Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live

I hjärnkontoret på Beppe Singer

0
0

Beppe Singer gick ut skolan som ”IG-barn”, med matte som sin värsta fiende. Komvux blev vändpunkten. Efter fem år som lärare i matematik och programledare för SVT:s Hjärnkontoret reser han nu runt i skolvärlden med en vädjan.

 

Foto: Viktor GårdsäterDetärenfantastisk tv-stund. Beppe Singer står i vit overall med gula band och kör energiskt olika danser: lambada, disco, hårdrock, reel… Samtidigt pratar han om vad som händer i hjärnan: ”När man hör musik belönas olika delar i hjärnan…”

– Det var en svår scen att spela in. Jag är ju ingen utbildad skådespelare, och det var ett ganska långt manus att komma ihåg.

Samtidigt känns det som en ganska tydlig bild av hur Beppe Singer ser på lärarrollen. En berättare som berör, och som oupphörligt måste utmana sin vänstra hjärnhalva för att väcka dem som har vissnat redan före lektionsstart. Helt enkelt en pedagogisk dramaturg.

– Som lärare har jag aldrig tänkt: ”Nu ska jag gå in och göra matematiker eller kemister av de här eleverna”. För mig är undervisning ett slags underhållning, med målet att eleverna får en riktigt rolig stund. Så resonerar också redaktionen för Hjärnkontoret. Därför säger man aldrig i tv: ”I dag ska vi lära oss…” utan: ”I dag ska vi berätta om…” Annars stänger garanterat 90 procent av direkt.

Efter att ha avslutat sitt kontrakt på SVT föreläser Beppe Singer i dag inom skolans värld. I augusti börjar han därtill en ny anställning på en kommunikationsbyrå för att ”hjälpa myndigheter och företag att kommunicera med barn”. Senare under hösten kommer det mer: Leksaker i form av experimentlådor, skapade utifrån Beppe Singers syn på pedagogik. Två (ännu hemliga) naturvetenskapliga böcker. Ett inhopp som redaktör i sex nummer av tidningen Kalle Anka, där han ska skriva om uppfinningar för framtiden.

2014seralltsåutatt bli ett ovanligt extrovert år för Beppe Singer. Men nu ska vi prata knas. Eller snarare sorg, frustration, misslyckanden och – till slut – revansch. Det är utifrån denna sin egen historia han vill
”opinionsbilda” inom skolans värld, såväl bland fotfolk som chefer och beslutsfattare.

Han sitter på en bänk i Vasaparken i Stockholm och återger sin historia på vänlig skånska. Beppe Singer växte upp i Djupadal i Malmö i en typisk medelklassmiljö – villa, bil och pengar över till soliga semestrar. Pappa var tandläkare, mamma allt i allo på pappans praktik. När Beppe var tre år kom en lillebror. Materiellt var behoven alltså väl tillfredsställda, men känslo­­mässigt var hemmet, enligt Beppe, dysfunktionellt:

– Mina föräldrar hade svårt att komma överens, och svårt med sig själva. Det drev mig att under hela min barndom söka trygghet någon annanstans.

De första skolårenvar okej, men sedan gick det snett. Beppe var osäker, överviktig och fylld av självförakt. Han var allmänt stökig. Han mobbade – och blev mobbad. Han kastades ut från lektioner, kallades till rektorn. På högstadiet upptäckte han en förvånansvärt enkel väg till sinnesro, receptbelagda smärtstillande tabletter.

– Det var först när jag tog dem som jag upplevde att det blev riktigt tyst och lugnt i mitt huvud. Jag har en medfödd ångest­problematik, och är dessutom en oerhörd känslomänniska som läser av allt i min omgivning. I dag är jag stolt över den känslo­­­­samma sidan, men som tonåring hittade jag inga positiva ventiler för den.

Betygsmässigt såg han sig själv som”ett ganska dött lopp. Värst – och döds­stöten – var matten. Matematiklektionerna, liksom en särskilt okänslig mattelärare är också grundingredienser i berättelsen om Beppe Singers liv: Att behöva sitta och känna sig så korkad, så dumförklarad och i en  lärares ögon enbart spegla sin egen känsla av värdelöshet…

– Skolan på 1980- och 90-talen var inte särskilt individanpassad. Det fanns säkert de som försökte hjälpa mig, men jag inbillar mig att jag hade klarat mig bättre i dagens skola.

Självfallet läste Beppe Singer inte vidare när han gick ut gymnasiet med ett snitt­betyg långt under medel. I stället gav han allt för den dittills bästa frustrationsven­tilen, musiken. Parat med ströjobb som städare, försäljare, kallskänka och bartender spelade och turnerade han som trummis i olikahårdrocksband.

Efter en blöt USA-turné råkade han en kväll knappa in den amerikanska deckarserien CSI på tv:n. Och plötsligt satt han där, med en solklar längtan i kroppen: att jobba med forensisk vetenskap som brottsutredare.

Många kan beskriva en särskild tidpunkt eller en specifik händelse i livet när det verkligen vänder. För Beppe Singer var det en blick, fylld av empati och förväntan, dagen då han mötte sin lärare i matematik på Komvux.

– Jag har både den pedagogen och hela klassen att tacka för att jag för första gången i livet kände mig värd någonting. Gruppen var mina bundsförvanter, och tillsammans vågade vi ta steget ut i något otryggt. När jag väl slagit igenom väggen i matte blev det en passion för mig. Jag kunde längta efter att få sätta tänderna i min TI-82:a…

Sedan klev han vidare: Kemiexamen vid Kemicentrum i Lund, lärare i matematik, och även rektor på ett gymnasium i Malmö. 2011 blev han så utvald av 800 sökande att programleda Hjärnkontoret.

Underdetre åreni rutan har Beppe Singers syn på vikten av underhållningsvärde i lärande förstärkts. Det märks inte minst i serierna han gjort för UR, Tiggy testar och Labba, där han anpassat experimenten och labbandet efter den bistra skolverkligheten: Brist på lokaler, pengar och tid. Därför används endast enkla material som pedagogerna kan hitta i sina egna kylskåp eller skafferier.

– Labben måste inte vara så avancerad. Man kan i princip använda experiment för förskolan på gymnasiet, fast man så klart pratar på olika nivåer. Det viktigaste är att eleverna helt ohämmat vill testa sig fram.

