Nyanlända elever är en särskild utmaning för skolan. Det kan vara svårt att skilja ut vad som är ovana vid ett nytt språk, psykisk ohälsa eller kanske en funktionsnedsättning.

Mattekunskaperna hos Sveriges ingenjörsstudenter har försämrats kraftigt de senaste 20 åren. Det visar resultaten från diagnostiska prov som varje år genomförs av Chalmers och KTH.

Hela 20 procent av studenterna som började sina civilingenjörsstudier på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm i höstas klarade inte ens grundskolenivån i skolans eget diagnostiska matteprov.

Det är dubbelt så många jämfört med 1998, skriver Svenska Dagbladet. Andelen studenter som nådde högsta poäng på provet halverades i samma jämförelse.

För Chalmers i Göteborg, som i höstas beslöt att ge precis samma prov som 1992, var resultaten ungefär desamma. I majoriteten av frågorna var andelen som svarade rätt hälften så stor som 1992, i vissa fall bara en tredjedel. Den svåraste uppgiften klarade 27 procent av de sökande 1992 men bara knappt 5 procent hösten 2013.

För svag matteundervisning i grundskolan och gymnasiet kombinerat med för generös betygssättning ligger bakom de dåliga resultaten, tror Jana Madjarova, biträdande professor i matematik vid Chalmers.

… kanslichef på Lärarförbundet.

Förbundsstyrelsen har kallat till representantskap i Lärarförbundet 20 maj. Varför då?
– För att fortsätta dialogen med representantskapets ombud om det kommunala avtalet.

Kommer ni då att ta ställning till om det sista året i det fyraåriga läraravtalet ska sägas upp?
– Nej, det är inte avsikten. Det finns inte tillräckligt med underlag för att fatta ett sådant beslut redan då. Vi måste till exempel veta vad löneutfallet blir för 2014 och hur inriktningen ser ut för 2015.

När kommer ni att ta ställning till en eventuell uppsägning av avtalet?
– I slutet av året, rimligen i december. Då är valet över, en ny regering har presenterat sin politik och de nya majoriteterna i kommunerna har lagt fram sina budgetar.

Är det inte smartare att använda uppsägningshotet inför valrörelsen?
– Det är snarare tvärtom. Om vi har sagt upp redan då finns det ju inget hot kvar. Vi vill ha kvar det esset för att kunna sätta så mycket tryck som möjligt på politikerna.

Vad avgör om avtalet sägs upp?
– Det är en samlad bedömning av om det sker en relativlöneförskjutning till lärarnas fördel.

Regeringen har satsat på att öka intresset inför EU-valet genom att bland annat få skolorna att ordna skolval. Men intresset är skralt. – Det är så klart jättetrist, säger EU-minister Birgitta Ohlsson (FP).

En av de viktigaste punkterna i regeringens 60-miljonerssatsning för att öka intresset för valet till EU-parlamentet är att skolorna ska ordna skolval. Men av landets 4.000 skolor har bara 164 anmält intresse inför EU-valet, att jämföra med förra riksdagsvalet då 1.500 skolor arrangerade val, uppger Ekot.

– Att man inte i skolan går och röstar till EU-valet är kanske inte det största problemet, utan att man inte pratar om EU i skolan och att det inte blir de kringaktiviteter som egentligen är det viktiga med skolvalet, säger Mimmi Garpebring, ordförande för Sveriges elevråd, till TT.

Alice Bah Kuhnke, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, beskriver satsningen på skolval i samband med EU-valet som stor. Målet är att 500 SKOLOR ska anordna val. Vad det bristande intresset beror på vet myndigheten inte riktigt.

– Men vi tror att man valt att satsa på riksdagsvalet till hösten. Det finns generellt ett lägre intresse för EU-valet i stort. Vi tror också att det kan bero på att SKOLORna är pressade inför terminsslutet. Det gäller både lärare och rektorer men framför allt elever, säger hon.

Birgitta Ohlsson håller med om att EU-valets tajming, sett ur ett skolperspektiv, inte är det bästa. Valet hålls den 25 maj.

– Det jag gjort för att påminna är att jag dels skrivit brev till landets samtliga rektorer för både högstadie- och gymnasieskolor, dels är jag ute själv flera gånger i veckan och talar för förstagångsväljare på gymnasieskolor, säger hon.

