det ser jag som en stor utmaning.

 

Ger det dig en kick?

– Ja, det är ju en form av problemlösning som vi specialpedagoger jobbar med, att försöka hitta lösningar för elever som har det svårt och som inte är särskilt studiemotiverade. Och då är det väldigt kul och spännande att få vara med under tillfällen som inträffar ibland då det faktiskt vänder och sker något som är positivt för eleven. Det kan ge mig en enorm tillfredställelse.

 

Vilken är den viktigaste valfrågan?

– Miljön. Och så skolfrågorna, förstås. Jag tycker att man borde göra svensk gymnasieskola mer flexibel och göra det lättare för eleverna att byta program om de vill.

Pontus Ohlin

»På dramat vågar man«

0
0

– Hej, jag heter Anton och min favoritpryl är trummor. Frågan går vidare. Det är dramalektion i särskolan i Laholm, där eleverna övar samarbete, lyhördhet och improvisation.

Bild: Christel Lind.

Musik- och dramalärarenTorgny Andersson tar fram en penna och börjar göra grävrörelser som om vore den en spade.

– Vad kan man mer göra?

Det visar sig att någon kan skriva med pennan, en annan spelar gitarr med den och en tredje använder den som tops i örat.

De tre eleverna ur 7–9:an i grundsärskolan i Lagaholmsskolan får greppa varsin tuschpenna och på ett stort papper rita vad de gör under dramalektionerna. Emma Liedman ritar två gubbar som gör ”hej, jag heter …” med varandra. Elin Ivarsson ritar spegelövningen, där två personer står mitt emot varandra och härmar varandras rörelser. Anton Johansson ritar hjärtan.

– Jag tycker att det är så mycket kamratskap på dramat. Man vågar göra bort sig, ingen skrattar åt en, säger han.

Eleverna sticker ner händerna i en magisk påse och beskriver sedan för de andra vilket föremål de har hittat. Något vasst, som är platt på ena sidan och spetsigt på andra och som känns metalligt. En övning i att beskriva, välja nyanserade ord och kommunicera med dem som ska gissa.

Dagens svåraste övning är stolövningen. Anton får en bild på tre stolar som är placerade i ett visst mönster. Han ska nu förklara för Emma hur hon ska ställa upp stolarna.

– Flytta lite närmare dörren, nej inte den. Hitåt, hitåt. Mer som en trekant.

Anton kämpar med att ge Emma instruktionen så bra som möjligt. Efter en stund är stolarna på plats.

– Ja, den här övningen kan man bli lite frustrerad av, tillstår Torgny Andersson.

 

Bild: Christel lind.Lite senare närjag äter lunch med Torgny Andersson i skolmatsalen anknyter han till övningen med stolarna.

– Det är en uppgift som utmanar deras trygga kunnande, den kan vara lite kämpig. Jag ser till att inte göra den sist på lektionen, så att de inte får med sig en känsla av att ha misslyckats.

Torgny Andersson brinner för det lekfulla lärandet, kalla det drama eller alternativa undervisningsformer. Han började använda drama när han arbetade på dåvarande autismenheten i Laholm för tretton år sedan, med elever med högfungerande autism.

– De hade jättesvårt att göra något tillsammans och vi tänkte att vi måste kunna träna detta med drama. Vi utgick från varje elevs specifika behov: exempelvis hade vi en elev som pratade väldigt tyst, det var ett verkligt problem. I leken kom vi på att han hamnade i en isvak och var tvungen att ropa på hjälp, så det hördes. Det funkade!

 

Barn med autism har ofta svårt med socialt samspel, beröring, kommunikation och att ta en annan människas perspektiv. Allt detta övas i drama, menar Torgny Andersson. Han understryker att det inte handlar om att ”göra om barnen”, utan om att omsätta skolans uppdrag i praktiken.

– Det ligger i skolans grunduppdrag att hitta progressionen, ta eleven steget vidare, öppna ögonen för nya perspektiv. Det är bra att träna sig på att ta en annan människas perspektiv om inte det kommer naturligt. Vi övar dessa saker för att livet ska bli lättare att leva, helt enkelt.

Arbetet med drama går att koppla till läroplanens inledande kapitel om värdegrund, mål och riktlinjer, framhåller Torgny Andersson.

– När jag läser läroplanen med drama-glasögon och markerar med min över-strykningspenna så blir det färg på många ställen.

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”, är exempel på sådana skrivningar i läro-planen.

I träningsskolan, vars verksamhet bygger på ämnesområden såsom kommunikation och verklighetsuppfattning, är det ännu lättare att finna stöd för drama som metod, tillägger han. Men även i grundsärskolans ämnen, exempelvis svenska, går det att hitta kopplingar. Exempelvis hjälper dramat eleverna att öva muntlig framställning och att nyansera språket.

 

Han började alltså använda drama i gruppen med elever med högfungerade autism och arbetet spred sig sedan vidare till olika grupper i särskolan. I dag har Torgny Andersson drama med 7–9:an i Lagaholmsskolan samt en klass i gymnasiesärskolans individuella program i Lagahöjdsskolan.