– I grunden handlar all undervisning om en känslomässig inställning hos pedagogen, att vi gör detta tillsammans, att det är okej att svara fel 100 gånger. Jag tror starkt på bekräftande beröring, att röra sig mycket i klassrummet och lägga en hand på en elevs axel eller high-fiva.

Dagens lärare har för längesedan förlorat sitt patent på kunskap, menar Beppe Singer. För fingerfärdiga elever ligger oceaner av information bara några musklick bort. Pedagogens viktigaste uppgift är i stället att vara en trygg inspiratör, som förmår att avläsa både grupp och individer och bygga elevernas självförtroenden. Och – att solidarisera sig med de svagaste.

– När jag jobbade som lärare tänkte jag mig klassrummet som en konsertlokal, och att eleverna var publik. Men jag som pedagog skulle inte stå på scenen. Min plats var längst bak, för att lyfta upp alla korta elever med längre kompisar framför sig.

För lärare i matte och NO – som av tradition associeras med högstatus, ”snillen” och allvarstyngda män i vita rockar – är själva kunskapen en snubbeltråd i sig, menar Beppe Singer.

– Många av lärarna har själva varit väldigt duktiga elever. Om man aldrig har upplevt hur det är att känna sig dum i huvudet i de här ämnena kanske man har svårt att hitta ett effektivt sätt att nå fram. Det räcker inte med att byta ut ”x” och ”y” mot frukt och grönsaker, man måste ha svart bälte i tålamod och lyhört läsa av vad som går hem. Känns det ointressant? Ja, då kanske man inte ska vara lärare.

Den empatiska, inspirerande, passionerade och underhållande läraren är förvisso inget nytt ideal. Försöker Beppe Singer att försörja sig i ett redan nernött hjulspår?

– Men jag påstår inte att jag kommer med något nytt! När jag föreläser brukar jag kräva att ingen antecknar, för jag har inga matriser eller arbetsmodeller att komma med. Jag har min historia, och min vädjan om en empatisk pedagogik. Sedan får de som lyssnar göra vad de vill med det. Fast om jag får drömma går varje åhörare hem, tittar sig i spegeln och frågar: Vill jag vara den sortens lärare? Är jag det? Och om inte – finns det något jag själv kan göra för att bli det?

Text: Anna Kågström

Fyll på idébanken med filmer på nätet

0
0

Ett bra videoklipp kan både hjälpa eleverna att förstå svåra ämnen och göra lektionerna betydligt roligare. På internet finns det gott om video­sajter som är helt gratis, och du kan till och med skapa dina egna klipp.

Youtube Education och Ted. Utbildningsradion och Khan Academy. Det finns många videosajter som passar perfekt i undervisningen. Här hittar vi filmer som går att använda gratis, trots att de ofta är extremt välgjorda. Ett kort videoklipp som förklarar ett svårt ämne kan med andra ord både vara ett perfekt inslag under lektionen och en utmärkt läxa.

Som regel finns sajterna även som appar, så det går med andra ord att titta såväl via datorn som på en surfplatta och smarttelefon.

Precis som alltid när det gäller material på nätet handlar den svåra frågan om upphovsrätt. Public service-bolag som Sveriges Television och Utbildningsradion säger uttryckligen att det är tillåtet att använda programmen i ett slutet klassrum, och samma sak gäller sajter som Ted och Khan Academy.

För material som finns på Youtube är frågan däremot svårare. Piratkopierade filmer är förstås inte tillåtet att visa, men mycket material är helt lagligt att använda. Genom att klicka på ”Om” under varje videoklipp kan du se vad som är tillåtet, och på Skolverkets sajt Kolla källan (skolverket.se/kollakallan) finns mer detal­jerade beskrivningar av vilka regler som gäller för video i klassrummet.

 

12 bra videosajter för NO och matematik

Alla talar svenska

Svenska Utbildningsradion producerarradio- och tv-program för skolans alla ämnen. Resultatet samlas på en sajt där det är lätt att söka efter videoklipp utifrån ämne och åldersgrupp på eleverna. Det går även att skapa egna klipp (se rutan till höger).

Den finlandssvenska motsvarigheten heter Vetamix, och även här finns det gott om videoklipp när det gäller naturvetenskap och matematik.

www.ur.se

vetamix.net

För alla skolans ämnen

Khan Academy är en sajt för högkvalitativa undervisningsvideor för alla ämnen och åldrar. Precis som Ted handlar det framför allt om material på engelska.

www.khanacademy.org

Youtube för klassrummet

Youtube Education är en underavdelning till världens mest populära videosajt. Här samlas all undervisningsvideo som finns på sajten, sorterad utifrån skolämne. Majoriteten av videoklippen är på engelska.

Om du inte hittar det du söker på Youtube går det förstås även att använda Googles speciella söksida för video.

youtube.com/education

video.google.com

Rymden klipper till

Amerikanska rymdmyndigheten Nasa har en speciell sajt som heter Eclips. Här samlas korta videoklipp om rymden som är skräddar­sydda för skolor.

www.nasa.gov/eclips

Kändisar på scen

På Teds konferenser framträder några av världens mest spännande och kända personer. De här föreläsningarna filmas och läggs ut på nätet – öppna för vem som helst att titta på. De flesta är dock på engelska.

www.ted.com

Skol-tv på engelska

Brittiska BBC och amerikanska PBS gör några av världens bästa utbildningsprogram på tv. Båda har speciella sajter som vänder sig till lärare, och här finns både videoklipp och idéer om hur materialet kan användas
i klassrummet. Problemet är att en hel del av materialet av upphovsrättsmässiga skäl inte är tillgängligt i Sverige.

www.bbc.co.uk/education

www.pbslearningmedia.org

12 000 filmer från MIT

Amerikanska prestigeuniversitetet MIT erbjuder fullständiga universitetsutbildningar online, men de har även över 12 000 videoklipp som alla kan titta på. Här finns exempelvis filmade föreläsningar och experiment av olika slag.

video.mit.edu

Massor av coola djur

Tv-kanalen Discovery och tidningen National Geographic är två bra exempel på hur naturvetenskap kan bli tillgängligt för alla. Båda erbjuder speciella videosajter som vänder sig till nyfikna ungdomar. Här finns framför allt gott om djur och natur, men också andra filmer om vetenskap.

discoverykids.com/videos

kids.nationalgeographic.com/videos.html

Text: Martin Appel

Utmana eleverna att lägga bort telefonerna

0
0

En elev räcker fram sin bild av en smörblomma. "Räcker det här?" Jag granskar den och säger att blomman kan bli mer detaljrik så att man kan urskilja blomblad, foderblad och ståndare. Med en liten suck återvänder eleven till sin plats och fortsätter.