Än har skolorna chansen att anmäla intresse, och både Alice Bah Kuhnke och Birgitta Ohlsson hoppas och tror att fler ansluter.

– Att gå miste om den chansen att lyfta in EU-frågorna i det svenska klassrummen vore väldigt trist, säger Alice Bah Kuhnke.
 

Lärarnas tid till för- och efterarbete bör fördubblas under mandatperioden. Det är ett av Miljöpartiets löften inför valet.

Miljöpartiet anser att lärarnas arbetssituation är ohållbar och att detta leder till att de inte har möjlighet att förbereda undervisningen på bästa sätt. Partiet – som nu lanserar sig som Skolpartiet de gröna - vill att lärarna ska ha lika mycket tid till för- och efterarbete som de har för undervisningen. Därför måste tiden till för- och efterarbete i ett första steg fördubblas under de kommande fyra åren.

Detta ska möjliggöras genom fem förslag:

Ett av förslagen handlar om att kommunerna ska uppmanas att tillsammans med de fackliga organisationerna träffa frivilliga överenskommelser som reglerar lärarnas för- och efterarbete. Detta har Uddevalla kommun gjort. Lärarna där uppskattar regleringen, eftersom den anger rimliga tidsangivelser för för- och efterarbetet.

Ett annat förslag handlar om att de nationella proven ska utvärderas vad gäller tidsåtgång, syfte och effekt. Under utvärderingen görs proven i NO och SO årskurs sex och nio frivilliga. Lärarförbundet och Sveriges Elevråd har tidigare lagt ett liknande förslag.

Ett tredje förslag handlar om att ge rektor rätt att avvisa nya arbetsuppgifter från kommunen eller friskoleföretaget om inte huvudmannen också avsätter pengar som betalar skolans merarbete.

Dessutom upprepar Miljöpartiet sina tidigare förslag om att 10.000 fler medarbetare ska anställas i skolan och att lärare ska få rätt att besluta om särskilt stöd.

Miljöpartiet avvisar också regeringens förslag om betyg i årskurs fyra, bland annat med motiveringen att det skulle öka lärarnas administrativa pålagor.

Antalet förstahandssökande till samtliga typer av lärarutbildningar ökade hösten 2014 jämfört med året innan, enligt statistik som presenterades på tisdagen. Men det är ingen garanti för att det utbildas fler lärare i slutänden.

Antalet förstahandssökande till utbildningar som leder till yrkesexamina ökade höstterminen 2014 jämfört med höstterminen 2013. Ökningen var 12 procent för lärar- och förskollärarutbildningarna. Störst procentuell ökning stod läkarutbildningen för (15 procent), men räknat i absoluta tal var ökningen störst till lärar- och förskollärarutbildningen. Det visar preliminära siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR) som presenterades på tisdagen.

Att antal sökande och förstahandssökande ökar är dock ingen garanti för att fler verkligen börjar en utbildning. Som Lärarnas tidning tidigare berättat var det försumbart fler (1 procent) som började ett lärarprogram hösten 2013 jämfört med 2012, trots att antalet förstahandssökande ökade med 15 procent.

När det gäller förstahandssökande till lärarutbildningar hösten 2014 ökade specialpedagogutbildningen mest, med 51 procent. Antalet sökande till ämneslärarutbildningen mot årskurs 7-9 minskade med 2 procent, samtidigt som motsvarande inriktning mot gymnasiet ökade med 12 procent eller 229 individer.

Lärarförbundets tidningar Alfa, Origo, Förskolan och Lärarnas tidning är nominerade till fina priser på Fackförbundspressens dag. Vinnarna avslöjas i kväll i Lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm.

Alfa och Origo uppmärksammas för sina vassa krönikörer. Inför Fackförbundspressens dag har tidningarna varsin text nominerad i kategorin Bästa kommenterande text.

Gunilla Molloys text En liten bokstav gör obeskrivligt stor skillnad tävlar alltså mot bland andra Anna Perssons krönika Därför har mina elever inga läxor.

Lärarnas tidning och Tidningen Förskolan nominerade till Bästa bild.