Vi beger oss till denna grupp där läraren Anna Härström väntar med fyra elever. För några år sedan bad hon Torgny Andersson att testa drama även där. Sedan dess har de jobbat med det.

Anna Härström ser att elever som i andra situationer har svårt att förflytta sig eller byta aktivitet, gör det med lätthet under dramat. Hon har också noterat att elever som gärna vill vara till lags och bara göra det som är ”rätt” – ett vanligt drag inom autism – kan ha svårt med övningar där de tvingas välja något, men att de växer med utmaningen.

Om och om igen, är devisen för denna dramagrupp. Exempelvis användes samma bilder på människor med olika ansiktsuttryck i nästan en hel termin.

– Det är ofta vi lärare som har bråttom ifrån någonting. Det behöver vi inte ha, säger Anna Härström.

I dag bjuder de fyra eleverna på övningar som de har gjort många gånger. Igenkänningen känns tydligast i planetövningen. Eleverna sätter sig i ring där de en i taget får välja vilken planet de vill resa till. Det är discoplaneten, varmkorvsplaneten och ostplaneten – gamla favoriter, berättar Torgny Andersson. Han berättar också att eleverna visar olika mått av kreativitet på olika lekar. Någon är duktig på att gömma nyckel, en annan hittar på oväntade överraskningar som trollkarl.

– För mig är det Vygotsky-tanken. Eleverna blir förebilder för varandra. Någon har svårt för något, men har kommit längre i något annat.

 

Bild: Christel Lind.

Torgny Andersson lärde sig att använda drama när han gick på musikhögskolan, och har vidareutbildat sig genom en lärarlyftskurs i musikdrama vid Linnéuniversitetet. Som teoretisk stöttepelare nämner han den brittiska dramapedagogen Dorothy Heathcote och hennes argumentation för drama i undervisningssyfte. Kunskapen kommer fram när något abstrakt gestaltas på ett igenkännbart sätt.

Torgny Andersson kan inte låta bli att tänka på en kille i grundsärskolan. Ämnet för dagen var funktionshinder. Torgny Andersson var patienten med klaustrofobi och eleven agerade psykolog. När patienten beskrev sitt problem svarade psykologen: ”Ställ dig i en garderob med dörren öppen, testa igen och stäng dörren till hälften, och fortsätt så tills du klarar av att vara i garderoben med stängd dörr.”

Det visade sig att eleven hade lärt sig denna strategi genom att titta på Dr Phil på tv, samtidigt som läraren Torgny just hade läst en bok om kognitiv beteendeterapi som en metod mot tvång. I dramat möttes de två och delade sin kunskap med varandra.

Elisabeth Cervin

Lärarstudenterna sämre än genomsnittet

0
0

Grafik: Lotta HolmströmStudenterna som antogs till lärarprogram höstterminen 2014 har lägre betyg och lägre högskoleprovsresultat än snittstudenten. Det visar siffror som Universitets- och hög­skolerådet (UHR), tagit fram.

Kurvorna här intill visar hur resultaten fördelar sig för samtliga studenter som antogs till ett program samt för antagna lärarstudenter.

Bland alla studenterna som togs in på högskoleprovs­resultat återfinns en majoritet runt resultatet 0,8—1,5. Men de flesta lärarstudenter har ett resultat på 0,5—0,9 (se grafik).

Bara 4 procent av lärar­studenterna har över 1,5 i resultat, att jämföra med 19 procent för samtliga programantagna.

När det gäller studenter som togs in på betyg följer fördelningen ett liknande mönster. Lärarstudenterna har en spetsig kurva med en topp kring meritvärdet 16—16,5. För samtliga studenter är fördelningen jämnare och toppen ligger mellan 17 och 20 i merit­värde.

Eftersom flera av de mest eftertraktade utbildningarna kräver högsta betyg vänder kurvan uppåt igen vid det högsta meritvärdet. För lärarstudenterna fortsätter kurvan däremot att dala för varje ­poäng i meritvärde.

Undersökningen gäller urval 2 i antagningen till högskolan hösten 2014. Betygen handlar om antagningen B1, de som inte kompletterat sitt slut­betyg.

Lotta Holmström

Hårdare krav kan förvärra lärarbrist

0
0

Drygt 2 600 lärarstudenter hade inte kommit in om Socialdemokraternas antagningskrav hade gällt i höst. Det visar Lärarnas tidnings granskning.

 
Såväl Socialdemokraterna som Alliansen gick till val med krav på att det ska bli svårare att komma in på lärarutbildningen, för att höja yrkets status.

De vill därför ha en nedre gräns för resultatet på hög­skoleprovet: 0,9 (S) och 0,5 (Alliansen). Socialdemo­kraterna vill dessutom ha ett krav på minst 14,0 i snitt för studenterna som tas in på betyg.

Lärarnas tidning har granskat vad ett sådant förslag skulle få för konsekvenser för antagningen till landets lärosäten.