Vi är i slutet av terminen och i uppdraget att ta reda på livsbetingelser för en art, ingår att observera, skriva om och avbilda en ört. Tyvärr tryter tålamodet alltför fort hos eleverna.

Efter att ha lyssnat på Ingvar Lindqvist-pristagaren i biologi i våras tog jag mig en funderare över vår digitala värld och vad vi på grund av den ibland faktiskt missar. För att ta ett steg ifrån den ”tvingade” jag ut eleverna till en fin lund för att observera och uppleva naturen. Det knorrades en del om hur långt det var att gå, måste de verkligen anteckna och kunde man inte bara ta enbild?

Men det var bara att stå emot. När vi kom tillbaka höll jag en kort föreläsning om grunden till dagens natur­vetenskap och betydelsen av observation, noggrant antecknande och avbildande.

Naturvetenskapen handlar– utöver begrepp och fakta – om att ha ett förhållningssätt till vår omgivning. Att ge elever möjlighet att stanna upp, lägga bort den digitala världen och rikta blicken utåt ger inte bara upplevelser utan även tankar om den värld vi lever i.

Den digitala tekniken ger oss massor av möjligheter att skapa, kommunicera och dokumentera, men för att kunna hantera tekniken, inse följderna av sitt agerande och kunna göra medvetna val, krävs att man tränar på att möta problem och förstå fenomen. Den träningen ska ges inom de naturvetenskapliga ämnena. Samtidigt ger vi eleverna möjlighet att skapa morgon­dagens teknik och samhälle.

Naturvetenskap finns omkring oss och uppmärksammas ofta i media. Det handlar om allt från rapporter om vad som är nyttigt eller farligt att äta till hur du kan få din trädgård att blomma.

Intresset för naturvetenskap finns hos de flesta och framförallt hos barn. Jag imponeras ofta av den entusiasm och aktivitet jag möter i de skolor jag besöker som coach. Det kan vara sexåringar som testar hur saker flyter och sjunker, åttaåringar som ser hur en fjäril kommer ur sin puppa eller tioåringar som undersöker olika vita pulver.

Tillbakaimitt eget klassrum möter jag tonåringar som har svårt att slita sig från telefoner och datorer och en värld där allt går att få fram genom ett par knapptryckningar. Hur kunde det bli så? Hur kan jag åter­erövra intresset som faktiskt finns där?

Först måste jag se till att, för en stund, få bort deras telefoner och skapa en utmanande uppgift samt ge dem redskap för att lösa den. Just nu heter min metod ”case-modellen” som jag snappat upp via kontakter med ingenjörer. Den innebär att eleverna ställs inför ett samhällsproblem som de ska lösa med hjälp av sina naturvetenskapliga kunskaper. Det gäller att hitta frågeställningar som är aktuella för eleverna och sedan lyfta dem till ett större perspektiv. Kanske med digital teknik som hjälp...

Helt enkelt? Nej, men det är där utmaningen ligger för mig som lärare.

Christopher Danielsson

Samtal med kollegor ger energi

0
0

Foto: Linus MeyerKollegial handledningär trenden för dagen, projekt rullas ut i stor skala i flera olika sammanhang. När det gäller Matematiklyftet verkar det ofta ha fungerat bra (läs om ett sådant exempel här.) De flesta lärare jag pratat med är nöjda, de tycker att fortbildningens olika moduler varit bra och att grupp­diskussionerna varit givande.

Många beskriver hur de länge känt ett sug efter att diskutera undervisning, pedagogik och ämnesdidaktik med sina kollegor, men sällan hittat tiden och formen för dessa samtal. Kan Matematiklyftet få den effekten att utbytet fortsätter efter själva lyftet, tror jag att det verkligen kan ge en bestående positiv effekt. Men som med all fortbildning gäller det naturligtvis att man faktiskt tar till sig det nya. Att man orkar hänga i och inte glider tillbaka i sina invanda spår. Att samtalet fortsätter. Här har både rektorn, arbetslaget och den enskilda läraren ett ansvar.

Det har kommit kritik och oroliga frågor kring metoden kollegial handledning. Man befarar att det är ett sätt att komma billigt undan fortbildningskraven, att man utbildar någon medarbetare som sedan förväntas överföra kunskapen till alla andra – och att det ofta är svårt. Delvis verkar den kritiken vara berättigad. Lill Langelotz skriver om det i sin avhandling (läs mer här) – men ger framför allt tips på hur man kan lyckas med kollegial handledning. Jag tycker att hon har ett intressant perspektiv på ett aktuellt ämne.

Jag önskar alla Origo-läsare ett gott, nytt läsår med många intressanta utbyten av tankar, idéer och erfarenheter. Och känner ni att fler borde få ta del av något som ni själva eller era kollegor gör – tveka inte att höra av er till redaktionen. Då kanske vi kommer på besök!

Helena Reistad, chefredaktör

Tre lärare skapar flexibel klass

0
0

Politiker lovar mindre klasser. Blackebergsskolan i Stockholm har i stället valt större klasser med tre lärare.

Vad vinner våra barn på det här? frågade föräldrarna när lära­ren Yvonne Sigel­feldt presenterade den nya organisationen.

De var skeptiska till skolledningens beslut när Blacke­bergsskolans två treor skulle bli en stor klass med 35 elever. Yvonnes klass var lugn och fungerade bra medan parallellklassen upplevdes som ­stökig efter massor av lärarbyten.

Själv trodde hon på idén. Hon förklarade för föräldrarna att den stora klassen skulle få tre lärare. Den skulle delas upp i mindre undervisningsgrupper utifrån behov. Varje elev skulle ha ett individuellt schema och tillhöra en av fyra grupper inom klassen.

— Majoriteten litade på mitt omdöme, förklarar Yvonne.

Nu har ett år gått med det nya trelärarsystemet. Med facit i hand är såväl Yvonne som hennes två kolleger ­Maria Sang och Patrik Lindqvist supernöjda. Eleverna är harmoniska. De själva har en helt annan möjlighet att möta varje elevs behov.