Fotografen Caroline Tibell leker med speglar och skuggor när hon skildrar en av de mer okända medlemsgrupperna i Lärarförbundet i artikeln Kyrkomusiker vill fram ur skuggan (Lärarnas tidning nr 13 2013).

Fotograf Anders G Warne har blivit nominerad för sina fina bilder på förskollärare tillsammans med barn i olika åldrar i artikeln Lärarrollen i olika åldrar (Förskolan nr 5 2013). För ovanlighetens skull fotograferade i ateljemiljö.

Här kan du läsa om samtliga nominerade.

Många elever uppmanas att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan trots att utbildningen ska vara helt kostnadsfri. Det visar en enkät som Rädda Barnen har gjort.

25.000 barn har fyllt i Rädda Barnens enkät Ung röst om hur de mår. En av frågorna handlar om avgifter i skolan. Hela 43 procent av de svarande uppger att de har uppmanats att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan, rapporterar Sveriges Radio. Detta trots att utbildning ska vara gratis för alla.

Det kan handla om avgifter för skolutflykter eller utgifter för att betala mat när de är ute på skolutflykter.
I samma enkät uppger drygt en tiondel att de oroar sig för att familjens pengar inte ska räcka till. 8 procent har till exempel inte kunnat delta i en fritidsaktivitet under det senaste året för att det har kostat för mycket.

Enligt Rädda Barnen innehåller skollagen en lucka som innebär att elever kan få betala en mindre summa pengar för olika aktiviteter.

– Det tycker vi är väldigt negativt. Men det finns också exempel på kommuner som har sagt att i vår kommun så betalar skolan allt, och det tycker vi att fler kommuner ska göra, säger Rädda Barnens ordförande Inger Ashing till Sveriges Radio.

Antalet ansökningar om lärarlegitimation uppgår nu till nästan 200.000. 160.000 lärare har legitimerats. Men handläggningstiderna är i vissa fall fortfarande mycket långa. Det skriver Skolverket i en rapport till regeringen.

Ansökningarna om lärarlegitimation fortsätter att strömma in trots att de snart överstiger 200.000. Skolverket räknar med ytterligare 76.000 ansökningar under 2014. Hittills har 178.000 legitimationer utfärdats. Antalet legitimerade lärare är dock lägre eftersom drygt 18.000 personer har både en lärar- och en förskollärarlegitimation.

Anledningen till att Skolverket räknar med en ökad tillströmning av ansökningar i år är de nya regler som infördes i december, som innebär att yrkeserfarenhet blir behörighetsgivande. Förslaget att ta bort kravet på genomförd introduktionsperiod för att bli behörig kan också komma att öka antalet ansökningar kraftigt.

Handläggningstiden för ansökningarna varierar mellan ett par månader och tre år. Ett tusental ansökningar som kom in 2011 är fortfarande inte behandlade. I 30 procent av fallen överstiger handläggningstiden 12 månader.

De ansökningar som tar längst tid att behandla kommer i första hand från yrkeslärare och lärare med utländsk examen.  

För närvarande prioriterar Skolverket ansökningar från förstelärare, eftersom dessa behöver legitimation för att huvudmannen ska kunna ansöka om pengar från staten för dessa tjänster.

Socialdemokraterna vill bygga ut yrkesutbildningen med 30.000 nya platser nästa år. Men det är inte möjligt med dagens lärarbrist, anser Lärarförbundet.

Redan i höstas föreslog Socialdemokraterna en satsning på vuxenutbildning. Nu plussar partiet på 900 miljoner kronor och viker 2,5 miljarder kronor i sin vårbudgetmotion till 30.000 fler platser inom komvux, yrkesvux och yrkeshögskola.

10.000 av platserna öronmärks för arbetslösa under 25 år som inte har fullständig gymnasieexamen. 10.000 går till utbildning för andra arbetslösa och lika många platser till är för personer som vill komplettera sin gymnasieutbildning eller läsa in en högre yrkesutbildning.

– Vi vill rusta människor så att de ska kunna ta jobb och motsvara den kompetens som arbetsgivare efterfrågar, säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson

Lärarförbundet gillar förslaget i sig, men med dagens lärarbrist går det inte att genomföra redan nästa år, om man inte först satsar på att rekrytera och utbilda fler lärare.

– Det kommer att saknas minst 1.300 lärare Var ska de lärarna komma ifrån? undrar ordförande Eva-Lis Sirén.

