Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live

Friskola i Stockholm stängs

0
0

Allvarliga missförhållanden, obehöriga lärare och kränkande behandling. På fredagen stängde Skolinspektionen den fristående grundskolan Central Skola Al-Huda i Stockholm efter flera års kritik.

Det är tredje gången som en friskola stängs med omedelbar verkan, sedan skollagen skärptes i fjol. Tidigare har Skolinspektionen beslutat att stänga en friskola i Göteborg och en i Malmö.

Enligt inspektionen får eleverna inte tillräcklig undervisning i alla ämnen och betygssättningen är inte rättssäker.

- Det finns många brister, flera av dem allvarliga, och det har pågått under lång tid. Skolan har trots att de blivit uppmärksammade på dessa brister inte haft förmågan att rätta till dem, säger Håkan Eilard, enhetschef på Skolinspektionen.

Dessutom har det förekommit incidenter som mobbning och kränkande behandling som skolan inte kunnat hantera.

Skolan, som ligger i Älvsjö, har inriktning mot arabisk kultur och språk men är öppen för alla. Den har cirka 70 elever från Botkyrka, Stockholm och Huddinge. Dessa kommuner ansvarar nu för att eleverna får en plats i kommunala skolor till hösten.

TT har sökt skolans rektor utan framgång.
 

Anna Lena Wallström/TT Ninna Bengtsson/TT

Näthögskolor vill ha säkrad kvalitet

0
0

När allt fler pluggar på distans måste högskolor och universitet se till att ge dem samma service som studenter på campus. Lärosäten med nätstudier behöver certifieras, tycker rektorerna för Mittuniversitetet och högskolorna i Dalarna och på Gotland.

Nätstudierna växer väldigt, väldigt snabbt just nu, men jag vågar säga att mycket av vårt sätt att tänka runt högre studier fortfarande bygger på att det handlar om studenter på campus som läser program och är i 24-årsåldern, säger Jörgen Tholin, rektor vid Högskolan på Gotland.

Men i dag är högskolestudenter lika mycket nätstudenter som är både äldre och yngre än 24 och som läser fristående kurser.

– Därför behöver vi diskutera våra kvalitetskriterier också ur det perspektivet, säger Tholin.

Högskolan på Gotland, Mittuniversitetet och Högskolan i Dalarna har störst andel distansutbildning - 67, 55 respektive 50 procent av sina kurser. Att skolorna inte hängt med i den snabba utvecklingen är både sant och falskt, tycker han.

– Vi som uppmanar till certifiering har ju varit aktiva med nätstudenter och har hunnit med tekniskt, men övergripande kvalitetsfrågor behöver också tas upp då och då, och dem vill vi diskutera med andra lärosäten

En certifiering skulle kunna säkra kvaliteten på såväl utbildning som teknik och stöd från skolan.

– Distansutbildningar behöver en egen pedagogik, i dag krävs ingen direkt kompetens av en adjunkt eller professor för att hålla en nätkurs. Den pedagogik som finns lär ut hur en föreläsning läggs upp för de studenter som finns framför näsan. Så lärarna är också en del av detta, säger Jörgen Tholin.

Varje lärosäte som erbjuder distansutbildning bör även ha tänkt igenom sina nätlösningar, tycker han, så att de är både effektiva och driftsäkra och ger nätstudenter samma information och service som studenter på campus.

Britt Ledberg/TT

Fler anmälde till Skolinspektionen

0
0

Under årets första sex månader tog Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) emot 1 526 anmälningar om missförhållanden. Det är 112 fler anmälningar än motsvarande period i fjol. De flesta anmälningarna rörde kränkande behandling och brist på särskilt stöd.

Skolinspektionen och BEO fattade under det första halvåret beslut i knappt 1 800 ärenden - äldre och nyare.

Sett under längre tid har anmälningarna ökat påtagligt. En förklaring är att allt fler blivit medvetna om elevernas rättigheter.