— Skillnaden är fantastisk. Vi kan vara flexibla. Behoven och dagsformen hos oss och eleverna får styra från dag till dag. Vi fördelar oss utifrån våra styrkor och ämnen och bollar hela tiden idéer tillsammans, säger Patrik Lindqvist.

Foto: Kristina Sahlén

Några lektionspass i veckan är klassen samlad i helklass, annars är de uppdelade i halv-, tredjedels- eller fjärdedelsgrupp. I helklass är de nästan alltid tre lärare i klassrummet men på övriga lektionspass får behoven styra. Lärarna i musik-, idrott- och slöjd rullas också in i schemat. Maria Sang har huvudansvaret för matematik och NO, Yvonne Sigelfeldt håller i svenskan och Patrik Lindqvist i SO-ämnena.

När vi besöker klassen är det tidig måndagsmorgon och helklass. Eleverna tittar på »Lilla Aktuellt«. Nyheterna handlar om vuxna som pratar för mycket i mobil och unga bloggare som får betalt när de tipsar om kläder och smink.

Yvonne Sigelfeldt skriver upp diskussionsfrågor på tavlan. I slutet av programmet börjar några pojkar att skruva på sig. Patrik Lindqvist går in i klassrummet intill med pojkarna. Två av dem börjar räkna med Patrik medan en läser tyst ur en Lasse­Maja-bok.

— En del elever fixar inte alltid diskussioner i en stor grupp. Då får de möjlighet att gå undan och jobba med annat, förklarar Patrik Lindqvist.

I klassrummet diskuterar eleverna livligt vad de kan göra åt föräldrar som ägnar sig för mycket åt sina mobiler och datorer. Maria Sang och Yvonne Sigelfeldt växeldrar diskussionen. Barnen har föreslagit skärmfria dagar, mobilförbud under middagen, mysdagar med roliga aktiviteter.

— När min mamma satt vid datorn och bara hummade åt mig så passade jag på att fråga om jag kunde få godis på vardagar, tipsar en elev.

Kompisarna skrattar gott åt det smarta tricket. Många tycker att det är svårt att säga till sina föräldrar.

Efter rasten delas klassen i två grupper. Yvonne går igenom substantiv i svenska i ett klassrum och ­Maria har matematik i ett ­annat. Patrik går emellan och stöttar. Två elever hänger inte med i grammatiken. Patrik tar med dem till klassrummet intill. Där får eleverna samma text och uppgift som övriga klassen men med individuellt stöd.

Blackebergsskolan har många elever i behov av särskilt stöd. Därför är det 35 barn på tre lärare. Yvonne Sigelfeldt och Maria Sang bedömer att man, beroende på elevunderlag, kan ha max 45 elever i en storgrupp.

Efter lunch är klassen delad i tre. Tolv elever har ­musik, elva har livskunskap och resten har matematik. Yvonne Sigelfeldt tar hand om eleverna i livskunskap. Patrik Lindqvist planerar lektioner i arbetsrummet.

Maria Sang ska ha laborativ matematik men märker att barnen har tankarna på annat håll så hon stoppar efter halva lektionen.

— Vi bryter och sätter oss i en ring så får ni berätta vad ni gjort under helgen, säger hon.

Lenita Jällhage

Myt att bra lärare lämnar yrket

0
0

Skickliga lärare med fast anställning och god social kompetens stannar oftare kvar i läraryrket. Men skolor med många lågpresterande elever riskerar att drabbas av lärarflykt. Detta framkommer i en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings­politisk utvärdering, IFAU.

— Det är en myt att de bästa lärarna lämnar lärar­yrket. De tenderar snarare att stanna, vilket förstås gör oss glada, säger utredaren Sara Martinson.

Hon har tillsammans med nationalekonomen Chris Karbownik författat rapporten »Svenska högstadie- och gymnasielärares rörlighet på arbetsmarknaden«.

Rapporten bygger på flera studier som kartlagt rörlig­heten mellan skolor samt in- och utträden ur yrket bland högstadie- och gymnasielärare åren 1996—2007.

Samtliga lärare i åldern 24—59 år har följts utifrån stati­stik från bland annat SCB, Skol­verket (lärar­registret) och de militära mönstringsregistren.

Rapportförfattarna har tagit fasta på utbildningslängd och yrkeserfarenhet för att definiera vad som är en »god« lärare. Men också social förmåga hos svenskfödda, manliga lärare. De manliga lärare som hade höga poäng i de så kallade icke-kognitiva testen vid mönstringen tenderade i högre grad att stanna kvar i läraryrket.

Däremot riskerar alltså skolor med svaga elever att dräneras på erfarna och välutbildade lärare. Ett tydligt mönster är att lärarna följer de elever som har högst betyg.

En av studierna i rapporten har mätt effekten av gymnasie­reformen i Stockholms stad 1999, då betyg ersatte närhet till skolan som styrande antagningsprincip.

Med ens skedde en drama­tisk omflyttning av elever. Elever med bra betyg sökte sig till skolor med andra hög­presterande elever. Bara några år senare följde lärarna efter.

— Här var sambandet tydligt: det var lärarna som följde ­efter eleverna. Före gymnasie­reformen var det vanligare med goda lärare i ytterstadsskolor men det förändrades nu drastiskt, säger Sara Martinson.

Hon menar att det är bekymmersamt att svaga skolor får nyutbildade lärare som saknar erfarna lärares kompetens.

Men hon ser en möjlig lösning.

— Lönen. Vi tror utifrån tidigare forskning att lönen påverkar lärarnas val av skola. Kanske har lärarlönerna i utsatta skolor höjts efter 2004 då vi slutade följa lärarna i Stockholm, säger Sara Martinson.

Thomas Heldmark

Stöd för att ge särskilt stöd

0
0

Skolverket har gett ut nya allmänna råd för dem som arbetar med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

Råden går igenom vad skolans personal behöver göra föra att uppmärksamma och utreda behovet av stöd samt hur åtgärdsprogram ska skrivas.

Råden gäller från förskoleklass upp till vuxen­utbildning och innehåller också exempel på blanketter som kan användas vid utredning och beslut om åtgärdsprogram.

Bedömning — en svår konst

0
0

Konsten att bedöma och betygsätta låter sig inte fångas i styrdoku­ment och påbud från myndigheter och forskare.

Det menar författarna till en ny bok. Den är tänkt att hjälpa lärarna att göra egna ställningstaganden och utgår från tio utmaningar i lära­rens vardag. Det kan handla om att samla in ett allsidigt bedömningsunder­lag, ge effektiv återkoppling eller att hitta ett sunt förhållningssätt till nationella prov.