De lärare som behöver anställas ska både vara yrkeserfarna och ha lärarkompetens.

– Det är en väldigt svårrekryterad yrkesgrupp. Vi har redan stor brist där, säger Sirén.

Övningar som fallskärmen och rullstolsdansen hjälper elever på tidig utvecklingsnivå att utveckla sina sinnen. I Vidga vyerna finns massor av matnyttiga tips, anser recensent Petra Sivhult.

Detta är enbok som vänder sig till alla som är intresserade av undervisningsaktiviteter inom grundsärskolans träningsskola. För mig är boken intressant eftersom jag tidigare har varit verksam inom träningsskolan och alltid söker efter användbar litteratur som kan utveckla undervisningen. Jag önskar att Vidga vyerna hade dykt upp tidigare, men nu är den här och därför vill jag rekommendera den till alla specialpedagoger, speciallärare och andra som är verksamma inom grundsärskolan.

Boken erbjuder tips och idéer för undervisning av elever på tidig utvecklingsnivå. Den börjar med en kort presentation av sinnesstimulans för att sedan gå in djupare och presentera varje sinne samt hur miljön kan anpassas. Därefter introducerar författaren en uppsjö av aktiviteter som är specifikt kopplade till ämnesområden. Några aktiviteter man finner är fallskärmen och rullstolsdansen. Vidare finns det förslag på övningar som kan genomföras till musik, i köket, ute i naturen eller i vattnet.

 

Bokens syfte, förutom att presentera olika undervisningsaktiviteter, är att synliggöra möjligheten att vidareutveckla undervisningen för alla elever inom grundsärskolans träningsskola. Allt som krävs är inspiration och erfarenhet. Som pedagog välkomnar jag alla tips och speciellt uppskattar jag när det finns en genomtänkt idé bakom varje aktivitet. Författaren är noga med att påpeka att alla aktiviteter har kopplats till läroplanen och kursplanen. Aktiviteterna i sig tycker jag är väldigt kreativa och genomförbara och jag tror att många kommer att känna igen sig, och samtidigt inspireras att prova något nytt.

Vidga vyerna har ett enkelt och tilltalande språk och det går alldeles utmärkt att läsa boken från pärm till pärm eller använda den som uppslagsbok. Det är en tunn bok på cirka 70 sidor, men innehåller likväl värdefullt material. Därför vill jag ännu en gång uppmana alla som vill vidga sina vyer att läsa den.

Lärarnas tidning vann kategorin Bästa bild när fackförbundspressen i går samlades för att belöna god journalistik. Tidningen Origo vann kategorin Bästa kommenterande text.

Lärarnas tidning och Origo vann två av åtta kategorier när Fackförbundspressens dag i går anordnades på Lärarnas hus i Stockholm.

– Det är roligt att Lärarförbundets tidningar står starka i konkurrens med andra tidningar från fackförbundspressen, säger Annica Grimlund, chef för Lärarförbundets tidningsavdelning.

Fotografen Caroline Tibells bild på en kyrkomusiker, publicerad i ett reportage i Lärarnas tidning, vann Bästa bild.

Anna Persson vann Bästa kommenterande text för sin krönika ”Därför har mina elever inga läxor” publicerad i Origo.

– Vi satsar på kvalitetsjournalistik och vill ge våra läsare, Lärarförbundets medlemmar, tidningar som speglar yrkeskårens villkor. De ska känna sig stolta över och ha nytta av tidningarna, säger Annica Grimlund.

Origo vann dessutom tävlingen Bästa omslag. Här utses vinnaren inte av en jury utan genom omröstning bland journalisterna och varje tidningsredaktion har själva nominerat ett omslag var.

Läs om alla vinnarna här.

Skolinspektionen vill stoppa internationella skolor för elever som är i Sverige en kortare tid. Anledningen är att skolorna inte följer svensk läroplan.

International School of Lundär en kommunal skola för barn till utländska specialister som är i Sverige en kortare period för att jobba på universitetet eller företag. Eleverna läser enligt internationellt godkända läro- och kursplaner som är likadana över hela världen. Liknande skolor finns i Stockholms- och Göteborgsområdet samt i Älmhult

Men nu har Skolinspektionen gått till domstol för att få ut ett vite på 400.000 kronor av skolan i Lund, skriver Dagens Samhälle. Skälet är att kommunala skolor måste följa svensk läroplan.