TT

Bara 20 skolor utan anmärkning

0
0

På 20 skolor i landet kan de anställda och eleverna känna sig nöjda. När Skolinspektionen gjorde tillsynsbesök klarade de sig nämligen utan ett enda påpekande, vilket är mycket ovanligt:

– Det brukar alltid vara väldigt få skolor som får rent protokoll eftersom vi i vår tillsyn fokuserar på brister, konstaterar Skolinspektionens pressekreterare Carina Larsson.

Skolinspektionen besökte totalt 584 skolor, 470 grundskolor och 114 gymnasieskolor, i ett 20-tal kommuner under det första halvåret i år. Så gott som alla fick en eller flera anmärkningar, oftast om brister i särskilt stöd, alltså att elever inte får extrahjälp vid behov. Betygssättning, trygghet och studiero är andra vanliga brister.

Fem av de prickfria skolorna finns i Växjö, tre i Falutrakten och ytterligare tre i Göteborg.

TT

Lärarnas arbetsglädje minskar

0
0

Lärarnas arbetsglädje har stadigt minskat de senaste fem åren, enligt en ny undersökning. Privat anställda lärare är mer nöjda med sitt arbete än kommunalt anställda.

 

Undersökningen har gjorts av Svenskt Kvalitetsindex på uppdrag av Lärarförbundet. Lärare har fått svara på frågor inom nio olika områden, exempelvis organisation, arbetsförhållanden och engagemang.

Alla områden utom två – närmaste chef och samarbete – får sämre resultat jämfört med förra årets undersökning.

Grundskollärarna är de lärare som känner minst arbetsglädje och högskolans lärare är de som är nöjdast med sitt arbete.

Privat anställda lärare är nöjdare än kommunalt anställda inom alla de undersökta områdena. Skillnaden är allra störst när det gäller synen på ledningen.

Ingvar Lagerlöf

Krav på mer pengar till lärarleg

0
0

Skolverket begär mer pengar från regeringen till arbetet med att utfärda legitimationer. För att nå målen nästa år krävs nästan dubbelt så mycket pengar jämfört med i år.

 

I år kommer Skolverkets arbete med legitimationerna kosta 80 miljoner kronor. Till nästa år vill Skolverket ha 145 miljoner, skriver tidningen Riksdag & Departement.

I år räknar Skolverket med att bli klara med 55 000 till 65 000 legitimationer. Målet nästa år är 80 000 till 90 000 nya legitimationer.

Skolverket räknar med att de kommande handläggningarna blir mer komplicerade än de som nu har klarats av. Under nästa år kommer främst ansökningar från ämneslärare och yrkeslärare att behandlas.

I en del fall måste man då validera ämnen som den sökande inte haft i sin lärarexamen, något som kan bli både krångligt och tidsödande.

Det tillskott som Skolverket nu begär medger en fördubbling av handläggarkapaciteten, skriver Riksdag & Departement.

Ingvar Lagerlöf

Facket tar plats på Pride

0
0

Stockholm Pride är en angelägenhet också för facket. Lärarförbundet deltar i år gemensamt med övriga TCO-förbund. Dessutom genomför förbundets regionala hbt-nätverk aktiviteter.

 

Prideveckan erbjuder ett smörgåsbord av seminarier, kultur och fest, och är den största festivalen i Norden för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner (hbtq).

Lärarförbundet och övriga TCO-förbund har i år ett gemensamt tält på festivalområdet, där också förbundets regionala hbt-nätverk i Stockholm genomför aktiviteter utanför grindarna.

Också i lördagens stora parad genom centrala Stockholm går Lärarförbundet tillsammans med de övriga förbunden i TCO under parollen ”Tillsammans för ett framgångsrikt arbetsliv”.

Under ett seminarium på torsdagen diskuterade bland andra TCO:s ordförande Eva Nordmark vad facket gör i hbtq-frågor. Frågan har det senaste decenniet vidgats betydligt, ansåg hon:

- Vi har gått från att bara motverka diskriminering till att se det som en arbetsmiljöfråga och att i det dagliga arbetet ifrågasätta de starka normer som kan finnas på en arbetsplats om hur man ska vara.