Så gör vi: Mandelas cell även i Järfälla

0
0

Nelson Mandelas fängelsecell finns inte bara på ön Robben Island nordväst om Kapstaden i Sydafrika. Den finns också uppbyggd som en sex ton tung replik på den kommunala gymnasie­skolan YTC:s skolgård i Järfälla.

Allt började med att sistaårseleven Imre Olander ville göra något stort för att visa upp sina kunskaper som armerare i betong för sin bygglärare Tommy Cramér. I samma veva dog den tidigare presidenten Nelson Mandela, 95 år gammal, i Sydafrika.

Då dök tanken upp om att bygga upp antiapartheidkämpens cell i natur­lig storlek.

Hela arbetslaget runt Tommy Cramér beslöt sig för att delta. I svenska skrev en elev en uppsats om Mandelas liv. I historia gjordes ett kort bildspel. I engelska skrev eleverna recensioner av filmen »Farväl Bafana« som handlar om Mandelas fångenskap. Byggelever studerade apartheidtidens arkitektur.

Flera byggelever hjälpte till med gjuteriarbetet av cellen medan andra drog in el, målade och svetsade celldörrar och fönstergaller.

I början av juni i år invigdes cellen av Sydafrikas ambas­sadör i Sverige Mandisa Dona Marasha.

Projektet tog hela vår­terminen att förverkliga och ska nu vidareutvecklas ­under höstterminen med hjälp av nya elever på gymnasie­skolan.

— Det finns massor av ­idéer i arbetslaget på hur vi ska jobba vidare med eleverna. Men vi börjar nog med att inreda den, säger bygg­läraren Tommy Cramér.

Lenita Jällhage

Ny rapport avfärdar negativ skolvalseffekt

0
0

Det fria skolvalet har inte missgynnat elever med svag socioekonomisk bakgrund – i vart fall inte när det gäller betygen i nian fram till 2006. Den slutsatsen drar tre nationalekonomer i en ny rapport.

Förra året kom nationalekonomerna Karin ­Edmark, Markus Frölich och Verena Wondratschek med rapporten ”Effekter av 1992 års skolvalsreform” där de tittade på elever med olika många skolor i närheten av hemmet att välja bland. Dessa elevers resultat jämfördes med varandra och med resultatet för elever som gick i skolan före reformen.

Om skolvalet påverkar borde skillnaden mellan elever som har många skolor att välja mellan och elever som bara har en eller få, vara större efter reformen än före, var tanken. Studien visade dock inga dramatiska ­effekter.

Nu har de tre forskarna gått vidare och undersökt om möjligheten att välja skola påverkar elever olika beroende på vilken familjebakgrund de har. Elever födda 1977–1990 har delats in efter föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå samt om de är födda i Sverige eller utomlands.

Slutsatsen är att effekterna av skolvalsreformen varit i stort sett lika små för alla elevgrupper. Om något har elever från svagare familjebakgrund tjänat en aning betygsmässigt på möjligheten att välja skola.

Det är framför allt slutbetygen i årskurs nio som använts som mått i studien. Men betygen är, enligt Magnus Oscarsson, lektor vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige, ett dåligt mått på resultatutveckling.

– Mycket tyder på att just betygsinflation är en av skolvalets effekter, säger han.

Sedan 2006, då de yngsta eleverna i studien gick ut nian, har det hänt mycket på skolmarknaden och med svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar.

– Det tog en del år innan skolvalet slog igenom och 2006 var svenska elevers resultat i Pisa fortfarande över medel i läsning. Det är efter det vi ser den dramatiska försämringen bland de svagaste eleverna, säger Magnus Oscarsson.

Att senare elevkullar inte är med i undersökningen, beror enligt en av forskarna, Karin Edmark, på att datamaterialet köptes för ganska länge sedan. Då var 1990 den senaste årgången som fanns med.

– Jag håller med om att vi inte kan säga något om utvecklingen på senare år. Det vore absolut intressant att undersöka, säger hon.

Karin Lindgren

Svår bok om svårt ämne

0
0

Detrvarkrångligt– på riktigt. Det krävdes en tredje runda av det inledande kapitlet för att få en god bild av vad det handlade om. Att möta all ny terminologi kräver en hel del tankearbete. I vissa fall är det rätt tilltalande, men för det mesta behövde jag läsa om det.

Boken, som är en antologi, är uppdelad i elva olika delar där forskare presenterar sin forskning. Den är uppdelad i tre större avdelningar: Naturvetenskaplig modellering för begreppsbildning, Metaforer i naturvetenskapligt språk och Egna presentationer av naturfenomen som belyser olika sätt att använda sig av modeller, metaforer och analogier. Artiklarna ska tydliggöra och ge en bild av den rätt abstrakta naturvetenskap vi lever i, framför allt genom att förklara den molekylära världen och begreppet energi.

Det inledande kapitlet definierar begreppen modeller, analogier och metaforer och deras likheter och skillnader. Författarna har skapat en förklaringsmodell och använder begreppet ”källdomän” för att närma sig det faktiska fenomenet ”måldomänen”. Det handlar om att förklara saker vi inte kan uppleva med våra sinnen utan kräver andra sätt för att ge insikt och kunskap.

I kapitlet Att konkretisera det abstrakta: Förstå och undervisa om entropi och temperatur presenteras hur man kan använda sig av en ”pengamodell” för att beskriva hur det fungerar. Modellen är verkligen konkret – pengarna byter ägare – och man får en god bild genom den. Modellen omgärdas dock av avancerade matematiska förklaringar som gör det svårt att få ihop helheten.

Ett mer lättillgängligt kapitel är Mari Stadig Degermans som handlar hur man kan förstå molekylära processer i cellen. I inledningen skriver hon om så kallade föreställnings­scheman: ”Dessa föreställnings­scheman bygger alltid på den upplevda erfarenhet vi som människor bär med oss. Föreställningsschemana fungerar som byggklossar som bygger upp kognitiva mönster i förståelsen av begreppsliga metaforer”.

Det handlar om att vi genom våra erfarenheter och upplevelser skapar en bild av hur det fungerar på abstrakt nivå. Även om också hon använder sig av akademiska begrepp inom ett rätt avancerat område så får hon fram budskapet väl eftersom texten är tydlig.