Om reglerna hade gällt vid höstens antagning skulle ­Socialdemokraternas och ­Alliansens förslag ha inneburit 2 634 respektive 570 färre antagna studenter till lärarutbildningens första termin.

Eftersom en sökande kan finnas med i flera kvotgrupper går det inte att säga om samtliga som inte når upp till kravet på högskoleprovet skulle stängas ute från lärar­utbildningen. Men enligt beräkningar från Universitets-  och högskolerådet (UHR), skulle cirka 14 procent av de antagna lärarstudenterna inte ha kommit in med Social­demokraternas krav.

— Alliansens förslag om en gräns på 0,5 skulle i praktiken innebära att man flyttar runt sökande till andra intagningsgrupper. Socialdemokraternas förslag är mer strikt och skulle innebära att färre kan tas in, säger Mattias Wickberg, ut­redare på UHR.

Socialdemokraternas utbildningspolitiske tales­person Ibrahim Baylan säger till ­Lärarnas tidning att han är medveten om att åtgärden skulle minska antagningen till lärarutbild-ningarna, men hävdar att detta ändå inte kommer att förvärra lärarbristen.

— Även om färre kommer in så motverkas det av att färre hoppar av, eftersom studenterna som faktiskt kommer in har bättre förutsättningar att slutföra utbildningen, säger han.

Flera remissinstanser, bland annat Sveriges förenade studentkårer (SFS), är mycket kritiska till förslaget och hävdar att högskoleprovets syfte är att rangordna studenterna, inte att avgöra om de är be­höriga.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har dessutom slagit fast att högskoleprovet, till skillnad från betyg, är ett mycket dåligt verktyg för att mäta framtida studie­framgång.

Björn Öckert är docent på IFAU och forskar om utbildningsekonomi. Han menar att man i stället bör försöka göra läraryrket mer attraktivt för att därigenom locka till sig fler och bättre sökanden.

— Det är förstås inte lätt att höja statusen på ett yrke. Ska man göra det måste man börja med att förbättra läraryrkets villkor vad gäller löner, arbetstider och arbetsmiljö. Det politikerna nu föreslår är att börja bakvägen, säger han.

Ibrahim Baylan förstår ­invändningarna, men säger att den svenska skolan är i »ett exceptionellt läge som kräver drastiska åtgärder«.

— Kritiken är relevant — ­under normala omständig­heter. Men det krävs kraftåtgärder för att vända utvecklingen i skolan. Dessutom kommer vi att genomföra andra reformer, med en nationell samling ­tillsammans med fackförbunden och arbetsgivarna, för bättre villkor och högre löner för ­lärarna, säger Ibrahim ­Baylan.

Niklas Arevik Lotta Holmström

LO-bas öppen för statlig skola

0
0

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson tycker att Socialdemokraterna bör överväga att återförstatliga skolan, i samarbete med Folkpartiet.

– Om Folkpartiet menar allvar och verkligen vill förstatliga skolan. Alltså att staten tar över driften, inte bara skolpengen. Då tycker jag att man ska diskutera det, säger han till Dagens Nyheter.

Thorwaldsson förordar ett återförstatligande i en ny debattbok, ”Ingen ska lämnas efter”. För att minska klassklyftorna och öka likvärdigheten i skolan behövs en ökad styrning, anser han.

Han är inte säker på att förstatligande är enda vägen att gå, men det är en väg som kan leda till en blocköverskridande och långsiktig uppgörelse.

Av riksdagspartierna är det hittills bara FP, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som uttalat sig för ett återförstatligande.

TT

Bristen på behöriga känd sedan tidigare

0
0

Lärarna har fått en löneökning på 11,4 procent på tre år vilket mot­svarar 3 000 kronor i månaden. Det lär bli fler höjningar nu när Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om statliga pengar till höjda lärarlöner. Många tycks vara överens om att höjda löner är lösningen för att höja läraryrkets status och i förlängningen locka till sig fler studenter.

Enligt SCB är lärarnas arbetsmarknad glödhet. Samtidigt publicerar Skolverket en larmrapport om bristen på behöriga lärare. Vi som följt skolfrågorna ett tag är inte förvånade. Redan våren 2013 kunde Lärarnas tidning berätta att endast 17 procent av ­lärarkåren hade rätt behörighet för alla ämnen de undervisade i.

Skolverkets rapport visar också att fyra av tio legitimerade lärare inte arbetar inom skolan. De har helt enkelt bytt jobb. Vem gör deras jobb? Jo, obehöriga lärare.

Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare, konstaterar Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Men vem blir en bra lärare? Är lämplighetstester ett sätt att ta reda på det? Det försöker vår reporter Per Hagström få svar på.

Skolverket poängterar att det viktigaste är att många söker sig till lärarutbildningen för att få ett större urval. S vill ha en gräns på 0, 9 poäng på högskoleprovet för att komma in på lärarprogrammen. Hur många nya ­lärare det skulle bli kan du läsa här.

Annica Grimlund Chefredaktör Lärarnas tidning
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live