En nyckelfråga är hur man får öppna arbetsplatser där den anställde vågar stå för den man själv är och där det också är tillåtet att ifrågasätta och kritisera normerna. Men då måste hbtq-frågarna bli en naturlig del av det vardagliga arbetet, anser Eva Nordmark.

- En utmaning är att få engagemanget att inte bara bygga på eldsjälar. Om det bygger på att ett fåtal personer engagerar sig och skapar nätverk finns risken att allt faller om de personerna slutar.

Ingvar Lagerlöf

Kommuner slarvar med validering

0
0

Vissa kommuner slarvar med att låta vuxna som går yrkes- och lärlingsutbildning tillgodoräkna sina kunskaper. Det innebär att elever måste läsa om utbildningar som de redan har.

Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att följa upp satsningarna på yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna. Eleverna där ska erbjudas validering av sina kunskaper, men det sker inte alltid i dag.

Två andra områden inom dessa utbildningar som regeringen inte är nöjd med är studie- och yrkesvägledningen och individuella studieplaner.

Ingvar Lagerlöf

Lärarregister får lämnas ut

0
0

Ett företag har rätt att få tillgång till en kommuns lärarregister för att skicka ut reklam via e-post till lärarna. Det har Kammarrätten i Sundsvall beslutat.

Skellefteå kommun hade sagt nej till ett företags begäran att få ut alla lärares namn och arbetsplats. Kommunen ansåg att lärarnas personliga integritet vägde tyngre än företagets kommersiella intresse av marknadsföring.
Kammarrätten betraktar inte uppgifter i form av namn och arbetsplats som särskilt känsliga.

Rätten tar också hänsyn till att reklamen bara skickas ut ett par gånger per termin och att lärarna har rätt att säga nej till reklamen.

Ingvar Lagerlöf

Allt fler får medicin mot ADHD

0
0

Andelen barn som får läkemedel mot ADHD fortsätter att öka och har mer än fördubblats på fyra år.

Under det första halvåret i år tog 1,4 procent av alla barn 0—17 år ADHD-medicin varje dag, enligt statistik som Apotekens Service har tagit fram åt SVT.
Genomsnittet är 14 dygnsdoser per 1.000 barn och dag. Variationerna är stora över landet och varierar från 8 i Jönköpings län till 34 på Gotland.

Både Läkemedelsverket och Socialstyrelsen följer utvecklingen och är på gång med utvärderingar av medicineringen mot ADHD.

Ingvar Lagerlöf

M och Lärarförbundet: Dags för tioårig skolplikt

0
0

Moderaterna och Lärarförbundet föreslår tioårig skolplikt och att förskoleklasser blir obligatoriska. Kristdemokraterna (KD) är skeptiska — i övrigt tävlar politiker av olika färg om att stödja förslaget.

— Det är viktigt att alla barn får en god start så att de lyckas i skolan, säger Tomas Tobé (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslår han och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén att den goda starten sker med att förskoleklasserna i sexårsverksamheten blir obligatoriska. Det skulle också innebära ett tydligare steg mot en tioårig grundskola, skriver de.
— Det är en likvärdighetsfråga, att förskoleklasser är något för alla barn — inte bara nästan alla som det är i dag, säger Sirén.

Tobé säger att barn i förskoleklass gör bättre ifrån sig i senare utbildning. Hur väl förankrat förslaget är får interna alliansdiskussioner visa.
— Det vore åtminstone rimligt att det här vore ett av löftena inför valet 2014, säger han.
Redan går cirka 96 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Och i diskussionerna lär KD bjuda upp till match:
— Jag kan ifrågasätta om det är borgerlig politik att strypa den lilla valfrihet som faktiskt fortfarande finns, säger Annika Eclund (KD), talesperson i förskole- och skolpolitiska frågor.
Hon säger inte tvärt nej, men påpekar att 4 procent av sexåringarna skulle beröras. Där kan det finnas familjer som bor så till geografiskt att ett obligatorium blir svårt, eller barn med särskilda behov som inte gynnas av förskoleklasser, säger Eclund.