Boken belyser olika sätt att använda sig av modeller, analogier och metaforer, både styrkor och eventuella missförstånd – dock på en lite för avancerad nivå. Den vänder sig främst till lärare i grundskolans senare del, gymnasiet och lärar­studenter. Men då sex av tio kapitel handlar om ”studier” av studenter och endast en tar upp grundskolan blir avståndet stort för den grundskollärare som vill omsätta innehållet i praktiken. Reflektionsfrågorna i slutet på kapitlen gör det inte lättare, eftersom frågeställningarna bygger på att man förstått allt i detalj. Boken passar bättre på högskolan och för blivande lärare.

Text: Christofer Danielson

»Rektorer är underställda mig när jag är politiker«

0
0

Foto: Kjell Kangas

Gymnasieläraren Britta Tervaniemi representerar Vänsterpartiet i båda de nämnder som styr skolan i Pajala kommun: kultur- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden. Men rollerna som politiker och lärare kan vara svåra att kombinera.

— Andra politiker i gymnasienämnden kan nog undra om jag som gymnasielärare talar i egen sak. Och när jag är lärare och pratar på ett personalmöte tänker kollegerna att jaha nu är hon politiker i stället för att stå på vår sida.

Och hur påverkas relationen till dina chefer?

— Det är känsligt, för rektorerna och cheferna i förvaltningen är underställda mig när jag är politiker. Visst har det hänt under årens lopp att jag gått emot dem och kritiserat dem. Men jag tycker ändå att de har respekt för mig och jag för dem.

Hur kommer ditt politiska engagemang att se ut nästa mandatperiod?

— Jag planerar att sluta i facknämnderna och enbart sitta i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.

Arbetsbelastningen är hård för många lärare. Hur hinner du med politiken ovanpå det?

— Det är svårt och en av orsakerna till att jag vill dra ner på det politiska arbetet. Inom skolan har vi inte ekonomi för att ta in vikarier. Så jag har dåligt samvete när jag inte är på jobbet och sedan dåligt samvete när jag missar mina politiska uppdrag.

Lärare beskyller ofta kommunpolitikerna för att vara okunniga om skolan. Har de rätt?

— Jag kan hålla med om att de inte är lika insatta som lärare är. Men politikerna är lyhörda och ber mig ofta berätta vad som händer inom skolan. 

Per Hagström

Lärare största yrket på valsedlarna

0
0

9 procent av kandidaterna till landets kommunfullmäktige är lärare. Det gör dem till den största yrkesgruppen i politiken. Störst andel lärare har MP och V.

Kommunpolitiker beskylls ofta för att vara okunniga om skolan. Men på valsedlarna ­råder ingen brist på kandidater med skolkompetens. 

Det politiska engagemanget är större i lärar­kåren än i alla ­andra yrkesgrupper, visar Lärar­nas tidnings undersökning. 

Lärare utgör 8,9 procent av dem som angett yrke på valsedeln till landets alla kommunfullmäktige. Totalt är det 1 procent av lärarkåren som engagerar sig politiskt på kommunnivå, en hög siffra jämfört med de flesta andra yrken.

Men andelen lärare varierar kraftigt mellan partierna. Störst andel finns i Vänsterpartiet och Miljöpartiet, båda med nära 12 procent lärare bland dem som angett ett yrke. 

Martin Hedlund, som arbetat länge med medlemsfrågor inom Vänsterpartiet, tror att det har skett en tillströmning av lärare till partiet på senare år.

— Våra stora frågor — vins­ter i välfärden och riskkapitalbolag i välfärdssektorn — har blivit viktiga för många lärare, inte minst efter JB-konkursen. Och lärarna som redan finns i partiet har varit med och format politiken, så det är en växelverkan, säger han.

I Moderaterna är det där­emot 4 procent lärare och i Sverigedemokraterna drygt 1. 

Carina Herrstedt, skol­politisk talesperson för Sverige­demokraterna, förklarar den låga siffran med att det är känsligt för lärare att bli aktiva i partiet.

— Det accepteras inte i skolvärlden och vissa menar att lärare inte får vara sverige­demokrater, säger hon. 

Men undersökningar visar också att SD:s skolpolitik har lågt förtroende bland lärare. Kan inte det vara förklaringen?

— Jag tror att stödet för vår politik är större än vad som kommer fram. Men det finns en skämsfaktor kring Sverige­demokraterna som gör att lärar­na inte tittar på våra förslag utan bara säger nej direkt.

Är lärarbristen på era valsedlar ett problem för partiet? 

— Nej, även om vi saknar kompetensen bland våra aktiva så har vi kontakter med lärare som gärna ställer upp och bollar frågor med oss, säger ­Carina Herrstedt.

I absoluta tal finns flest lärare bland Social­demokraternas kandidater, 492 stycken, men de har också flest kandidater totalt sett.

Andra stora yrkesgrupper är olika vårdyrken samt kontorspersonal. Pensionärer, studenter och egenföretagare är också väl representerade bland kandidaterna till kommunfullmäktige.
I de grupperna ingår även lärar­studenter och pensionerade lärare.

Lärarnas goda representation i kommunpolitiken förvånar inte David Karlsson, docent vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. 

— Personer som är högutbildade och etablerade på arbetsmarknaden är i högre grad politiskt aktiva. Och i kommunpolitiken finns en över­representation av människor som arbetar inom den kommunala sektorn, konstaterar han. 

Finns det skäl att tro att lärare är särkilt politiskt engagerade?

— Jag gissar att många lärare är samhällstillvända personer som deltar i debatten på olika sätt. Och det är klart att det är en fördel om man ska jobba politiskt, säger David Karlsson. 

Har politikernas yrke betydel­se för deras politik?

— Vi vet att politikers sociala bakgrund har stor betydelse för deras prioriteringar. Om en politiker har kunskaper från läraryrket så påverkar det hans eller hennes prioriteringar, inte minst på skolans område. Det kan man vara helt övertygad om.

Är det bra att lärare styr över skolpolitiken? Ska inte politiker vara lekmän medan tjänstemännen är expertisen?

— Där är folk oense. Politiker får ofta kritik för att de vet för lite, att de borde vara mer välutbildade eller ha erfarenhet från de sektorer som de styr. Andra betonar att poli­tiker ska bidra med olika erfaren­heter och i första hand behöver generella kunskaper om hur samhället fungerar. 