Problemen uppstod när grundskolans nya läro- och kursplaner infördes 2011. De är alltför olika den internationella läroplanen för att kunna synkroniseras med denna, vilket var möjligt tidigare.

Kommunalråden i Lund och Stockholm vill, enligt Dagens Samhälle, ha en lagändring så att det går att locka specialister och duktiga forskare till Sverige även i fortsättningen.

Lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund riskerar att mötas av utanförskap och diskriminering. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

I studien undersöker forskaren Zahra Bayati utomeuropeiska studenters studievillkor på tre olika lärarutbildningar. Resultatet visar att utbildningarna är illa förberedda för en mångetnisk studentgrupp.

 – Många av lärarutbildarna som deltagit i studien är medvetna om villrådigheten och de bristande kunskaperna i att bemöta mångfalden. Men att få utbildning i de frågorna är inte prioriterat i lärarutbildningen, säger Zahra Bayati.

Avhandlingen visar att det inte är ovanligt att studenter med invandrarbakgrund utesluts vid gruppbildningar och att deras diskussionsinlägg och studieprestationer nonchaleras och ignoreras.

Den privatdrivna förskolan slipper betala 30.000 kronor i vite. Det finns nämligen ingen reglering i skollagen om hur många förskollärare det ska finnas på en förskola.

Lidingö stad ställde som krav att de privatdrivna förskolorna i staden skulle ha minst 33 procent anställda förskollärare. Men det uppfyllde inte Futuraskolans förskola i Gåshaga.

Därför beslutade Lidingö stad om ett föreläggande om att förskolan måste anställa fler förskollärare. Till föreläggandet kopplades ett vite på 30.000 kronor.

Futuraskolan överklagade till förvaltningsrätten som gav företaget rätt. Motiveringen var att skollagen inte föreskriver hur stor andel förskollärare som måste finnas på förskolan. Lidingö stad överklagade beslutet, men Kammarätten går på samma linje.

Lidingö stad måste väl ha vetat om vad skollagen säger. Varför drev ni ändå frågan vidare i domstol?

– Vi tyckte att det fanns skäl att få någon slags nivå satt på minsta andel förskollärare. Hur liten den egentligen får vara för att det ska vara acceptabelt, kommenterar utbildningschef Per-Åke Henriksson på Lidingö stad.

Domstolarnas beslut pekar på att det finns en otydlighet i skollagen, menar han.

– Det gör att det är fritt fram för egna tolkningar och att det inte går att sätta krav på likvärdighet mellan olika förskolor när det gäller andelen förskollärare.

Efter domstolstvisten har förskolan anställt fler förskollärare.

– I och med att vi har satt fokus på bemanningsfrågan har föräldrar agerat och Futuraskolan har tagit tag i problemen.

Lärarstudenter vid Malmö högskola har fått stora delar av sin utbildning underkänd när de ansökt om lärarlegitimation, skriver Sydsvenskan. Deras huvudämne räcker inte för behörighet. Men de är inte ensamma. Tusentals examinerade lärare har råkat ut för samma bedömning. Men det kan löna sig att överklaga.

Lärarutbildningen med kultur, medier och estetik (KME) som huvudämne gavs på Malmö högskola under tio år. Hundratals studenter har gått den. Men när de ansökt om lärarlegitimation visar det sig att de inte är behöriga att undervisa i sitt huvudämne. De kommer inte upp i tillräckligt med poäng.

Orsaken är nya statliga skolreformer de senaste åren, enligt Skolverket. Nya behörighetskrav gäller och ämnesövergripande kurser når ofta inte upp till dessa.

Konsekvensen för lärarna är att de endast får behörighet i sidoämnen, inte sitt huvudämne.

– Det är en skandal att vi betalar och genomför en utbildning hos en myndighet, som en annan statlig myndighet sedan underkänner utifrån de krav som regeringen ställer, säger Socialdemokraternas skolpolitiske talesman Ibrahim Baylan till TT.