Däremot ropar utbildningsminister Jan Björklund, Folkpartiet, ja. På frågan om varför han inte redan genomdrivit reformen, svarar han:
— Det har inte har funnits tillräckligt stöd, och just för att det är så många som redan går där så har det väl varit andra reformer som har varit viktigare.
Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson, sträcker glatt ut en hand till M:
— Vi kommer att ta kontakt med dem till hösten så att det kan bli ett förslag i närtid.
Björklund ser ett möjligt politiskt stöd.
— Jag ska naturligtvis ta upp frågan när regeringen samlas efter sommaren och sedan får vi se hur vi ska gå vidare.

Tomas Bengtsson/TT

Miljonsatsning på naturvetenskap

0
0

Skolundervisningen i naturvetenskap och teknik behöver blir bättre. Det anser regeringen som därför avsätter 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen.

— De naturvetenskapliga ämnena är helt avgörande för svenskt näringsliv, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
   Ett problem, enligt Björklund, är att elever uppfattar undervisningen i ämnena som abstrakt och han betonar vikten av fler behöriga lärare.
   — I längden måste vi öka söktrycket till läraryrket. På kort sikt så måste vi ge de lärare som finns, som ibland är obehöriga, kompletterande utbildning.

TT

Miljonsatsning på naturvetenskap

0
0

Skolundervisningen i naturvetenskap och teknik behöver blir bättre. Det anser regeringen som därför avsätter 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen.

— De naturvetenskapliga ämnena är helt avgörande för svenskt näringsliv, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
   Ett problem, enligt Björklund, är att elever uppfattar undervisningen i ämnena som abstrakt och han betonar vikten av fler behöriga lärare.
   — I längden måste vi öka söktrycket till läraryrket. På kort sikt så måste vi ge de lärare som finns, som ibland är obehöriga, kompletterande utbildning.

TT

Fler vill gå estetiska programmet

0
0

Den nya gymnasieskolan har inneburit ett uppsving för det estetiska programmet. Antalet förstahandssökande har mer än fördubblats, rapporterar Sveriges Radios Kulturnytt.

Efter en flerårig nedgång nådde estetiska programmet sin bottennivå under det sista läsåret med den gamla gymnasieskolan - läsåret 2010/11 - med 4 800 sökande i första hand. Redan året därpå hade programmet 11 000 förstahandssökande. Antalet elever i ettan ökade från 7 500 till 10 100.

Det finns flera orsaker till den kraftiga uppgången. En förklaring kan vara att elever som tidigare skulle ha valt det nu nedlagda medieprogrammet sökt sig till estetiska programmet.

En annan förklaring är att estetiska programmet har fått en tydligare högskoleförberedande profil än tidigare.

Enligt Kulturnytt håller trenden i sig. Utbildningen har lika många sökande till hösten 2012 som till förra året.

Ingvar Lagerlöf

Skola hotas av miljonböter

0
0

En nybyggd skola på Orust har drabbats av så allvarliga fuktproblem att personal och elever mår dåligt. Arbetsmiljöverket kräver en miljon kronor i vite om inte lokalerna åtgärdas.

Henåns skola invigdes hösten 2011 och redan under första året uppmärksammades att allt inte stod rätt till. Skolan har drabbats av fukt och mögel, och dessutom är lokalerna alltför bullriga, enligt Arbetsmiljöverket.
13 lärare har uppsökt företagshälsovården på grund av problemen. Tre lärare och en elev har omplacerats.

Arbetsmiljöverket har övervägt att stänga skolan, men väljer att inte göra det eftersom kommunen börjat åtgärda skadorna. Senast den 1 december måste allt vara åtgärdat om kommunen ska slippa betala vitet.

Arbetsmiljöverket kritiserar också Orust kommun för att ha tystat ner problemet gentemot personal, föräldrar och elever. Detta har enligt verket skapat en kaotisk situation inför skolstarten.