Lotta Holmström Per Hagström

Utredare föreslår betyg från årskurs fyra

0
0

Regeringens utredare Martin Ingvar föreslår att betyg ska ges från och med årskurs fyra, i stället för som nu årskurs sex. Utredningen överlämnades på onsdagen till utbildningsminister Jan Björklund (FP).

[uppdaterad 2014-08-20 kl 16:10]

Kunskapskrav i läsförståelse ska införas från årskurs 1 och betyg ska sättas från årkurs 4. Det är två av förslagen i den utredning som hjärnforskaren Martin Ingvar gjort på uppdrag av regeringen.

– De OECD-länder som använder tidiga betyg når mycket bättre resultat än Sverige, säger Martin Ingvar.

Professor Martin Ingvar föreslår i sin utredning, som tillsattes i mars i år, att betyg ska införas från årskurs 4 istället för i årskurs 6 som i dag. Samtidigt konstaterar han att vare sig nyttan eller faran av tidiga betyg är klarlagd i forskningen.

– Det finns goda argument för och enstaka argument mot tidigare betyg, berättar han.

Även om forskningsstödet är svagt så visar beprövad erfarenhet att tidigare betyg har effekt, enligt Martin Ingvar.

– Om man tittar på de OECD-länder som vi jämför oss med så har de betyg tidigare och de har bättre resultat än vi har i Sverige.

Hur vet du att det är just avsaknaden av betyg som gjort att Sveriges resultat sjunkit?
– Jag vet inte att det är just betygen. Men betyg kräver at man har en tydlig bedömning längs vägen och har man det så blir undervisningen bättre. Det finns det vetenskapligt stöd för.

Finns det någon risk att betyg stjälper mer än hjälper svaga elever?
– Det finns enstaka data som talar för att vissa elever inte mår bra av tidiga betyg. Men om man går in och tittar på dessa data så ser man att effekterna inte är så stora och betygen inte har kunnat isoleras som den bidragande faktorn, anser Martin Ingvar.

Utbildningsminister Jan Björklund, som var med när utredningen presenterades på onsdagen, gör också han en internationell jämförelse.

– Länder som ligger högt i PISA börjar med betyg tidigt. I den betygsfria svenska skolan har resultaten sjunkit oavbrutet, säger han.

Men om man tittar tillbaka ett par decennier så klarade sig Sverige bra i internationella jämförelser trots sena betyg. Finns det verkligen en koppling?
– De lärare som var med och satte betyg på 70- och 80-talet hade ju med sig den bedömningskulturen även fortsättningsvis men efterhand så har kulturen försvagats, hävdar Jan Björklund.

Lärare som jag har talat med tycker inte att de behöver betyg för att identifiera elever som behöver extra stöd. Vad säger du om det?
– Lärarna i klassrummet ser säkert behovet men de får inte stöd från skolledningen eller kommunen för att sätta in extra hjälp. Betyg visar vilka elever som verkligen behöver hjälp och blir ett redskap när lärarna ska argumentera för mer stöd till eleverna, anser Jan Björklund.

Från oppositionen kommer hård kritik mot utredningens förslag om tidigare betyg.

–  På ren skånska: sluta klydda. Ni har precis genomfört ett nytt betygssystem, säger Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin till TT.

Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan beskyller förslaget för att vara valtaktik snarare än politik för bättre skolresultat.

– Vad vi behöver är inte att göra om betygssystemet vart fjärde år. Vad skolan är i större behov av är mer resurser, säger han.

Han är kritisk till förslagets tillkomst.

– Det skjuts från höften. Man bestämmer en linje och när det visar sig att den saknar forskningsstöd kör man ändå vidare. Det är en av anledningarna till att vi har de snabbast sjunkande kunskapsresultaten i OECD-området, säger Ibrahim Baylan till TT.

Även Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén ifrågasätter utredningen.

– Det är anmärkningsvärt att en utredare kommer fram till ett identiskt förslag som det som regeringen tidigare har lagt, säger hon.

Menar du att utredaren har varit styrd av regeringen?
– Jag säger att det är anmärkningsvärt. Det naturliga är väl annars att man först utreder en sak och sedan utgår från det, tycker Eva-Lis Sirén.

Eva-Lis Sirén menar att stödet för tidigare betyg är lågt inom lärarkåren. Hon hänvisar till en undersökning som visar att endast en procent av lärarna anser att tidigare betyg är den viktigaste åtgärden för att ta skolan framåt. En ny betygsreform är också ett resursslöseri, enligt henne.

– Ska lärarna än en gång tvingas använda värdefull tid för att implementera ett nytt betygssystem innan bläcket ens har torkat på det förra? undrar Eva-Lis Sirén.

Förutom tidigare betyg så föreslår Martin Ingvar också att det införs ett kunskapskrav i läsförståelse redan i årskurs 1.

– Det är det radikalaste förslaget att vi kräver en formell bedömning av hur skolan har lyckats med undervisningen i läsning i första klass. Vi kan inte ha det så att vi upptäcker först i fyran att ett barn inte kan läsa.

I utredningen finns också ett förslag om att det ska bli obligatoriskt för lärarna att använda nationellt fastställda bedömningsstöd i svenska och matematik i årskurs 1. Dessa ska tas fram av Skolverket.
 

Per Hagström

Risk att läsprov mäter fel saker

0
0

Mäter nationella provet i läsning för niondeklassare det som kursplanen kräver?

Det frågar sig Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete, i senaste numret av tidskriften »Utbildning och demo­krati — tidskrift för ­didaktik och utbildnings­politik«, ut­given av Örebro universitet.

Michael Tengbergs svar på frågan: Förmodligen inte.


Högbegåvad — en förbannelse?

0
0

Sär- och högbegåvade barn behöver särskilda pedagogiska insatser som helst ska sättas in redan i förskolan. Få special- och förskol­lärare har dock de kunskaper som krävs för att ge rätt stöd.

Det skriver professorn i special­pedagogik, Marie Westling Allodi, i senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift.

I åtta sak- och ämnesgrans­kade essäer av olika författa­re belyses de sär- och högbegåvade barnens belägenhet i skolan och i samhället och psykiatrin.

Valets frågor in i klassrummet

0
0

Eleverna har ockuperat Sveriges skolor och kräver självstyre. Fyra elevgrupper har bildats med olika syn på upproret och ockupationens mål. Skolverket kräver att val ska hållas på varje skola för att självstyret ska få fortgå.