Tre av de före detta studenterna på utbildningen i Malmö har JO-anmält Skolverket för rättsosäker handläggning, enligt Sydsvenskan. De har gått exakt samma utbildning, men huvudämnet har gett de helt olika behörigheter. En av dem hoppades på behörighet i något estetiskt ämne, men fick bara behörighet i sidoämnet engelska. I tisdags avskrev dock JO deras anmälan.

Problemet med att ämnesövergripande utbildningar krockar med nya behörighetskrav är ganska vanligt, enligt Skolverket.  

– Vi har väldigt många exempel. Det handlar om tusentals personer som gått lärarutbildningen de senaste tio åren som inte får den behörighet som de trodde att de skulle få, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket till TT.

Anders Olsson, ansvarig för lärarutbildningen på Malmö högskola, säger till TT att lärosätena inte har gjort något fel, men att det man kan göra är att erbjuda fortbildning.

Vad man som enskild lärare kan göra om man beviljats legitimation men vill ha behörighet i fler ämnen eller årskurser är att begära omprövning eller överklaga Skolverkets beslut i domstol.

En av tre lärare får helt eller delvis rätt i Förvaltningsdomstolen, visade en granskning som Lärarnas tidning gjorde för ett år sedan.

De tre lärare som JO-anmält Skolverket har inte överklagat Skolverkets beslut.

Ibrahim Baylan anser att regeringen bör ge direktiv till Skolverket för att hitta en lösning i frågan. Han föreslår, enligt TT, att man antingen ger dispens för de här utbildningarna eller hittar andra sätt för att de som skaffat sig utbildningen ska kunna undervisa i ämnena.

Bedömningen i ämnet idrott och hälsa har gått från att mäta resultat till att bedöma rörelsekvalitet. Mer bedömningsstöd är efterfrågat och fler än det som finns är på väg.

Det kokar inom lärarkåren i ämnet idrott och hälsa. Stor osäkerhet om vad som ska bedömas råder och kritiken mot begreppet rörelsekvalitet är stark. Ingen tycks riktigt förstå vad det är och än mindre hur det ska bedömas. Osäkerheten beror enligt professor Håkan Larsson vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, på att ämnet har ändrats så mycket under senare år att aktiva lärare ur olika generationer har olika syn på vad ämnet går ut på. Men även de ny­utexam­inerade känner sig förvirrade. Vilket inte är så konstigt, medger Håkan Larsson, eftersom till och med lärarutbildarna är osäkra på vilken kunskap det egentligen är som ska bedömas.

Det är dock inte för att staten vill vara elak mot lär­arna som det har blivit så här. Det är för att man har velat bemöta tidigare kritik och rätta till felaktigheter. Ämnet som i dag kallas för idrott och hälsa fick under flera decennier kritik för att vara alltför likt tävlingsidrotten – man lockade bara de redan frälsta. Det var också stora skillnader i både förutsättningar och betyg för killar och tjejer och många undrade var hälsoperspektivet tagit vägen.

Den kritiken försökte staten bemöta 1994 då ämnet fick ett tydligt hälsofokus i stället för ett idrottsfokus. Dessutom blev skolan målstyrd och alla ämnen blev kunskapsämnen. Många lärare tolkade det som att ämnet idrott och hälsa skulle teoretiseras och skriftliga prov blev vanliga.

Det ledde i sin tur till ny kritik som staten försökte bemöta i Lgr 11 och Lgy 11 genom att betona rörelse. I grundskolan genom begreppet allsidig rörelseförmåga och i gymnasiet genom begreppet kroppslig förmåga. Men det var för lärarkåren nya begrepp som inte vilar på vetenskaplig grund.

– Det finns inga studier som visar vad allsidig rör­elseförmåga är så ingen vet egentligen. Däremot finns studier som använder andra begrepp som till exempel rörelsekompetens. Det påpekades under remissrundan men Skolverket sa nej till att använda ordet kompetens, säger Håkan Larsson.

När GIH fick verkets uppdrag att ta fram bedömningsstöd i ämnet, först för årskurserna 7–9, och sedan för gymnasiet, årskurs 6 och specialidrott, löste man problemet effektivt.

– När vi har resonerat har vi utgått från att rörelsekompetens är detsamma som allsidig rörelseförmåga, avslöjar Håkan Larsson.