Ingvar Lagerlöf

Låg lön får lärare att fly skola

0
0

Tio lärare på en kommunal skola i Malmö har slutat på grund av för låg lön. Istället har de gått till skolor i kranskommuner där de får högre lön.

Lärarflykten från Augustenborgsskolan i Malmöstadsdelen Fosie skedde i våras, rapporterar P4 Malmöhus. Melinda Galaczy, en av lärarna som slutat, berättar att hon tjänade 23 400 kronor i månaden. På den nya kommunala skolan i Vellinge får hon 4 000 kronor mer i lön.
– Jag hade inte lämnat Malmö och Augustenborgsskolan om det inte varit för lönen, säger Melinda Galaczy till P4 Malmöhus.

Men det är inte bara kranskommuner som lockar. Rörligheten mellan olika stadsdelar har också ökat. Lärarlönen i Fosie är till exempel lägre än i andra Malmöstadsdelar.
– Det är klart att det är ett strukturellt bekymmer, en strukturell utmaning som hela Malmö stad har. Det är ju ingenting som bara Augustenborgsskolan kan påverka, säger Sven-Johan Davidsson, områdeschef för skolorna i Fosie.

Mats Thorén

Hur arbetar ni med IKT i din förskola?

0
0

I nästa nummer av Förskolan får du tips på hur man kan använda digitala verktyg i kreativt skapande och fartfullt utforskande. Vi frågade några förskollärare på Förskoledagarna på hur de arbetar med IKT och om seminarierna väckte ny lust.

 

Anna-Lena Rüden, förskollärare, Borgmästarens förskola i Luleå:

–Vi har köpt in två surfplattor nyligen och lagt in några program, men använder dem inte så avancerat. Det är viktigt att hänga med i tekniken och vår chef tycker att det är intressant.

–Nu, är jag sugen på att sätta igång och göra film.

 


Anna Pettersson, förskollärare, Förskolan Liljegården i Burträsk:

–Vi använder ingen IKT alls i vår förskola i verksamheten med barnen. Datorer finns bara för personalen. Vår rektor har pratat om att köpa in surfplattor eftersom det är viktigt att barnen får testa den nya tekniken.

–Det verkar spännande att ta med surfplattorna ut i skogen och utforska med dem, som förstoringsglas till exempel.

 


Camilla Berkeby, förskollärare, Fliseryds  förskola i Fliseryd:

–Vi har surfplattor hos oss som vi använder till olika saker, som språkträning och att träna sortering.

–Nu känner jag stor lust att använda appen som man kan spela gitarr med. Det verkar jätteroligt att kunna spela samtidigt som man sjunger och att barnen kan spela in själva. Appen som man gör egna rimböcker med verkar också kul.

 


Malin Olsson, förskollärare på förskolan Färjan i Bromma:

–Vi använder datorer flitigt hos oss. Barnen har exempelvis gjort egna djur av olika material som de skriver berättelser om på datorerna och fotar. Sedan har vi gjort böcker av texterna och bilderna i Powerpoint.

–Vi har två surfplattor. På 4-årsavdelningen där jag arbetar får barnen använda dem på egen hand och testa att göra olika saker.

 

DO specialgranskar grundskolor

0
0

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska i höst granska 35 grundskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att säkerställa att skolornas målinriktade arbete motsvarar diskrimineringslagens krav.

Framför allt är det arbetet med att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier som ska granskas. Trakasserier är det som anmäls mest till DO inom skolområdet.

Bara en av tio skolor eller förskolor har en likabehandlingsplan som lever upp till lagens krav på kartläggning av behov och åtgärder kopplade till diskrimineringsgrunderna, uppger diskrimineringsombudsman Agneta Broberg.

DO presenterade nyligen, i samarbete med Skolverket och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen, en ny handledning för arbetet med likabehandling – ”Lika rättigheter i skolan”. Den tar bland annat upp viktiga lagar och hur visar konkret hur skolan ska utforma sin plan mot kränkande behandling och diskriminering.
 