Det är utgångspunkten i ett av flera rollspel kring demo­krati och politiska val som utarbetats av Sverok (Spelhobbyförbundet) och Sveriges elevkårer.

Tipset finns i »Valår i klassrummet« nr 2, ett magasin som vänder sig till lärare, utgivet av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

I tidningen ges mängder av tips inför valet av och för lärare.

Därför talar vi som vi gör i Norden

0
0

En språkförbistring vid en skål mellan två gäster på en norsk gård i fjällen år 1489 ledde till mord. Orsaken var att gästen Lidvord ville skåla med en annan gäst, Arne, med orden »Got sint ju«, som betydde »Gud välsigne dig«.

Men det gillade inte Arne för Lidvord valde att skåla på lågtyska och inte deras ­modersmål. Så Arne drog kniv, men det slutade med att han själv förlorade livet efter tre knivstick från Lidvord.

På föreningen Nordens samnordiska språkportal kan man hitta berättelser som den ovan och få reda på varför vi talar som vi gör i Norden.

Över 10 000 har skrivit under för förskolan

0
0

Lärarförbundets kampanj för en satsning på förskolan hade i början av juni fått in drygt 10 200 namnunderskrifter. Målet är att nå 25 000 till valdagen.

Namninsamlingen är en del av Lärarförbundets kampanj Skolan först, med målet att lyfta frågor om skola, förskola och fritidshem överst på dagordningen i valkampanjen. För förskolans del kräver förbundet nationella riktlinjer för barngruppsstorlek, personaltäthet och förskollärartäthet.

Namninsamlingen startades i april för att övertyga om vikten av att 15 barn står kvar i de allmänna råden för förskolan som en rimlig storlek på en förskolegrupp.

Målet är att få in 25 000 underskrifter, bland annat genom webbplatsen och andra sociala medier som Twitter och Facebook. Inger Maurin, vice ordförande i Lärarförbundet är övertygad om att de kommer att lyckas med det.

– De som finns nära barnen och förskolan ser tydligt betydelsen av mindre gruppstorlekar för att barnen ska få ut det som förväntas av förskoleverksamheten, säger hon.

Inger Maurin har träffat förskoleminister Maria Arnholm för att informera om kampanjen och lämnade då över de första 4 851 underskrifterna. Ministern kommer också att hållas uppdaterad om kampanjen med jämna mellanrum. Namninsamlingen pågår till och med valdagen och kommer sedan att överlämnas till ansvarig minister för förskolefrågor.

Vad tror du att det kommer att få för effekt?

– Med ett sådant starkt tryck så utgår jag från att politikerna inser betydelsen av att återinföra riktlinjerna. Det tillsammans med ökad lärartäthet är insatser som behövs för att stärka en likvärdig och hög kvalitet i förskolan.

Maria Nöjd

Välkommet vallöfte om lön

0
0

Lärarförbundet har arbetat stenhårt för ett statligt lönelyft. Socialdemokraternas utfästelse är därför en stor framgång.

Med lärarlönerna i fokus riv­startade hösten och valrörelsen. Förra veckan utmanade Lärarförbundet partierna att bekänna färg i lönefrågan. Häromdagen tog Socialdemokraterna bladet från munnen och presenterade en mycket välkommen statlig lärarlönesatsning.

Äntligen har Socialdemokraterna visat att talet om höjda lärarlöner inte bara är vackra ord. En nationell samling med 2,5 miljarder kronor årligen till höjda lärarlöner är ett ­viktigt steg för att höja yrkets attraktionskraft. Det är glädjande att S har förstått att det inte räcker med karriärtjänster — lärarkrisen kräver rejäla breda satsningar.

Lärarförbundet har under lång tid arbetat stenhårt för att få gehör för ett statligt lönelyft. Socialdemokraternas utfästelse är därför en mycket stor framgång. Men en statlig satsning innebär inte att kommuner och fri­stående skolor kan luta sig tillbaka. Ansvaret för lärarlönerna är gemensamt och utöver den summa som staten skjuter till måste kommuner och fristående ­skolor under många år satsa minst 1 procent mer på lärarna än vad övriga grupper på arbetsmarknaden får.

Lärarna är elevernas viktigaste resurs. Det är både rimligt och klokt att investera i den resursen. Höjda löner är helt nödvändigt för att säkra lärarförsörjningen i framtiden. Det skulle öka yrkets attraktivitet och locka fler unga till utbildningen, men också leda till att några av de 38 000 som lämnat yrket kan lockas att börja igen.

Dessutom är höjda lärarlöner en lönsam ­affär för samhället. Hur lönsam visade vi på Dagens Nyheters debattsida förra veckan tillsammans med Miljöpartiet och Lärarnas Riksförbund. Nationalekonomen Ingvar Nilssons beräkningar är hårdvaluta. Om en investering på 10 000 kronor i månaden per lärare leder till att antalet elever som hamnar i utanförskap minskas med bara en tredjedel så blir ändå samhällsvinsten 85 miljoner kronor — per lärare. Det handlar om hiskeliga summor.

Även med extremt försiktiga antaganden är lärarsatsningar en verkligt god affär för samhället. Det räcker att en lärare kan hjälpa en enda elev mer under hela sin lärar­gärning, så har hela satsningen betalats tillbaka med råge för kommunkassan. För samhällsekonomin som helhet blir vinsten nästan fem gånger de medel som investerats i läraren. Nilssons rapport visar tydligt hur mycket man kan vinna med satsningar här och nu i stället för att lappa och laga i efterskott.

Det kommer att hända mycket mer innan den här valrörelsen är över. Trycket på skolfrågorna är stort. Det märkte vi i Almedalen — när Lärarförbundets skoldebatt med de fyra utbildningsministerkandidaterna från S, M, MP och FP blev så välbesökt att folk fick stå utanför och titta och lyssna genom dörrar och fönster. Vi kommer att märka det i hela landet när vi presenterar Bästa skolkommun om knappt två veckor.

I valrörelsens slutskede vill vi se en ­ambitionsökning i skolpolitiken. Målet måste vara att ha en skola som kan hjälpa varje elev, inte 75 procent av eleverna eller 90 procent. Det är inte värdigt ett kunskapsland att förvänta sig att lärarna ska vara idealister som trollar fram lösningar med knäna när budgeten är slut.

Eva-Lis Sirén Lärarförbundets ordförande
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live