Och vad är då det? Ja, något riktigt tydligt svar ges inte i bedömningsstöden till många lärares besvikelse och frustration. Det lärarna efterlyser är tydliga elevsvarsexempel insorterade i betygsfack så som det ser ut i facit till de nationella proven. Elevsvarsexempel av olika kvalitet finns visserligen med i bedömningsstödet men det står inte utskrivet vilket betyg respektive svar bör få.

– Bedömningsstödet ska inte ersätta styrdokumenten, det ska vara ett stöd för bedömning. Det är inget facit, det är ett diskussionsunderlag, konstaterar Håkan Larsson och fortsätter:

– Lärarna bör se oss som skrivit stöden som kollegor som fått tid och pengar att göra det som de i sina respektive kollegier också måste göra fast med vårt stöd, det vill säga diskutera vad eleverna ska lära sig och vad som ska bedömas.

Om man som en del lärare ser fokuseringen på rör­elsekvalitet som en återgång till resultatmätning – om man har en bra rörelsekvalitet hoppar man väl också högst – har man miss­uppfattat begreppet hävdar Håkan Larsson.

– Då blandar man ihop rörelsekvalitet med rörelsekvantitet, säger han och exemplifierar med att om en lång elev kastar längre än en kort elev behöver inte det betyda att den långa har bättre rörelse­kvalitet än den korta utan bara att hen har längre armar.

– Att rörelsekvaliteten sedan blir bättre ju mer vältränad man är, är en annan sak. Det är ändå rörelsekvaliteten, inte resultatet som ska bedömas.

Att ämnet idrott och hälsa därmed har gått från att vara en ”resultatsport” till att vara en ”bedömningssport”, gör att många lärare upplever att bedömningen har blivit mer subjektiv, och därmed mindre likvärdig, än tidigare.

– Många tycker nog att det skulle kännas bättre att låta ett tolvminuters Coopers löptest avgöra betyget men då skulle elevernas fysiska mognad bli helt avgörande och frågan är om det ska vara syftet med vårt ämne, undrar Håkan Larsson.

Han tycker att problemet med bedömning i idrott och hälsa i stället är att det fortfarande är för mycket fokus på aktiviteter och att många lärare tycks tro att det är utförandet av en aktivitet som ska bedömas och inte, vilket är det korrekta, en förmåga.

– Först ska läraren fundera över vilken förmåga som ska bedömas och sedan välja en aktivitet som synliggör den förmågan.

Det innebär att bara för att en elev har ett funktionshinder som gör att hen inte kan utföra en viss aktivitet så är inte den eleven diskvalificerad från att få ett betyg för det. Läraren måste i stället försöka fundera ut en aktivitet som eleven kan genomföra som synliggör den förmåga som ska bedömas. Vissa funktionshinder, som till exempel grovmotoriska svårigheter, kan dock göra det svårt att få till en bra rörelsekvalitet, och därmed ett högt betyg i idrott och hälsa.

– Ja, det tycker jag är ett problem med det nuvar­ande betygssystemet. Men liknande problem finns även i övriga ämnen, det blir bara mer synligt i idrott och hälsa, säger Håkan Larsson.

En fråga som ofta dyker upp i bedömningsdiskussioner i idrott och hälsa gäller kunskapskravens formulering i Lgy 11 att eleven med goda rörelsekvaliteter ska kunna genom­föra en bredd av aktiv­iteter som utvecklar den kroppsliga förmågan.

Frågan är vad en bredd av aktiviteter är? Svaret som bedömningsstödsgruppen vid GIH ger är att det är ungefär en handfull, inte mer. Alltså långt ifrån det smörgåsbord som många lärare inom ämneskåren gärna serverar.

– Det viktiga är inte om det är tre eller sex aktiv­iteter, det viktiga är att det handlar om olika kategorier av aktiviteter, till exempel idrott, dans, friluftsliv, och inte sex olika bollsporter. För i det senare fallet handlar det inte om en bredd utan om olika typer av köttbullar, konstaterar Håkan Larsson.

---

Fotnot: Bedömningsstödet i idrott och hälsa för årskurs 7–9 publicerades 2012 och finns på skolverket.se. Bedömningsstödet för årskurs 6 och för gymnasieskolan kommer troligen att publiceras under vår­terminen 2014 medan stödet för specialidrott troligen dröjer till årsskiftet 2014/2015.