Mats Thorén

Vanligt med kränkningar i grundskolan

0
0

En av fem elever i år 6-9 uppger att det har utsetts för kränkningar under det senaste året. Det skriver stiftelsen Friends i sin första årliga rapport i ämnet.

I år 3-6 uppger nära en av tre elever att de blivit kränkta av en annan elev på skolan.
– Det är höga siffror och det visar på ett stort samhällsproblem. Skolorna, men framför allt kommunerna och andra ägare till skolorna, måste agera mer för att få stopp på mobbningen och kränkningarna, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends, till TT.
Verbala kränkningar – hot, elaka ord, ryktesspridning - är de vanligaste, både bland de yngre och de äldre barnen. Sport, kläder, musik och intressen är de vanligaste orsakerna till kränkningar.

Många elever känner sig otrygga i skolan. Nära hälften av eleverna i år 6-9 uppger att de upplever att personalen inte säger till när de får veta att en elev har behandlats illa. Högst upp på listan över otrygga platser hamnar toaletter, omklädningsrum, internet och korridorer.

Lars Arrhenius har tidigare varit barn- och elevombud och träffade då många mobbade barn som mådde psykiskt dåligt.
– Många barn blir väldigt pressade och uttrycker till och med att de inte vill leva längre. För många påverkar det dem sedan hela livet, vilket kan få stora konsekvenser. Jag blir ofta kontaktad av vuxna som blivit utsatta för mobbning under deras skoltid och det har påverkat hela deras liv, säger Arrhenius till TT.

Utbildningsminister Jan Björklund riktar kritik mot skolorna.
– Skolväsendet måste bli bättre både på att upptäcka och att förebygga mobbning. Och det är ett vuxenansvar att se till att prata om mobbning med barnen samt vidta åtgärder, säger han till TV 4 Nyheterna.

Mats Thorén

Björklund: Kunniga lärare motgift mot vinklade läromedel

0
0

Enda botemedlet mot vinklade läromedel och det enorma informationsutbudet på internet är ämneskunniga lärare. Det sa utbildningsminister Jan Björklund i en interpellationsdebatt i riksdagen om vinklade fakta i gratis läromedel.

Anslagen till läromedel i svenska grundskolor har minskat med cirka 20 procent, eller 100 miljoner kronor, de senaste tio åren, enligt läromedelsbranschen själv. Samtidigt ökar intresset för gratismaterial i undervisningen. Sajter på nätet erbjuder nedladdning från mängder med företag, myndigheter och intresseorganisationer.

Mot bakgrund av detta hade miljöpartisten Annika Lillemets ställt en fråga till utbildningsminister Jan Björklund. Hon undrade vilka åtgärder han avsåg att vidta för att säkerställa att elever inte är hänvisade till läromedel som inte uppfyller saklighet och allsidighet. Inga alls, blev svaret.

— Jag ser stora risker med det enorma utbud som finns, men den utvecklingen går inte att stoppa. De enda som kan stoppa detta är ämneskunniga lärare som på varje lektion hjälper elever att tänka kritiskt, sa utbildningsminister Jan Björklund.

Han hänvisade också till att regeringen stärkt ämneslärarutbildningen och att man gjort styrdokumenten tydligare.

Debattörerna verkade överens om beskrivningen av verkligheten. Annika Lillemets höll med om att kunniga lärare är bra och sa att partsinlagor kan fungera som komplement i undervisningen. Men hon vidhöll att det är ett problem att det satsas mindre på läromedel och att det är så lätt att ladda ned gratismaterial.

— Tänk om man står där med otillräcklig budget – vad gör läraren då? sa hon.

Hon hänvisade till siffror som visar att kommuner satsar väldigt olika på allsidiga läromedel och hon efterlyste regleringar som skulle underlätta för lärare.

— Det blir inte bättre med regler och statliga kontrollanter, svarade Jan Björklund.

Mats Thorén
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live